Omfattning: 70,5 sp
Begynnelsedatum och längd: Utbildningsprogrammet börjar hösten 2026 och pågår för 3,5 år (7 terminer)
Utbildningsgruppens storlek: 6-10 studerande. Utbildningsprogrammet inledas om det har åtminstone 6 ansökningsgiltiga sökande som blir valt och mottagar studieplatsen.
Utbildningsutrymmen: Firmitas Perhepalvelut Oy, Multavierunkatu 2 B, 20100 ÅBO
Helsingfors universitet, Helsingfors (gemensamma studier för de olika psykoterapeututbildningsprogrammen)
Priset för teori- och metodstudierna är 23 700–26 770 euro beroende på antalet studenter (6-10). Utbildningsavgiften är indelad i sju terminer.
Andra betalningar, som betalas direkt till tjänstleverantör:
Psykodynamisk barn- och ungdomspsykoterapi är en psykoterapiform baserad på psykodynamisk och psykoanalytisk teori. Terapiformen strävar efter att hjälpa barn och unga att förstå och bearbeta sina känslomässiga svårigheter, sina relationella problem och sina inre konflikter, så att barnets symtom avtar och att barnet bättre får sina egna resurser i användning och att barnets anpassning till omgivningen förbättras. Under psykoterapin lär sig barnet att förstå och att uttrycka sina egna känslor på ett ändamålsenligare sätt, vilket kan hjälpa den avstannade utvecklingen att komma igång igen. Inom psykodynamisk teori tänker man att symtom uppkommer till följd av t.ex. brister i barnets omvårdnad, traumatiska upplevelser eller utvecklingstrauman. Vissa traumatiska upplevelser minns barnen, men andra har barnen inga klara minnen av, men omedvetna spår av upplevelsen kan ändå finnas att se. Barn försöker i allmänhet enligt bästa förmåga att anpassa sig till sin aktuella omgivning och de lär sig hur det lönar sig att reagera eller sätt att förhålla sig till andra, och till sig själv. Barnet använder sig sedan av motsvarande sätt senare i livet, vilket bl.a. kan medföra till inre konflikter, psykiskt lidande och svårigheter i barnets anpassning till omgivningen. Barnets erfarenheter återspeglar sig också i psykoterapin t.ex. i den relation barnet skapar till terapeuten eller i barnets lek (s.k. transferens). Genom att bearbeta barnets upplevelser och inre konflikter avtar barnets symtom. I psykoterapi med ungdomar hjälper psykoterapeuten den unga att utforska och förstå sina egna känslor, tankar och sina relationer till andra i den ungas omgivning, samt stöder identitetsutveckling. I psykoterapi med ungdomar använder man mest samtal. Vid psykoterapin för barn ingår regelbundna samtal med föräldrarna. För ungdomars del varierar praxisen beroende på den ungas ålder och typen av problematik.
Psykodynamisk barnpsykoterapi rekommenderas för bl.a. barn med ångest, depression, trauman eller svårigheter i anknytningsrelationerna, svårigheter att reglera sina känslor och impulser, och för beteendeproblem eller svårigheter i skolan. Psykodynamisk psykoterapi rekommenderas för ungdomar för bl.a. bristande självkänsla, identitetsproblem eller svårigheter i relationerna till jämnåriga /vuxna, trauman eller erfarenhet av upplevelser som har blivit svåra att hantera, impulsivt beteende, självskadebeteende och emotionell instabilitet. Psykoterapin hjälper unga att förstå sig själv och att utveckla mer fungerande sätt att hantera sina känslor och sina relationer, varvid symtomen vanligen upphör eller avtar märkbart.
