Etnisk profilering innebär att man utsätts för kontrollåtgärder på grund av individens etnicitet, hudfärg, religion eller språk. Som en diskriminerande åtgärd står den i konflikt med grundlagens princip om likabehandling. Etnisk profilering kan motivera en klagan om osaklig behandling.
I forskningsprojektet har man intervjuat medlemmar av rasifierade minoriteter, Finlands och Östeuropas romer samt myndigheter och experter.
Polisens utlännings- och trafikbevakning samt eftersökningar av misstänkta kriminella har speciellt legat i fokus. Forskningen synliggör också den privata säkerhetsbranschens och gränsbevakningens verksamhet.
– Erfarenheter av att ha blivit stoppad och utsatt för etnisk profilering sker ofta i vardagliga miljöer – gator, parker, järnvägs- och metrostationer, butiker och vid körande av bil. Vanliga arbets- och skolresor kan avbrytas av kontroller utförda av polisen. I butiker följer väktare och butiksbiträden med vartenda steg, säger professor i etniska relationer Suvi Keskinen vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
Ur materialet framkommer förutom erfarenheterna av att bli stoppad också erfarenheter av respektlöst och hårdhänt bemötande, gripande och till och med våldsamma tag.
Samhällelig tillit i vågskålen
Erfarenheter av etnisk profilering hänger starkt ihop med förtroendet som medborgare har till polis och myndigheter samt till villigheten att hjälpa polisens arbete genom att delge information.
– Personer med somalisk bakgrund eller från Mellanöstern och Nordafrika rapporterade i enkäten betydligt oftare jämfört med majoritetsbefolkningen att de blivit utsatta av kontroll av väktare, berättar forskare Antti Kivijärvi från Nuorisotutkimusseura.
– De respondenter som hade personliga erfarenheter av att ha blivit stoppade och vars bekanta blivit stoppade utan orsak hade lägre förtroende än andra till myndigheter, den privata säkerhetsbranschen och till det finska samhället i stort.
Etnisk profilering har också betydelse för om individen upplever sig höra till Finland eller om hen upplever sig vara europé.
– Etnisk profilering skapar upplevelser om orättvisa och får personerna som utsätts för det att känna att de inte hör till Finland, trots att de bor här och kanske är födda här, summerar forskare Aminkeng Atabong Alemanji.
– Det är också förnedrande att bli behandlad som kriminell utan orsak.
Om forskningen
Forskningen kombinerar kvantitativa och kvalitativa data: individuella och gruppintervjuer (N=185), enkätsvar (N=362) och deltagande observation. Förutom en forskningsrapport publiceras projektets resultat i vetenskapliga artiklar och forskare Markus Himanen skriver en doktorsavhandling om ämnet.
Ämnet som väckt mycket diskussion internationellt har inte tidigare forskats i Finland. Utgående från forskningsresultaten kan man konstatera att det är bra att uppmärksamma fenomenet innan större problem uppstår.
Journalistik och konst
Förutom forskningsrapporten har projektet förverkligat en multimediala webbsida (profiling.fi) som är öppen för alla och som skapats för att berätta om etnisk profilering för allmänheten. Projektets journalist Kati Pietarinen har publicerat flera artiklar som baserar sig på forskningen, bland annat ett reportage i tidskriften Long Play.
Webbsidan som bygger på det omfattande datamaterialet omfattar text, Laura Bööks fotografier och videor samt Aino Sutinens serieteckningar i ett lättillgängligt format. Webbsidans syfte är att väcka samhällelig diskussion och att bli en bestående databank på webben.
Genom serieteckningsjournalistik belyses erfarenheter av etnisk profilering och centrala forskningsresultat från projektet. I videorna berättar forskare Aminkeng Atabong Alemanji och sångaren Hilja Grönfors om sina egna erfarenheter. Ett fotoreportage berättar om östeuropeiska romers erfarenheter och en tecknad video ger instruktioner för hur man gör en klagan eller brottsanmälan.