Studier
Medierna lyfter nästan dagligen fram viktiga frågor som anknyter till biologi.

Hur bevarar vi naturens biodiversitet? Hur fungerar hjärnan? Hur fungerar cancerceller?

Helsingfors universitet har det bredaste kandidatprogrammet i biologi i Finland. Den som genomför programmet blir kandidat i naturvetenskaper (NaK). Programmet är förlagt till Campus Vik och omfattar fem vetenskapsområden: ekologi och evolutionsbiologi, fysiologi och neurovetenskap, botanik, mikrobiologi samt genetik. Frågorna ovan är exempel på vad forskningsgrupper inom dessa vetenskapsområden undersöker. I kandidatprogrammets mångsidiga undervisning får studenterna ta del av de nyaste forskningsrönen.

Varför kandidatprogrammet i biologi?

Efter slutfört kandidatprogram i biologi kan studenten

  • de viktigaste biologiska teorierna och begreppen
  • grunderna om organismernas utveckling och diversitet
  • förstå organismernas struktur och verksamhet, ärftlighet och fysiologi från cellnivå till populationer och organismsamhällen

Dessutom kan studenten

  • tillämpa lärda teorier i praktiken
  • använda de viktigaste arbetsmetoderna i laboratoriet och i fält
  • statistiskt analysera forskningsmaterial
  • söka efter information och utvärdera dess tillförlitlighet
  • hitta vetenskapliga artiklar och läsa dem
  • skriva rapporter och hålla föredrag
  • arbeta i grupp och diskutera
Ut­bild­ning­ens in­ne­håll och upp­bygg­nad

Kandidatexamen i naturvetenskaper (NaK) omfattar 180 studiepoäng (sp) och avläggs på tre år. I examen ingår följande:

Obligatoriska studier 140 sp

  • grundstudier i biologi 25 sp
  • ämnesstudier i biologi, inklusive kandidatavhandlingen 95 sp
  • övriga studier 20 sp

Valfria studier 40 sp

  • studier inom det egna utbildningsprogrammet eller andra utbildningsprogram

Grund- och ämnesstudierna i biologi innehåller de viktigaste teorierna och begreppen inom de olika vetenskapsområdena samt laboratorie- och fältkurser. Undervisningen är allt mer studentorienterad, vilket innebär att studenternas egen aktivitet betonas. I praktiken betyder det att studenterna skriver fler rapporter, håller seminariepresentationer och gör grupparbete vid sidan av traditionella föreläsningar och webbkurser.

Under grundstudierna det första studieåret väljer studenterna ett av programmets vetenskapsområden att fördjupa sig i. Kandidatavhandlingen ska skrivas om ett ämne inom det valda vetenskapsområdet.

Studiehelheten i ett av vetenskapsområdena (30 sp) ger åtminstone följande färdigheter inom området:

Ekologi och evolutionsbiologi

Studenten

  • känner igen de viktigaste livsmiljöerna och djur- och växtarterna i Finland
  • förstår vad naturligt urval är och hur evolutionära förändringar sker
  • vet hur man kan tillämpa ekologiska teorier i praktiken
  • kan planera och genomföra en vetenskaplig undersökning

Fysiologi och neurovetenskap

Studenten

  • känner till de centrala mekanismerna bakom djurens livsfunktioner
  • förstår kopplingarna mellan olika vävnaders och organs struktur och funktion, också ur ett evolutionärt perspektiv
  • förstår hur molekylärbiologiska och cellbiologiska mekanismer styr individens utveckling, livsfunktioner, anpassning och växelverkan med den omgivande miljön
  • känner till de viktigaste forskningsmetoderna på området

Botanik

Studenten

  • känner igen de viktigaste livsmiljöerna och djur-, växt- och svamparterna i Finland
  • kan använda olika nycklar för artbestämning och inventera artbestånden inom ett område, t.ex. med tanke på planering av naturskydd eller markanvändning
  • känner till växternas fysiologi och utvecklingsbiologi
  • kan granska växternas strukturer ur ett evolutionärt och ekologiskt perspektiv
  • kan planera och genomföra en ekologisk undersökning

Mikrobiologi

Studenten

  • känner igen de huvudsakliga mikrobgrupperna och deras särdrag och ställning i organismvärlden
  • förstår de viktigaste mekanismerna bakom mikrobernas funktioner och hur de påverkar organismerna och olika ekosystem
  • kan planera och genomföra en mikrobiologisk undersökning
  • känner till hur man kan utnyttja mikrober med hjälp av bioteknik

Genetik

Studenten

  • förstår hur egenskaper nedärvs
  • känner till den ärftliga variationens lagbundenheter på populationsnivå och på en evolutionär tidsskala
  • känner till hur den genetiska informationen är uppbyggd och hur den fungerar på gen- och genomnivå
  • förstår hur den genetiska informationen reglerar organismernas utveckling och verksamhet
  • känner till genetikens biotekniska metoder och t.ex. medicinska tillämpningar

De övriga studierna inkluderar språk- och kommunikationsstudier, studier som förbereder för arbetslivet och arbetspraktik som kan vara en praktikplats eller ett arbetslivsprojekt.