Den psykodynamiska psykoterapin har varit en integrerad del av den finländska hälsovårdenalltsedan 1960-talet. Sedan slutet av 1970-talet har också psykodynamiska barnpsyko-terapeuter utbildats i Finland. (Schulman et al., 2007) Genom kvalitativa undersökningar har man sedan länge påvisat den psykodynamiska psykoterapins (PDT) effekt och beskrivit dess verkningsmekanismer. Senare har också randomiserade kontrollerade studier (RCT) utförts. I dag finns det över 300 RCT studier där man har undersökt PDT:s effekt vid olika psykiatriska tillstånd (Lilliengren, 2023).
Antalet RCT studier, där man har undersökt den psykodynamiska barn- och ungdoms- psykoterapins effekt var länge rätt fåtaliga, men under de senaste tio åren har forsknings-verksamheten ökat markant och fram till maj 2020 hade 22 RCT studier gällande psykodynamisk barn- och ungdomspsykoterapi publicerats. Dessa studier ger evidens för att PDT är en effektiv vårdmetod för barn och ungdomar med olika psykiska problem. Speciellt effektiv är PDT för internaliserade symtom ss. depression och ångest, men också för patienter som uppvisar drag av eller har en begynnande personlighetsstörning samt för behandling av barn som har levt under svåra förhållanden eller som har utsatts för traumatiska upplevelser under sin tidiga barndom. (Midgley et al., 2021) (Kumpulainen, et al., 2025)
I RCT studier av PDT för vuxna har man funnit motsvarande resultat. För diagnosområdet depression fann man evidens av hög kvalitet för att PDT är bättre än både inaktiva och aktiva kontrollbetingelser i att reducera depressiva symtom. PDT skiljde sig inte signifikant från andra aktiva terapier beträffande utfallet av depressiva symtom. För ångeststörningar och personlighetsstörning visade översikten evidens av måttlig kvalitet för att PDT är bättre än inaktiva och aktiva kontrollbetingelser i att reducera respektive symtom. Ingen signifikant skillnad mellan PDT och andra aktiva terapier kunde påvisas. För funktionella somatiska tillstånd visade översikten evidens av hög kvalitet för att PDT är bättre än kontrollbetingelseri att reducera somatiska symtom med stora effektstorlekar. Också beträffande ätstörningar, beteendestörningar, traumatiska uppväxtförhållanden och tidiga separationer till följd av fosterhemsplacering har de preliminära forskningsresultaten av PDTs effekt varit lovande.(Lilliengren, 2023)
Studierna visar också att effekterna av PDT fortgår efter avslutad vård och att det ännu sker en förbättring i patienternas funktionsförmåga och välmående längre fram under uppföljningen. (Lilliengren 2023) Författaren resonerar att detta kan tänkas ha samband med att man vid PDT också behandlar de underliggande mekanismer bakom symtomen och inte bara symtomen i sig.
I studier har man också kunnat påvisa att lång PDT har större gynnsam effekt än korta psykoterapier (Knekt et al., 2010, 2011, 2013), och att detta gäller speciellt för patienter med komplexa problem (Gabbard, 2004), såsom kronisk eller svår depression, ångestsyndrom eller personlighetsstörningar (Leichsenring & Rabung, 2011)(Leuzinger-Bohleber et al., 2018). Också mentaliseringsbaserade metoder har konstaterats effektiva i vården av personlighets-störningar (Bateman & Fonagy, 2008).
Både psykodynamisk korttids- och långtidspsykoterapi har konstaterats vara effektiva vårdmetoder vid behandlingen av depressioner, ångeststörningar, ätstörningar och addiktioner, somatoforma komplikationer samt personlighetsstörningar (Abbass, et al., 2013)( Leichsenring, et al. 2023). Psykodynamisk korttidspsykoterapi har konstaterats lika effektiv som andra korttidspsykoterapier (Leichsenring, et al., 2023).
Psykodynamisk barn- och ungdomspsykoterapi är en evidensbaserad vårdform. Både psykodynamisk korttids- och långtidspsykoterapi är effektiva vårdformer för barn och ungdomar med olika psykiska problem. (Leichsenring, et al., 2023)
REFERENSER
Abbass, A.A., Rabung, S., Leichsenring, F., et al. (2013): Psychodynamic psychotherapy for children and adolescents: A meta-analysis of short term psychodynamic models. Journal of the American Academy of Children and Adolescent Psychiatry: 52 (8): 863-875.
