Östersjön - vårt kära hav
I våra barndomsminnen var Östersjön klar och ren. Det går snabbt att förstöra naturen och Östersjön har länge varit i dåligt skick. Med hjälp av vetenskaplig forskning har vi redan kunnat ändra riktningen, men det finns mycket kvar att göra.

Hjälp Östersjön att må bättre. Ge en gåva till forskningen.
Hjälp Östersjön - ge din gåva idag

Forskarnas nästan sekellånga havstemperaturdata och dess medelvärden avslöjar vart Östersjön är på väg, samtidigt som de också visar att temperaturen alltid skiftat i kallare och varmare perioder. Det som är annorlunda nu är att förändringarna sker så snabbt att havets arter inte hinner anpassa sig till de nya levnadsvillkoren.

Östersjön är ett av de hav på norra halvklotet som värms upp snabbast. Övergödningen är fortfarande det största problemet i Östersjön, men det har blivit allt viktigare att kartlägga sambanden mellan övergödningen och klimatförändringen och deras effekter på havets biodiversitet.

Genom att ge en gåva till forskningen hjälper du oss att hitta lösningar för att förbättra havets välfärd. Donera här.

 

Havet är i nyckelroll när vi försöker motarbeta klimatförändringen

Var tionde dag sedan 1926 har forskare vid Helsingfors universitets zoologiska forskningsstation i Tvärminne i Hangö mätt bottenvattnets temperatur på cirka 30 meters djup utanför forskningsstationen.  De första sextio åren låg medeltemperaturen mellan tre och fem grader. Under de tre senaste årtiondena ha medeltemperaturen stigit med två grader.

– Varma förhållanden snabbar upp nedbrytningsprocessen i havet och accelererar övergödningen. Ett problem med varmare havsvatten är också att varmt vatten inte binder syre lika effektiv som kallt, säger Alf Norkko som är professor i Östersjöforskning vid Helsingfors universitet. 

Det organiska materialet förbrukar syret i havet i sin nedbrytningsprocess. I Östersjön, där den organiska massan som ska brytas ned är stor på grund av övergödningen, har det lett till stora områden med syrebrist.

Sommaren 2018 gjorde forskarna även en annan upptäckt i vattnen utanför forskningsstationen: i varma förhållanden släpper bottensedimenten ut mer gaser, t.ex. metan.

Havet är i nyckelroll när vi försöker motarbeta klimatförändringen. 90 procent av värmen som förorsakats av de växthusgaser som människan släppt ut har absorberats av världens hav. Utan den hjälpen skulle vi redan varit kokta på land, så att säga.
Övergödningen fortfarande Östersjöns största gissel

Alf Norkko påminner att övergödningen fortfarande är det största problemet i Östersjön, men ser att det blivit allt viktigare att kartlägga sambanden mellan övergödningen och klimatförändringen och deras effekter på havets biodiversitet.

– Vi kan inte förstå och hantera övergödningsproblematiken utan att ta i beaktande hurdana effekter ett varmare klimat har på de marina ekosystemen. Den ena förvärrar den andra, så de två fenomenen kan inte studeras i isolation.

En central del av arbetet är att kartlägga kolets väg i de marina ekosystemen. Länge har haven varit effektiva kolsänkor som absorberat koldioxid från atmosfären. Sjögräsängarna t.ex. binder stora mängder kol till sig men har påverkats negativt av övergödningen som förändrat ljusförhållandena i havet.

– Om viktiga nyckelarter försvinner samtidigt som havsbottnarnas organiska material ger större utsläpp på grund av övergödningen kan Östersjön gå från att vara kolsänka till kolkälla.  

Havets arter hinner inte anpassa sig till de nya levnadsvillkoren

Forskarnas nästan sekellånga havstemperaturdata och dess medelvärden avslöjar vart Östersjön är på väg, samtidigt som de också visar att temperaturen alltid skiftat i kallare och varmare perioder. Det som är annorlunda nu, är att förändringarna sker så snabbt att havets arter inte hinner anpassa sig till de nya levnadsvillkoren.

– För en blåmussla som lever i Östersjön är havets medelvärde egentligen irrelevant, säger Alf Norkko.

För de djur och växter som lever i havet kan nämligen en enskild värmeknäpp, som sommaren 2018, vara ödesdiger.

– Så som vi människor dör om vi når en kroppstemperatur som överstiger 42 grader, dör också havets organismer av temporära men extrema värden. Det är vad som hände under värmeböljan 2018 då vi mätte bottentemperaturer på över 25 grader och såg en massdöd av blåmusslor och sjögräsängar.

Östersjön hjälper oss att förutse de globala förändringarna

Med hjälp av vetenskaplig forskning har vi redan kunnat ändra riktningen. Grundforskningens roll i arbetet för ett friskare hav är avgörande. Helsingfors universitet är Finlands största mångvetenskapliga centrum för Östersjöforskning. Universitetets forskningsstation i Tvärminne i Hangö söker svar på hur Östersjöns ekosystem påverkas av övergödningen och klimatförändringen.

Baltic Bridge och CoastClim - lösningarna hittas genom samarbete

Helsingfors och Stockholms universitets samarbete Baltic Bridge för samman forskarna och samhället kring vår gemensamma sak, Östersjön. Läs mera om Baltic Bridge på engelska.

Tvärminnes zoologiska station fick i juni 2021 tre miljoner euro i forskningsfinansiering från Jane och Aatos Erkko stiftelse. Med hjälp av finansieringen kommer det att inrättas CoastClim, ett nytt mångvetenskapligt centrum för kustens ekosystem- och klimatforskning. 

För första gången blir det möjligt för klimat- och havsforskare i Finland och Sverige att sammanföra sin expertis och infrastruktur. CoastClim bygger vidare på Helsingfors och Stockholms universitets strategiska samarbete inom Östersjöforskning, Baltic Bridge.

Målet är att ta reda på mer om hur havet och atmosfären samverkar och vilka effekter det har på klimatet. Det sammanför för första gången i Östersjöområdet expertis i marinekologi, biogeokemi och atmosfärsforskning för att få mer integrerad kunskap om hur olika processer i havet och Östersjöns kustmiljöer samverkar med processerna i atmosfären och vad det betyder för klimatet.

Inom ramen för detta samarbete kan vi på ett unikt sätt kombinera marinforskning i kustområden, mångsidig marinbiologi, långa tidsserier samt atmosfärvetenskap. Det öppnar helt nya möjligheter för vetenskapliga genombrott.