Varför ville ni studera i magisterprogrammet i samhällsvetenskaper?
Sara: Samhällsvetenskaper fascinerar mig eftersom jag är intresserad av både människor och samhället. Jag har avlagt min kandidatexamen i sociologi här vid Helsingfors universitet, och fortsatte efter den till det här programmet. Eftersom universitetet var bekant från förut och jag tycker väldigt mycket om att bo och studera i Helsingfors, så kände jag inte att det var någon poäng med att åka någon annanstans. Sociologi som ämne är bra eftersom det är så brett, det finns en möjlighet för alla att hitta det som man faktiskt är intresserad av.
Viggo: Ja, det är lite samma för mig. Jag har avlagt min kandidatexamen i rättsvetenskap och avlägger nu min magisterexamen i statsvetenskap. Att förstå lagstiftningen är bra till en början eftersom vår förvaltning bygger på lag. Men nu känns det kul att få fördjupa sig i statskunskap, det finns fler teorier och ämnet har en annorlunda filosofisk grund än rättsvetenskap. Det är roligt att få fortsätta studera här, det är bekanta platser och lärare, men ändå lite mer krävande och avancerade studier jämfört med under kandidatstudierna.
För vem passar magisterprogrammet i samhällsvetenskaper?
Sara: Jag skulle säga att det passar vem som helst som är intresserad av samhället, samhällets strukturer och hur man kan förstå människor. Man kan också söka till programmet även om man inte direkt har en samhällsvetenskaplig bakgrund, även om man behöver ha tillräckligt med studier i ämnet för att kunna antas. Jag känner personer som har gjort sin kandidatexamen i till exempel konsthistoria och filosofi och som nu studerar vid magisterprogrammet i samhällsvetenskaper.
Kan ni ge exempel på kurser som ni tycker har varit intressanta?
Viggo: En av mina favoritkurser hittills handlar om demokratins analysinriktningar. Den går mer filosofiskt in på vad demokrati faktiskt är och på teorier om hur demokrati kunde utvecklas. Det här ämnet är något jag faktiskt saknade på kandidatnivån och jag tycker om att man i magisterskedet kan hitta kurser som ifrågasätter saker och som utmanar ens tänkande.
Sara: Min favoritkurs är sociologins metodologi. Den går på djupet in på vetenskapsfilosofi och handlar bland annat om vilka typer av val man måste göra i sin forskning, vilka olika slags antaganden forskning baserar sig på och hur man kan närma sig olika forskningsfrågor. Den var en av de första magisterkurserna som jag gick och den gav mig massvis med nya insikter.
Hur ser studierna ut i praktiken?
Viggo: Jag tycker att kurserna på magisterskedet känns mer vuxna, det är mer fokus på att lära sig att komma på egna lösningar och mindre fokus på att bara upprepa kunskap. Det är mer diskussionsfokuserade föreläsningar och längre texter som ska läsas inför dem än på kandidatnivå, men annars lite liknande arbetssätt då det är mycket inlämningsuppgifter och essäer som ingår i kurserna.
Hur är det med magisteravhandlingen – vilket slags stöd erbjuds för att skriva den?
Sara: Jag var definitivt orolig inför att skriva min magisteravhandling när jag började på magisterprogrammet. Jag hade svårigheter med att få min kandidatavhandling klar och tanken på att behöva skriva något ännu längre kändes väldigt jobbig. Men alla på magisterseminariet i sociologi har varit stöttande, positiva och hjälpt varandra. Jag har fått stöd under flera delar av skrivprocessen och det känns som om man inte behöver dyka upp med någon färdig text, utan med det man dittills har skrivit och så reder man tillsammans ut hur man fortsätter arbetet framåt.
Ingår det en obligatorisk praktik i magisterstudierna?
Sara: Ja, det ingår en praktik i magisterskedet. Man kan kompensera den med vissa studier i stället, men jag tycker det ger värdefull arbetserfarenhet att göra en praktik och rekommenderar det därför varmt. Universitetet kan dessutom bevilja studerande praktikstöd, vilket gör det lättare att få en praktikplats. Människor gör sin praktik på väldigt olika ställen, till exempel vid ministerium, organisationer eller vid universitetet.
Kan man åka på utbytesstudier i magisterprogrammet i samhällsvetenskaper?
Viggo: Ja, det kan man! Jag ska själv åka till Tyskland och den ansökningsprocessen gick relativt smidigt. Helsingfors universitet har många samarbetsuniversitet och många utbytesplatser, så det lönar sig absolut att åka på utbyte om det intresserar en.
Vad vill ni göra efter er examen?
Viggo: Jag är intresserad av den politiska banan, men andra saker intresserar också. Den ultimata drömmen för mig som statsvetare är att göra en praktik vid EU i Bryssel, eller en praktik vid något ministerium. Jag känner att jag har en god grund att stå på med den här utbildningen och att jag därför har goda chanser att få en sådan praktikplats.
Många som studerat statsvetenskap arbetar inom förvaltningen, kommunen eller politiken, men också på privata företag. Så det finns många saker man kan göra efter sina studier.
Sara: Jag jobbar redan deltid inom den privata sektorn, men för ett icke vinstdrivande företag inom social- och hälsovårdsservice. Det känns som min grej att få arbeta med något som hjälper människor och jag är speciellt intresserad av funktionshinderfrågor. Så jag vill gärna fortsätta jobba med det ett tag, men är också intresserad av att jobba inom organisationer med människorättsprägel i framtiden. Studier inom samhällsvetenskaper och sociologi ger en många olika arbetsmöjligheter.
Hur är Helsingfors som studiestad?
Viggo: Jag är själv från Åland och har verkligen tyckt om att studera här, Helsingfors är en så levande stad med mycket som händer hela tiden. Jag har också klarat mig bra på svenska och engelska, så man behöver inte vara orolig fastän ens kunskaper i finska inte är så starka. Särskilt som statsvetare ser jag en fördel med att ha studerat i Helsingfors, det är mycket lättare att göra studiebesök till relevanta platser och man kommer mycket närmare statsapparaten.
Hur är det att studera vid Helsingfors universitet?
Sara: Universitetet håller en hög nivå och det finns ett brett utbud av kurser man kan välja mellan. Man kan välja kurser från andra fakulteter om man vill och ta kurser på svenska, finska och engelska. Centrumcampus är passligt litet, men ändå tillräckligt stort för att man ska få variation i sin vardag om man vill ha det. Sedan finns det olika föreningar, till exempel är både Viggo och jag med i Politicus, en förening för alla svenskspråkiga studerande vid statsvetenskapliga fakulteten.
Viggo: Ja, vi har lagt ett stort fokus på att alla ska kunna komma med i vår verksamhet och jag upplever att de flesta nya studerande som inte gjort sin kandidatexamen i Helsingfors har blivit en del av gänget.
I allmänhet gillar jag verkligen att olika traditioner är så starka vid Helsingfors universitet, studielivet är rikt och det finns många aktiviteter man kan delta i. En annan sak som jag tycker är extra festlig är att man kan fira sin magisterexamen med att delta i promotionen, alltså en speciell akademisk fest med långa anor.