Bateman, A., Fonagy, P. (2009): Randomized controlled trial of outpatient mentalization-based treatment versus structured clinical management for borderline personality disorder. Am J Psychiatry 2009, 166: 1355–64.
Gabbard, G.O. (2004): Long-Term Psychodynamic Psychotherapy. A Basic Text. American Psychiatric Publishing, Washington D.C., 2004
Knekt, P., Lindfors, O., Laaksonen, M. (2010): Helsingin Psykoterapiatutkimus – psykoterapioiden vaikuttavuus viiden vuoden seurannassa. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, raportti 33/2010.
Knekt, P., Lindfors, O., Renlund, C., Sares-Jäske, L., et al. (2011): Use of auxiliary treatment during a 5-year follow-up among patients receiving brief or long-term psychotherapy. J Affect Disorders 2011, 135: 221-30.
Knekt, P., Lindfors, O., Sares-Jäske, L., Virtala, E., Härkänen, T. (2013): Randomized trial on the effectiveness of long and short-term psychotherapy on psychiatric symptoms and working ability during a 5-year follow-up. Nordic J Psychiatry 2013, 67: 59-68.
Kumpulainen, K., Aronen, E., Ebeling, H., Laukkanen, E., Marttunen, M., Puura, K. & Sourander, A. (red.)(2025): Lastenpsykiatria ja nuorisopsykiatria. Kustannus Oy Duodecim, Helsinki, 2025.
Leichsenring, F. & Rabung, S. (2011): Long-term psychodynamic psychotherapy in complex mental disorders: update of a meta-analysis. Br J Psychiatry 2011;199:15-22.
Leichsenring, F., Abbass, A., Heim, N., et al. (2023). The status of psychodynamic psychotherapy as an empirically supported treatment for common mental disorders – an umbrella review based on updated criteria. World Psychiatry, 22(2), 286-304.
Leuzinger-Bohleber, M., Hauzinger, M., Fiedler, G., Keller, W., Bahrke, U. et al., (2018): Outcome of psychoanalytic and cognitive-behavioural long-term therapy with chronically depressed patients: a controlled trial with preferential and randomized allocation. Can J Psychiatry 2018. doi: 10.1177/0706743718780340
Lilliengren, P. (2023): A comprehensive overview of randomized controlled trials of psychodynamic psychotherapies. Psychoanalytic Psychotherapy, 37:2, 117-140, DOI: 10.1080/02668734.2023.2197617
Midgley, N., Mortimer, R., Cirasola, A., Batra, P., Kennedy, E. (2021): The Evidence-Base for Psychodynamic Psychotherapy With Children and Adolescents: A Narrative Synthesis, Frontiers in Psychology, 12, 2021, DOI=10.3389/fpsyg.2021.662671
Schulman, M., Kalland, M., Leiman, A-M. & Siltala, P. (red.)(2007):Lastenpsykoterapia ja sen vuorovaikutukselliset ulottuvuudet. Helsinki: Therapeia-säätiö.
Då den studerande har slutfört utbildningen har hen den kunskap och de färdigheter som behövs för att under handledning arbeta som barn- och ungdomspsykoterapeut både inom den offentliga och den privata sektorn, och hen kan av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) ansöka om att få yrkesbeteckningen psykoterapeut.
Gemensamma teori- och metodstudier till alla psykoterapeutstuderande vid Helsingfors universitet innehåller tre studieavsnitt:
Varje studieavsnitt innehåller 1-2 undervisningsdagar och självständiga uppgifter, och de ordnas vanligen ett gång per år. Man kan väljä när man genomgår var och en studieavsnitt men det är en stark rekommendation att Psykiska störningar ska genomföras i början av studier, Psykoterapiforskningens metodik innan man börjar att skriva lärdomsprovet och Integrativ fallseminarium i slutet av studier.
