Kurserna introducerar de centrala begreppen och innehållet i ekologi och evolutionsbiologi genom föreläsningar, olika uppgifter och forskning.

Efter studierna inom vetenskapsområdet

• känner studenten till de centrala begreppen inom ekologi och evolutionsbiologi och kan använda dem i olika situationer
• kan studenten lösa ekologiska problem i grupp
• kan studenten granska det naturliga urvalet och evolutionen på ett mångsidigt sätt ur olika organismers perspektiv
• har studenten insett att människan idag har en betydande inverkan på organismernas ekologi och utveckling
• känner studenten till grunderna i planering, genomförande och rapportering av forskning
• kan studenten söka efter och läsa vetenskapliga artiklar, tillämpa information från artiklarna i sina uppgifter och utföra enkla statistiska analyser
• kan studenten kommunicera skriftligt och muntligt och arbeta i grupp.

Efter studierna inom vetenskapsområdet kan studenten

• förklara sambandet mellan djurens struktur och funktion
• förklara hur kroppens olika funktioner regleras
• bedöma vilka begränsningar och krav livsmiljön ställer på djur och hur djurens fysiologi har anpassat sig till dem.

Studierna inom vetenskapsområdet ger fördjupat kunnande om de faktorer som påverkar växternas tillväxt, utveckling och produktivitet i olika miljöer. På de obligatoriska kurserna fokuserar studenterna på att ta till sig begrepp från olika delområden inom biologin, vilket ger en grund för att förstå biologiska processer från molekylär nivå till individer och ekosystem. Med hjälp av de valfria kurserna kan du välja om du vill inrikta dig mer på ekologi, evolutionsbiologi eller genetik. Efter studierna inom vetenskapsområdet kan studenten tillämpa den inlärda kunskapen på hur vi bättre kan förbereda oss inför klimatförändringen och å andra sidan förstå hur växter kan användas i globala problem, till exempel livsmedelskrisen eller energiproblemet.

Efter studierna inom vetenskapsområdet

• har studenten gått de obligatoriska kurserna i växtbiologi som ingår i grund- och ämnesstudierna i kandidatprogrammet i biologi, och fått en grundläggande kunskap och förmågan att fördjupa sitt kunnande inom något av de växtbiologiska områdena
• kan studenten använda de grundläggande metoderna för laboratoriearbete och mikroskopi för växtbiologisk forskning och förbereda anatomiska mikroskopiska preparat samt känner till huvuddragen i fröväxternas struktur och de anatomiska skillnaderna mellan huvudgrupperna
• känner studenten till växternas näringsbehov, funktionen hos klorofyllkorn, enzymer som fungerar vid groning av frön, växthormonernas funktion och ljusets utvecklingsbiologiska effekter
• känner studenten på en allmän nivå till de molekylära processer och regleringsmekanismer som styr den individuella utvecklingen av växter och differentieringen av växtdelar
• är studenten bekant med utbredningsområdena för kärlväxter i Finland och de ekologiska och historiska faktorer som förklarar dem, och har grundläggande färdigheter för inventering av växtbeståndet i Finlands olika naturtyper
• kan studenten läsa och kritiskt bedöma vetenskapliga artiklar
• känner studenten till och kan tolka hur klimatförändringen och andra storskaliga ekologiska faktorer kommer att påverka jordens flora och vegetation i framtiden. 

På kurserna studeras mikrobernas biotekniska egenskaper, deras industriella användning och etiska frågor relaterade till bioteknik, proteiners och enzymers struktur och funktion, den mänskliga normalflorans betydelse för hälsa och infektioner och som skydd mot patogener, immunceller och deras funktion, de teoretiska grunderna för metoder som används inom genteknik, lagstiftning som reglerar användningen av genteknik och tillämpningar av genteknik.

Efter studierna inom vetenskapsområdet

• känner studenten till mikrobernas mångfald, struktur och funktion
• förstår studenten betydelsen av normalfloran för människors hälsa och välbefinnande
• kan studenten beskriva bakteriers och virus sjukdomsframkallande mekanismer samt värdkroppens egna försvarsmekanismer i olika stadier av infektionen
• känner studenten till grunderna för de metoder som används inom genteknik och kan tillämpa dem på ett ändamålsenligt sätt
• är studenten medveten om lagstiftningen som gäller för genteknik
• förstår studenten mikrobernas betydelse i olika miljöer och deras användning i biotekniska tillämpningar.

Efter studierna inom vetenskapsområdet

• förstår studenten ärftlighetens lagbundenheter och känner till strukturen hos gener och genom
• känner studenten till de molekylära mekanismerna i genernas funktion och har grundläggande kunskaper om regleringen av genernas funktion
• förstår studenten hur genernas funktion reglerar cellens funktioner till exempel under individutveckling och i olika sjukdomstillstånd
• känner studenten till de vanligaste metoderna som används för gen- och genomforskning
• förstår studenten grunderna i genteknik och känner till dess vanligaste tillämpningar
• har studenten med hjälp av de valfria studierna som hör till helheten förvärvat fördjupad kunskap inom ett delområde inom genetiken.