Programmet finns på Campus Vik och omfattar fem vetenskapsområden:
Forskningsgrupper inom de olika vetenskapsområdena utreder bland annat frågorna ovan. I kandidatprogrammets mångsidiga undervisning får studenterna ta del av de nyaste forskningsrönen.
Under grundstudierna det första studieåret väljer studenterna ett av programmets vetenskapsområden att fördjupa sig i. Kandidatavhandlingen ska skrivas om ett ämne inom det valda vetenskapsområdet.
Efter att ha avslutat de vetenskapsområdesspecifika studierna har studenten följande färdigheter i vetenskapsområdet hen valt.
Ekologin och evolutionsbiologin undersöker interaktionerna mellan organismer och deras anpassningar till olika miljöer. Vidare undersöks det hur förändringar i miljön påverkar organismerna, från individer till hela ekosystem. Ekologi och evolutionsbiologi skapar också en grund för tillämpade områden såsom naturvårdsbiologi och jord- och skogsbruksvetenskaper. I studierna fokuserar studenten på ekologins och evolutionsbiologins centrala begrepp och processer med hjälp av föreläsningar, uppgifter, grupparbeten och särskilt genom att bedriva forskning. Kunskaperna tillämpas i olika forskningsprojekt.
Efter studierna inom vetenskapsområdet
Fysiologi är ett vetenskapsområde som strävar efter att förstå mekanismerna för levande varelsers verksamhet, det vill säga hur cellernas jonrörelser eller molekylernas kvalitativa förändringar leder till förändringar i beteendet hos en individ. Fysiologin beskriver hur en frisk kropp fungerar och hur olika funktioner anpassas till föränderliga miljöförhållanden. Den hjälper oss också att ta reda på hur funktionsstörningar utvecklas till sjukdomar, vilket hjälper oss att utveckla nya behandlingsmetoder för att främja hälsan hos djur och människor. Fysiologisk förståelse används inom forskningen i ekologi. Till exempel kan fettsyrasammansättningar i djurvävnader användas för uppföljning av förändringar i näringsnätverket. Fysiologin skiljer sig från många andra biovetenskaper därigenom att det inom det här vetenskapsområdet anses viktigt att fenomen undersöks som helheter: våra kroppars egna specialiserade celler och mikroorganismer har bildat ett komplext regleringssystem där elektroniska och kemiska budskap, våra sinnen och vår ämnesomsättning styr vår utveckling, tillväxt, fortplantning och åldrande.
Fysiologi är en experimentell vetenskap, och i de studierna som genomförs senare under studietiden med tillhörande laborationer är det möjligt att enligt eget intresse rikta in sig på endera cell- och systemfysiologi, neurovetenskap eller pedagogiska studier för lärare. Forskning inom fysiologi och neurovetenskap främjar vår förståelse av de detaljerade mekanismer och den övergripande växelverkan som styr och reglerar beteendet hos levande varelserna. I forskningen använder vi till exempel elektrofysiologiska metoder, modern mikroskopi och olika omiker för att ständigt få mer information om livets grundläggande mekanismer, såsom till exempel funktionerna i hjärnans nervnät, syn- och hörselsinnet eller ämnesomsättningen.
Efter avslutade studier i vetenskapsområdet kan studenterna
Studierna inom vetenskapsområdet ger fördjupat kunnande om de faktorer som påverkar växternas tillväxt, utveckling och produktivitet i olika miljöer. På de obligatoriska kurserna fokuserar studenterna på att ta till sig begrepp från olika delområden inom biologin, vilket ger en grund för att förstå biologiska processer från molekylär nivå till individer och ekosystem. Med hjälp av de valfria kurserna kan du välja om du vill inrikta dig mer på ekologi, evolutionsbiologi eller genetik. Efter studierna inom vetenskapsområdet kan studenten tillämpa den inlärda kunskapen på hur vi bättre kan förbereda oss inför klimatförändringen och å andra sidan förstå hur växter kan användas i globala problem, till exempel livsmedelskrisen eller energiproblemet.
Efter studierna inom vetenskapsområdet
Mikrobiologin undersöker strukturen och funktionen hos mikrober, alltså hos bakterier, arkéer, virus, svampar, alger och urdjur. I och med mikrobiologin har vår kunskap särskilt om hur bakterier och virus fungerar revolutionerat forskningen i cell- och molekylärbiologi samt möjliggjort den moderna biotekniken.
Mikrober är nödvändiga för människosläktet och de används i olika praktiska tillämpningar, till exempel inom medicin, livsmedelsteknologi och miljöteknik samt i stor utsträckning inom bioproduktionen, alltifrån gruvindustrins mineralproduktion till produktionen av organiska föreningar inom kemiindustrin. Helsingfors universitet bedriver toppforskning inom medicinsk mikrobiologi, virologi, miljömikrobiologi, mikrobiell fysiologi, mikrobiell genetik , industriell mikrobiologi, livsmedelsmikrobiologi och luftmikrobiologi. Den mikrobiologiska forskningen är också tvärvetenskaplig med starka kontakter till olika sektorer i samhället. Mikrobiologer är uppskattade mångkunniga specialister, och en student som inriktar sig på mikrobiologi kan efter magisterexamen vidareutbilda sig till sjukhusmikrobiolog.
Efter studierna inom vetenskapsområdet
Genetiken (även kallad ärftlighetslära) är grunden till allt levande, eftersom varje organism har samma mekanismer som styr ärftligheten. Genetik tillämpas inom biologin men även inom bland annat medicin, jord- och skogsbruksvetenskap, industri, brottsutredning, arkeologi och släktforskning. Vetenskapsområdet har utvecklats enormt under de senaste årtiondena. Bioinformatik, det vill säga en kombination av genetik och informationsteknik, möjliggör analys av stora mängder data som ger ny information bland annat om genomets struktur och funktion. En student som inriktar sig på genetik kan efter magisterexamen vidareutbilda sig till sjukhusgenetiker.