Obs! Seminarieundervisning i gemensamma studier endast på finska.
Undervisningen omfattar 7 terminer. Alla terminer utan termin 7 består av 8 seminariedagar och under varje seminariedag hålls tre dubbelseminarier (totalt 54 seminariedagar bestående av 162 dubbelseminarier (totalt 324 timmar seminarieundervisning)). Av de 54 seminariedagarna kommer 16 att hållas på distans (som undervisning i realtid digitalt). Under den första och den sista terminen sker all undervisning som kontaktundervisning. Kontaktundervisningen hålls i Åbo. Teori- och metodundervisningen omfattar 3271 sidor litteratur.
I teori- och metodundervisningen ingår förutom ovannämnda undervisning även Helsingfors universitets gemensamma studier (5 sp). De gemensamma stuierna är kurser gemensamma för Helsingfors universitets alla psykoterapeututbildningsprogram och de ordnas som närundervisning i Helsingfors under terminerna 1, 4 och 7.
T1: Informationstillfälle och bekantning
T1. Att bli psykoterapeut
T1: Den psykoterapeutiska hållningen.
T7: Att arbeta som privat yrkesutövare.
T1: Introduktion och grundbegreppen inom psykodynamisk barn- och ungdomspsykoterapi. Del 1.
T1: Introduktion och grundbegreppen inom psykodynamisk barn- och ungdomspsykoterapi. Del 2.
T1: Utvecklingen från graviditeten till och med latensen (0-12 år) enligt psykodynamisk eller psykoanalytisk teori.
T2: Utvecklingen från adolescensen till ung vuxen ålder (13-25 år).
T2: Barns känslomässiga relationer och den tidiga anknytningens betydelse.
T2: Introduktion till babyobservation
T3: Babyobservation. Del 1.
T4: Babyobservation. Del 2.
T5: Slutarbetesseminarier i babyobservation
T2: Bedömning av patientens psykiska utvecklingsnivån och störningens nivå samt hur det påverkar valet av vårdmetoder i psykoterapin. Del 1.
T6: Bedömning av patientens psykiska utvecklingsnivån och störningens nivå samt hur det påverkar valet av vårdmetoder i psykoterapin. Del 2.
T3: Tidiga och omfattande störningar.
T3: Kroppsrelaterad problematik i en alltmer virtuell värld. Del 1.
T3: Kroppsrelaterad problematik. Del 2.
T3: Kroppsrelaterad problematik. Del 3.
T3: Emotionella störningar bland ungdomar.
T4: Kroppsrelaterad problematik.
T4: Beteendestörning och aggressionsproblematik.
T4: Emotionella störningar bland barn.
T5: Trauman och traumatiska upplevelser. Del 1.
T5: Trauman och traumatiska upplevelser. Del 2.
T6: Övrig problematik som är vanlig hos barn och unga i psykoterapi.
T2: Psykoterapiprocessens faser: Inledning.
T3. Psykoterapiprocessen.
T4: Psykoterapiprocessen.
T5: Psykoterapiprocessen.
T6: Psykoterapiprocessen.
T7: Psykoterapiprocessen. Avslutning.
T3: Lek och skapande i psykoterapin.
T5: Sagor, berättelser och mentalisering.
T2. Samarbetet med föräldrarna. Del 1.
T2. Samarbetet med föräldrarna, skolan och patientens vårdande läkare. Del 2.
T3. Samarbetet med föräldrarna. Del 3.
T4. Samarbetet med föräldrarna under psykoterapins gång och under avslutningen. Del 4.
T5. Föräldrahandledning. Del 5.
T7. Samarbetet med föräldrarna. Del 6.
T1: Uppföljning av ett barnpsykoterapifall (presenteras av en lärare).
