Utbildningsprogram för psykodynamisk individuell psykoterapi med inriktning på vuxna 2026-2029

Utbildningsprogrammet ordnas i samarbete med Finlands Svenska Psykoterapiförening rf
Utbildningsprogrammets grundkunskaper

Omfattning: 75 sp

Begynnelsedatum och längd: Utbildningsprogrammet börjar hösten 2026 och pågår för 3,5 år (7 terminer)

Utbildningsgruppens storlek: 6-12 studerande. Utbildningsprogrammet inledas om det har åtminstone 6 ansökningsgiltiga sökande som blir valt och mottagar studieplatsen.

Utbildningsutrymmen: undervisningsutrymmen i centrum av Helsingfors

Priset för teori- och metodstudierna är 8 410-8 500 euro beroende på antalet studenter (6-12). Utbildningsavgiften är indelad i sju terminer.

Andra betalningar, som betalas direkt till tjänstleverantör:

  • handledning (120 h): uppskattning ca 10 800 e
  • Individuell utbildningspsykoterapi (250 h): uppskattning ca 27 000 e
  • lämplighetsbedömning: 200 e
  • Camilla Renlund, ansvarslärare; specialistläkare i psykiatri, psykoanalytiker IPA, utbildningspsykoterapeut
  • Raija Regnell, vice ansvarslärare; psykolog, barn- och ungdomspsykoterapeut, utbildningspsykoterapeut
  • Max Ervast, huvudlärare; psykolog, psykoanalytiker (IPA), utbildningspsykoterapeut
  • Maria Lival-Juusela, huvudlärare; FD, psykolog, psykoanalytiker (IPA), utbildningspsykoterapeut
  • Sarah Eklöf-Stenius, psykolog, barn- och ungdomspsykoterapeut, utbildningspsykoterapeut
  • Anneli Larmo, MKD, specialistläkare i psykiatri, utbildningspsykoanalytiker IPA, utbildningspsykoterapeut
  • Yvonne Nenonen, psykolog, psykoanalytiker IPA, utbildningspsykoterapeut
  • Heli Paatero, specialistläkare i psykiatri, utbildningspsykoterapeut
  • Eila Saarinen, psykolog, psykoanalytiker IPA, utbildningspsykoterapeut
  • Désirée Schalin-Sommardal, psykolog, barn- och ungdomspsykoanalytiker, utbildningspsykoanalytiker IPA, utbildningspsykoterapeut
  • Marja Schulman, psykolog, barn-, ungdoms- och vuxenpsykoterapeut, utbildningspsykoterapeut
  • Joachim von Weissenberg, PsL, psykolog, psykoanalytiker IPA, utbildningspsykoterapeut
Utbildningsprogrammets innehåll

Psykodynamisk psykoterapi (PDT) är en behandlingsmetod baserad på modern psykoanalytisk teori och forskning. Utbildningsprogrammet utgår från en psykoanalytisk människosyn samt personlighetsteorier om hur människans känslo- och tankeliv utvecklas och hur det uppstår olika störningar i det (t.ex. i form av depression, ångeststörningar, narcissistiska störningar och borderlinestörningar). Psyket ses som en dynamisk helhet med både medvetna och omedvetna områden. De inre strukturerna, som sammantaget utgör basen för individens personlighet, står för regleringen av det egna självet, känslolivet och individens upplevelser i relation till andra människor. Psykets dynamik påverkas av individens utvecklingspsykologiska bakgrund och växelverkan i centrala relationer under barndomens och ungdomens utveckling. Såväl styrkor som olika brister, trauman och störningar i anknytningsrelationer, kan på olika sätt skapa hinder som ger upphov till symtom och mental ohälsa, upprepningar i relationer, som förstärks eller försvagas senare i livet.