De studenter som antas till ämneslärarutbildningen genomför 60 sp i sitt andra undervisningsämne som valfria studier. För biologistuderande är det andra ämnet ofta geografi, men det kan också vara kemi, fysik, matematik eller hälsokunskap.

Un­der­vis­ning­en

Kännetecknande för kandidatprogrammet i biologi är mångsidigheten. Genom att studera de fem vetenskapsområden som ingår i programmet lär sig studenterna de viktigaste teorierna och ett täckande urval laboratoriemetoder. På fältkurser får studenterna lära sig om olika organismer, deras livsmiljöer och den forskning som bedrivs om organismerna. Fältkurserna ordnas på Helsingfors universitets fältstationer i Kilpisjärvi, Lammi och Tvärminne samt på forskningsstationen i Taita, Kenya.

Läs mer om kursutbudet.

I kandidatprogrammet i biologi finns det en separat antagning för finskspråkiga (50) och svenskspråkiga (15) studenter. Undervisningsspråken i programmet är finska och svenska, och kurserna och avhandlingen kan avläggas på finska eller svenska. Första studieårets undervisning genomförs i sin helhet på svenska, och senare under kandidatstudierna kan man välja enskilda kurser på svenska. Kurslitteraturen är huvudsakligen på engelska.

Lär­doms­prov

I kandidatexamen ingår en kandidatavhandling (6 sp) som baserar sig på den vetenskapliga litteraturen inom något av programmets fem vetenskapsområden (se Utbildningens struktur). Målet för avhandlingen är att studenten gör sig grundligt förtrogen med litteraturen om ämnet för avhandlingen och lär sig att skriva god sakprosa på sitt modersmål.

När studenterna skriver kandidatavhandlingen lär de sig att

  • söka och välja centrala vetenskapliga artiklar om sitt ämne
  • läsa och kritiskt bedöma artiklarna
  • sammanfatta de viktigaste punkterna i artiklarna med egna ord och på god sakprosa
  • hänvisa till artiklar enligt vetenskaplig praxis.

Avhandlingen är cirka 20 sidor lång och det rekommenderas att man skriver den under tredje studieåret. Anvisningar om hur man ska söka information och skriva avhandlingen ges på kandidatseminariet.

Internationalisering

Vetenskapsområdena som ingår i kandidatprogrammet är mycket internationella. Studenterna kan delta i den internationella verksamheten genom att

  • söka till utbytesstudier eller praktik utomlands
  • delta i kurser som hålls av utländska lärare och lyssna på utländska forskares seminariepresentationer
  • avlägga arbetspraktiken i en internationell forskningsgrupp i Finland eller utomlands
  • studera språk vid Språkcentrum
  • delta i träffar med utländska studerande
  • vara tutor för internationella studenter
  • verka inom internationella uppdrag i ämnesföreningarna eller studentkåren.
Stu­di­e­li­vet

Det finns goda möjligheter att studera delvis eller helt på svenska vid Helsingfors universitet. Uni är ett tvåspråkigt universitet och erbjuder undervisning på svenska, finska och engelska. Vilka språk du studerar på beror på programmet.

Att studera vid Helsingfors universitet är mer än bara föreläsningar och tentamina! En av de bästa bitarna med att studera vid Helsingfors universitet är den livliga och mångsidiga studentgemenskapen. Som närvaroanmäld grundexamensstuderande är du automatiskt medlem i Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS). Inom HUS verkar cirka 250 olika studentföreningar. Bland dem hittar du såväl ämnes- och fakultetsföreningar som nationer och ett brett utbud av fantastiska hobbyföreningar. Juridikstuderandenas ämnesföreningsverksamhet är aktivt och mångsidigt och hjälper dig nätverka redan under dina studier. Du kan även få studiepoäng för ämnesföreningsverksamhet.

Stu­dent­för­e­ning­ar:
Symbioosi r.f.
Symbioosi Facebook
Biosfääri r.f.
Biosfääri Facebook

Tillläggsinfo om undervisningsspråken

I kandidatprogrammet i biologi finns det en separat antagning för finskspråkiga (50) och svenskspråkiga (15) studenter. Undervisningsspråken i programmet är finska och svenska, och kurserna och avhandlingen kan avläggas på finska eller svenska. Första studieårets undervisning genomförs i sin helhet på svenska, och senare under kandidatstudierna kan man välja enskilda kurser på svenska. Kurslitteraturen är huvudsakligen på engelska.

Inom kandidatprogrammet i biologi finns det möjlighet att avlägga examen på bägge inhemska språken (svenska och finska). I den tvåspråkiga kandidatexamen (TvEx) ska minst en tredjedel (60 studiepoäng) av kurserna genomföras på det andra inhemska språket. Svenskspråkiga studenter genomför första årets kurser på svenska, och därefter minst 60 sp på finska. Språkcentrum erbjuder språkstöd för studierna på det andra språket.

Den som studerat i enlighet med TvEx-programmet får ett omnämnande om detta i sitt examensbetyg. Dessutom får studenten ett officiellt intyg om den språkliga kompetensen på basis av ett språkprov (CEFR/C1). TvEx-programmet förbättrar den praktiska språkkunskapen i det andra inhemska språket, vilket kan leda till en bättre konkurrenskraft på arbetsmarknaden.