T1: Uppföljning av ett ungdompsykoterapifall (presenteras av en lärare).
T2: Uppföljning av ett ungdompsykoterapifall (presenteras av en lärare).
T2: Uppföljning av ett barnpsykoterapifall (presenteras av en lärare).
T3: Inledning av samarbetet med föräldrarna vid en barnpsykoterapi (presenteras av en lärare).
T4: Fallpresentation av en barnpsykoterapi (presenteras av en studerande).
T4: Fallpresentation av en barnpsykoterapi (presenteras av en studerande).
T4: Fallpresentation ur en ungdomspsykoterapi (presenteras av en studerande).
T4: Fallpresentation ur en föräldraprocess (presenteras av en studerande).
T5: Fallpresentation av en barnpsykoterapi (presenteras av en studerande).
T5: Fallpresentation ur en ungdomspsykoterapi (presenteras av en studerande).
T5: Fallpresentation ur en föräldraprocess (presenteras av en studerande).
T6: Fallpresentation av en barnpsykoterapi (presenteras av en studerande).
T6: Fallpresentation ur en ungdomspsykoterapi (presenteras av en studerande).
T6: Fallpresentation ur en föräldraprocess (presenteras av en studerande).
T7: Fallpresentation av en ungdomspsykoterapi (presenteras av en studerande).
T7: Fallpresentation ur en föräldraprocess (presenteras av en studerande).
T7: Fallpresentation ur en barnpsykoterapi (presenteras av en studerande).
T6: Användning av psykodynamisk teori för korta vårdprocesser.
T6: Andra psykoterapi-inriktningar.
PSYKOTERAPIFORSKNINGENS METODIK OCH DET VETENSKAPLIGA ARBETET (1,5 sp)
T2: Forskning inom psykoterapi.
T4: Att skriva och läsa inom psykodynamisk psykoterapi
T6: Preliminära planer kring det egna slutarbetet.
T7: Presentation av de skriftliga lärdomsproven.
T1: Uppföljning av inlärningsprocessen.
T2: Uppföljning av inlärningsprocessen.
T3: Uppföljning av inlärningsprocessen.
T4: Uppföljning av inlärningsprocessen.
T5: Uppföljning av inlärningsprocessen.
T6: Uppföljning av inlärningsprocessen.
T7: Uppföljning av inlärningsprocessen.
Under studierna utför psykoterapeutstudenterna handlett psykoterapeutiskt patientarbete för att lära sig använda vårdmetoden och tillämpa de teoretiska studierna. Psykoterapiarbetet sker under handledning av en barn och/eller ungdomspsykoterapeut som till sin utbildning är psykoterapeut på krävande specialnivå eller utbildningspsykoterapeut. Handledningen för de olika processerna skall ges av minst två olika handledare. Handledningen pågår under hela den tid patienten går i utbildningspsykoterapin. För studierna behövs minst 120 timmar individuell arbetshandledning.
Målet med utbildningshandledningen är att den studerande på en djupare nivå lär sig reflektera över och förstå vad som händer i rummet (att känna igen transferens och mottransferens) och att veta vad de olika uttrycken och symtomen berättar om patientens erfarenheter, upplevelser och sätt att tänka. Målet är också att den studerande via handledningen skall börja lära sig att förstå patientens inre värld via de sätt att uttrycka sig på som är naturliga för patienten m.t.p patientens ålder, bakgrund och personlighet (t.ex. via lek, spel, kreativitet och skapande, sagor, berättelser och samtal) och hur vården i psykoterapin sker (tillämpning av teori och metodik). I handled- ningen kan den studerande också få stöd i att hitta och utveckla sin egen identitet som psykoterapeut.