En central utgångspunkt i PDT är att psykiska symptom är meningsbärande. De kan förstås utgå från individens utveckling, erfarenheter och upplevelser. Symtom uppstår som en följd av individens försök att anpassa och skydda sig, genom försök att hantera inre konflikter, och genom erfarenheter av växelverkan i bristande relationer. Målet inom PDT är att skapa förutsättningar för en tidigare förhindrad psykisk utveckling att kunna tilltaga och symptomlindring. Beroende på de inre strukturernas differentiering och funktionsnivå kan individen behöva olika slags psykoterapeutiskt bemötande. Tillsammans med psykoterapeuten i den psykoterapeutiska relationen kan individen få hjälp att reflektera kring sin inre upplevelsevärld och tillägna sig nya sätt att hantera sitt känslo- och tankeliv. 

Utbildningens centrala målsättning är inlärning av den psykodynamiska referensramen med dess psykoterapimetoder. Fokus ligger på metodik för långvariga psykoterapier, men även grunderna i psykodynamisk korttidsterapi ingår. Utbildningens teoretiska grund innefattar personlighetens strukturteori, utvecklingspsykologi, objektrelationsteori, självpsykologi och intersubjektivitetsteori. Programmet integrerar modern psykodynamisk kunskap om mentalisering, anknytning, trauma, neurovetenskap och affektpsykologi.

Psykodynamisk psykoterapi är en evidensbaserad psykoterapiform. Dess effektivitet har påvisats i behandlingen av depressiva och somatiska störningar, ångeststörningar och personlighetsstörningar (Leichsenring et al., 2023). Resultaten av PDT har gällande ifrågavarande störningar påvisats vara lika goda som resultaten hos andra former av psykoterapi (Steinert, C., Munder, T., Rabung, S., Hoyer, J. & Leichsenring, F., 2017). Dessutom har forskningsresultat påvisat hållbarhet hos den långvariga psykoterapins vårdresultat över tid. Effekten av långvarig vård ökar även efter avslutad behandling (Huber, Henrich, Clarkin & Klug, 2013; Lindfors & Heinonen, 2019; Leichsenring et al., 2023). Psykodynamisk psykoterapi har således även påvisats vara en kostnadseffektiv vårdmetod (Leichsenring et al., 2023). De förändringsmekanismer som har kartlagts sker i förhållande till patientens a) insikt b) försvar och c) reflektiva förmåga. Det terapeutiska förhållandet har även betydelse för bearbetningen av patientens självbild och betydande människoförhållanden (Lindfors & Heinonen, 2019). 

För att kunna tillgodogöra sig förståelsen och tillämpningen av psykodynamisk teori och metod krävs av psykoterapeuten: a) personlig lämplighet b) en tillräckligt lång egen psykoterapi c) aktivt deltagande i utbildningens teori- och litteraturstudier samt d) erfarenhet av 2-3 psykoterapier under regelbunden handledning. 

Utbildningsprogrammet har därmed som mål att ge färdigheter i den moderna psykodynamiska psykoterapins behandlingsmetod med kompetens att arbeta som psykodynamisk psykoterapeut. Därtill strävar utbildningsprogrammet efter att ge insikter och kunskap inom psykodynamisk korttidspsykoterapi och dess betydelse inom mentalvården. 

Huber D, Henrich G, Clarkin J, & Klug G. (2013): Psychoanalytic versus psychodynamic therapy for depression: a three-year follow-up study. Psychiatry 76, 132–49 

Leichsenring, F., Abbass, A., Heim, N., Keefe, J., Kisely, S., Luyten, ... & Steinert, C. (2023). The status of psychodynamic psychotherapy as an empirically supported treatment for common mental disorders - an umbrella review based on updated criteria. World Psychiatry 22, 286-304 

Lindfors, O. & Heinonen, E. (2019). Psykodynaamisen psykoterapian vaikuttavuus. Lääkärilehti 12, 739-745. 

Steinert, C., Munder, T., Rabung, S., Hoyer, J. & Leichsenring, F. (2017). Psychodynamic therapy: as efficacious as other empirically supported treatments? A meta-analysis testing equivalence of outcomes. Am J Psychiatr, 174, 943–953.

Efter utbildningen kan den studerande 

  • bedöma patientens vårdbehov och lämplighet för psykodynamisk psykoterapi
  • använda centrala psykodynamiska teorier och metoder i psykoterapiarbetet
  • arbeta självständigt som psykodynamisk psykoterapeut med vuxna patienter
  • ta ansvar för att självständigt fortsätta upprätthålla och utveckla sitt kunnande som psykodynamisk psykoterapeut
Utbildningsprogrammets struktur

Obs! Seminarieundervisning i gemensamma studier endast på finska. 

Gemensamma teori- och metodstudier till alla psykoterapeutstuderande vid Helsingfors universitet innehåller tre studieavsnitt:

  1. Psykiska störningar / Mielenterveyden häiriöt (2 sp)
  2. Psykoterapiforskningens metoder / Psykoterapiatutkimuksen menetelmät (2 sp)
  3. Integrerande fallseminarium / Integratiivinen tapausseminaari (1 sp)

Varje studieavsnitt innehåller två undervisningsdagar och självständiga uppgifter, och de ordnas vanligen ett gång per år. Man kan välja när man genomgår var och en studieavsnitt men det är en stark rekommendation att Psykiska störningar ska genomföras i början av studier, Psykoterapiforskningens metodik innan man börjar att skriva lärdomsprovet och Integrativ fallseminarium i slutet av studier.

SAMMANDRAG ÖVER TEORI- OCH METODUNDERVISNINGEN 

7 terminer, totalt 163 dubbelseminarier (à 2 timmar diskuterande seminariearbete) + litteratur. I detta ingår 4 integrationsdagar där de studerande tillsammans med lärarna reflekterar över den senaste studieperioden, över lärandeprocessen och över den egna identiteten som psykoterapeutstuderande i utbildning. Dagarna ger också feedback till lärarna och till utbildningens ansvarslärare om hur undervisningen upplevts och hur studieprocessen framskrider. Dagarna hålls i slutet på termin 1, termin 3, termin 5 och termin 7.

 Under termin 1 ordnas undervisningen enbart som närundervisning i huvudstadsregionen för att stöda att studerandegruppen och lärarna bildar fungerande inbördes relationer och kan öppna en god diskussionskontakt parallellt med studieprocessen. Under termin 2–7 ordnas varannan seminariedag som närundervisning i huvudstadsregionen och varannan seminariedag som distansundervisning via nätkontakt. Varje termin består i allmänhet av 8–9 seminariedagar (fredagar). 

PEDAGOGISKA FRÅGESTÄLLNINGAR OCH SAMARBETE I GRUPP (0,5 sp) 

• Termin 1: 2x2t (2 dubbelseminarier) Reflekterande samtal 

UTVECKLINGSPSYKOLOGI (1,8 sp) 

• Termin 1: 8x2t Utvecklingen från spädbarn till vuxen och vidare i ålderdomen 

BABYOBSERVATION (2,1 sp) 

• Termin 1: 3x2t Introduktion till babyobservation, diskussion kring besöken (6 besök i barnfamilj, 60min./besök)

• Termin 2: 3x2t Babyobservationsseminarium, diskussion kring besöken (8 besök i barnfamilj, 60min./besök) 

• Termin 3: 1x2t Diskussion av slutarbeten över processen (3–5 sidor) 

INTRODUKTION TILL PSYKOANALYTISK PSYKOTERAPI (3,2 sp) 

• Termin 1: 7x2t Introduktion till psykoanalytisk metod

• Termin 2: 7x2t Den psykoanalytiska psykoterapins teoretiska grund

PSYKOTERAPIBEDÖMNING (1,8 sp) 

• Termin 2: 4x2t Klinisk intervju och diagnostik

• Termin 2: 4x2t Att möta olika personlighetsstrukturer – inledande diagnostik 

RELATIONEN PATIENT – PSYKOTERAPEUT (2,3 sp) 