Under studierna utför psykoterapeutstudenterna minst 300 timmar handlett psykoterapeutiskt patientarbete. I patientarbetet ingår fyra eller fem olika processer; en patient i åldersgruppen 0-6 år, en i åldersgruppen 7-12 år och en i 13-25 år. Patienterna bör dessutom vara av olika kön. Av dessa terapiprocesser skall två vara 80 t och en 120 t långa. Terapierna skall till sin frekvens vara två besök per vecka. Dessutom ingår i patientarbetet 1-2 föräldrahandledningsprocesser med totalt 20 föräldrahandledningsbesök. Arbetshandledningen omfattar minst 120 timmar individuell handledning. Handledningen bör pågå hela den tid patienten går i psykoterapin. Patientarbetet ger inga studiepoäng. Ansvarsläraren och den studerande bedömmer tillsammans patientens lämplighet, som skolningspatient.Handledaren och den studerande gör ännu en gemensam bedömning av patientens lämplighet som skolningspatient förrän psykoterapikontraktet kan ingås
I utbildningsprogramet förutsätter man en egen psykoterapi på minst 250 timmar och med frekvensen 2-4 gånger/vecka. Utbildningspsykoterapeuten skall till sin utbildning vara utbildnings-psykoterapeut eller psykoterapeut på krävande specialnivå (VET) inom psykodynamisk eller psykoanalytisk inriktning. I vissa fall kan egen psykoterapi eller psykoanalys som studenten har gått före utbildningen om den uppfyller vissa krav godkännas eller delvis godkännas som utbildningspsykoterapi. Psykoterapi som har avslutats för över 10 år sedan kan inte räknas till godo för utbildningspsykoterapin, ens delvis. Det rekommenderas att minst en del av den egna psykoterapi genomgås under studierna. Utbildningsprogrammets ansvarslärare kan inte fungera som psykoterapeuter för utbildningsprogrammets studerande.
Lärdomsprovet är en skriftlig framställning av en specifik fråga inom psykoterapi och framställ- ningen följer principerna för vetenskapligt skrivande. Det vetenskapliga arbetet kan vara ett rent teoretiskt vetenskapligt arbete (kvaltativt eller kvantitivt). I arbetet kan också ingå material som tangerar det egna psykoterapiarbetet under utbildningen. Lärdomsprovets längd skall vara 12-20 sidor.
Undervisning om vetenskapligt skrivande inom psykodynamisk psykoterapi kommer att ordnas. Under termin 2 lär sig de studerande om forskning inom psykoterapi och under termin 4 hur man skriver på ett vetenskapligt sätt inom psykodynamisk psykoterapi. För skrivandet av det egna slutarbetet kan den studerande sedan få tre timmar individuell handledning av ansvarsläraren, vice ansvarsläraren eller någon annan av ansvarsläraren utsedd utbildningspsykoterapeut. Handledning ges enligt de studerandes egna behov och ordnas genom att kontakta utbildningsprogrammets ansvarslärare. Handledningstimmarna ges av en utbildningspsykoterapeut, som på förhand har bekantat sig med den text, som den studerande i det skedet av arbetet vill diskutera.
Under termin 6 går vi tillsammans igenom de studerandes egna preliminära planer för sina slutarbeten. Under termin 7 presenteras och diskuteras slutarbetena i gruppen. Under varje presentation kommer en av de medstuderande att fungera som opponent.
Slutarbetena bedöms sedan av ansvarsläraren eller viceansvarsläraren, samt av ansvarsläraren i samarbete med den ansvarsperson som universitetet har utsett.
Enligt förordningen VNA 1120/2010, §2a förutsätts ett yrkesprov för att få yrkesbeteckningen psykoterapeut. Syftet med yrkes/kompetensprovet är att säkerställa att den studerande vid slutet av utbildningen besitter de färdigheter som utbildningen syftar till att ge. Kompetensprovet omfattar fortlöpande utvärdering under utbildningen (godkända teori- och metodikstudier), ett lärdomsprov (vetenskapligt slutarbete) och en lärandeportfölj (fallbeskrivningarna över det kliniska psykoterapiarbetet).