• Termin 2: 4x2t Hur börja samarbetet med patienter - inledning av psykoterapiförhållandet

• Termin 6: 3x2t Intersubjektivitet och det relationella perspektivet 

• Termin 7: 3x2t Avslutandet av psykoterapiförhållandet 

PSYKOTERAPIFORSKNINGENS METODIK OCH DET VETENSKAPLIGA ARBETET (2,5 sp)

• Termin 2: 2x2t Att läsa och skriva om psykodynamisk psykoterapi (Del 1)

• Termin 3: 2x2t Att skriva om psykodynamisk psykoterapi (Del 2)  

• Termin 5: 1x2t Preliminära planer kring det egna slutarbetet (Del 3)

 • Termin 5: 3x2t Genomgång av de egna slutarbetenas synops (Del 4)

 • Termin 7: 6x2t Genomgång av slutarbetena (Del 5)

• Termin 7: 2x2t Allmän psykoterapiforskning - metodik och effektstudier

KLINISKT FALLSEMINARIUM (1,8 sp) 

• Termin 3: 8x2t Uppföljning av patientfall (Del 1) 

• Termin 4: 8x2t Uppföljning av patientfall (Del 2) 

BEHANDLINGSMETOD OCH -TEORI (10,1 sp) TEORI (20 x 2t) (4,4 sp) 

• Termin 3: 6x2t Psykoterapi med olika personlighetsorganisationer (Del 1) 

• Termin 5: 6x2t Psykoterapi med olika personlighetsorganisationer (Del 2)

• Termin 5: 8x2t Ofta förekommande kliniska fenomen - utmaningar för psykoterapeuten (sorg och depression, mani, suicidalitet, ångest, tvångssyndrom, ätstörningar, perversioner, addiktioner)

METOD (25 x 2t) (5,7 sp) 

• Termin 3–4: 7x2t Fördjupning i psykodynamisk psykoterapimetod (Del 1)

• Termin 6: 7x2t Fördjupning i psykodynamisk psykoterapimetod (Del 2) 

 • Termin 6: 5x2t Psykoterapi med traumatiserade patienter 

 • Termin 6: 3x2t Psykodynamisk korttidspsykoterapi  

• Termin 6: 3x2t Mentaliseringsbaserad psykodynamisk psykoterapi 

 SPECIALFRÅGOR (3,7 sp) 

• Termin 3: 3x2t Neuropsykiatriska perspektiv på psykoterapiarbetet 

 • Termin 4: 3x2t Att arbeta med drömprocesser i psykoterapi  

 • Termin 4: 4x2t Kön, genus och sexualitet i psykoterapiarbetet 

 • Termin 5: 3x2t Neuropsykiatriska funktionsvariationer och psykoterapiarbete med unga och vuxna

 • Termin 6: 3x2t Soma & psyke  

PROFESSIONSKURS (2,0 sp) 

• Termin 4: 3x2t Psykoterapeutens identitet 

• Termin 7: 4x2t Psykoterapeutyrket och de etiska frågorna  

• Termin 7: 2x2t Psykoterapeutyrket och olika psykoterapiinriktningar 

 REFLEKTERANDE INTEGRATIONSDAGAR (1,2 sp) 

• Termin 1: 3x2t Reflekterande integrationsdag

• Termin 3: 3x2t Reflekterande integrationsdag 

• Termin 5: 3x2t Reflekterande integrationsdag

• Termin 7: 3x2t Reflekterande integrationsdag

Individuell handledning som inleds samtidigt som psykoterapin med skolningspatienten inleds.

Efter handledningen kan den studerande 

  • förstå hurdana psykiska fenomen som förekommer som en del av relationen mellan patient och psykoterapeut under en psykodynamisk psykoterapi
  • självständigt fungera som psykodynamisk psykoterapeut, men också kunna bedöma när hen behöver konsultera handledare gällande svårigheter i psykoterapiarbetet
  • ta ansvar för en fortsatt o pågående utveckling och komplettering av det egna kliniska kunnandet som psykodynamisk psykoterapeut

Psykoterapeutiskt patientarbete

Under studierna utför psykoterapeutstudenterna minst 300 timmar handlett psykoterapeutiskt patientarbete. Individuell psykoterapi med frekvens 2 besök per vecka. En skolningspsykoterapi på åtminstone ca 2 år och 2 skolningspsykoterapier på åtmistone ca 1 år. Patienternas ålder minst 18 år.

Egen individuell psykodynamisk eller psykoanalytisk utbildningspsykoterapi på minst 300 timmar, frekvens minst 2 besök per vecka. 15 sp. Psykoterapeuten skall vara utbildningspsykoterapeut eller psykoterapeut på krävande specialnivå. Psykoterapin skall börja senast under det första utbildningsåret. Ansvarsläraren eller vice ansvarsläraren kan inte fungera som en studerandes utbildningspsykoterapeut. 

Om den egna psykoterapin (300 timmar) har avslutats före utbildningens början, skall tiden mellan utbildningens början och slutet av den egna psykoterapin vara under 10 år. Antalet terapitimmar i slutet av utbildningen skall vara minst 300 timmar. Man bör dock märka att rekommendationen är att den studerande fullföljer en psykoterapi där psykoterapeuten och patienten är överens om att psykoterapin har nått ett skede där man tillräckligt kunnat bearbeta de centrala svårigheterna.

Det vetenskapliga arbetet förväntas vara en djuplodande beskrivning och analys av ett av de tre långtidspsykoterapifall den studerande har i psykoterapi under utbildningen. Studerandena har också möjlighet att skriva ett rent teoretiskt vetenskapligt arbete eller ett kvalitativt eller kvantitativt empiriskt arbete. Arbetet förväntas följa principerna för vetenskapligt skrivande.

Den studerande erbjuds 3 handledningstillfällen à 1 timme med en vetenskaplig handledare (utbildningens lärare som fått fortbildning i bedömning av vetenskapliga arbete) som på förhand har bekantat sig med den text som den studerande i det skedet av arbetet vill diskutera. Arbetet bedöms av den ansvariga läraren för det vetenskapliga arbetet tillsammans med handledaren och ansvarsläraren, i samarbete med den ansvarsperson som universitetet har utsett.

Efter det vetenskapliga lärdomsprovet kan den studerande 

  • förstå och bedöma vetenskaplig text inom psykodynamisk psykoterapiforskning och kunna använda forskningsresultat som en kunskapskälla som kan berika det egna kliniska arbetet
  • själv skriva vetenskapliga arbeten gällande teori, metodik eller praktiskt kliniskt arbete inom psykodynamisk psykoterapi

Kunnandet visas genom ett yrkesprov (näyttö) som består av det patientarbete de studerande under handledning utför med sina 3 utbildningspatienter och de slutrapporter de studerande skriver om sina patientfall och sitt arbete. Slutbedömningen av de studerandes psykoterapiarbete, deras kunnande, görs i slutet av utbildningen i samarbete mellan ansvarslärarna och handledarna. Det hålls ett strukturerat möte där ansvarslärarna, de tre handledarna som handlett den studerandes patientfall, och den studerande själv samtalar om yrkesprovet och om den studerandes lärandeprocess och utveckling till psykoterapeut. Slutbedömningen formuleras enligt följande: ”godkänd” eller ”inte godkänd”. I situationer där det tidigare under lärandeprocessen har uppstått oro över den studerandes psykoterapiarbete och hur det går framåt, är handledarna instruerade att redan tidigt diskutera sådant med den studerande, och man kan enligt behov tidigt hålla gemensamma möten för att diskutera behov av särskilt stöd (ansvarslärare, den studerande o handledaren).