Christina Hedman är professor i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning vid Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet. Hennes forskning fokuserar betydelsen av språkutbildningspolicy, språkideologi och språkdidaktik för flerspråkiga minoritetspråkstalande elevers språkutveckling och lärande i den svenska barn- och ungdomsskolan. Utifrån en lingvistiskt etnografisk ansats och i samverkan med berörda lärare har hon i olika projekt gjort fältarbete i en rad undervisningspraktiker, bland annat skolämnet svenska som andraspråk och modersmålsämnet (avseende minoritiserade språk) samt i olika introduktionsgrupper för nyanlända elever. I senare forskningsprojekt har hon studerat det svenska folkbibliotekets flerspråkighetspolicy samt hur visuella resurser kan användas i språkundervisning inom svenska för invandrare, tecken för invandrare och särskild utbildning för vuxna.
Plenarföreläsning:
I föredraget adresseras dagsaktuella frågor om minoritetsspråkstalande elevers möjligheter till flerspråkig utveckling i en skolmiljö präglad av ett majoritetsspråk. Fokus är på hur språkliga undervisningserbjudanden i skolan är avhängiga den lokala språkekologin, -ideologin och utbildningspolicyn. En vägledande fråga är vilket handlingsutrymme lärare ges och tar i den lokala praktiken i förhållande till rådande styrdokument. Här tar jag inspiration från Angela Creese och Adrian Blackledge (2019, s. 812) som menar att vi behöver “in depth sociolinguistic and ethnographic case-study descriptions” av flerspråkig användning, även i undervisning. Utifrån fältarbete i olika undervisningssammanhang i Sverige belyser jag betydelsen av samarbete mellan olika (språk)lärare för att främja elevers flerspråkiga utveckling. Jag visar exempel på hur lärare tillsammans kringgår begränsningar i rådande policy och utmanar en stelbent förståelse av elevers språkanvändning. Jag diskuterar vidare behovet av att undersöka andra kontexter än traditionella utbildningsinstitutioner, då dessa andra kontexter kan bidra med värdefulla ’scenarier av möjligheter’ (scenarios of possibility, Heath 2000) av betydelse för skola och utbildning. Här exemplifierar jag med etnografisk forskning från ett folkbibliotek i en språkligt heterogen förortsmiljö där vi har studerat hur flerspråkighetspolicyn i bibliotekslagen tar sig uttryck in situ. Resultaten visar hur föräldrar med migrationsbakgrund aktivt, medvetet och systematiskt arbetar för barnens flerspråkiga språk- och litteracitetsutveckling med bibliotekets hjälp.
Litteratur
Docent Satu Grünthal är biträdande professor i finsk litteratur vid Vilnius universitet, Litauen. Utöver finsk litteraturhistoria och lyrik omfattar hennes forskningsintresse litteraturpedagogik och läskunnighet i såväl enspråkiga som flerspråkiga kontexter. Under de senaste åren har hon varit aktiv i till exempel forskningsprojektet Läsklanen, inom vilket pedagogik för gemensam läsning i finska grundskolor studerades. I sitt nuvarande arbete strävar hon efter att utveckla litteraturpedagogik i främmandespråksundervisning.
Plenarföreläsning:
I min presentation diskuterar jag varför och hur litteratur kan användas i större utsträckning och mer mångsidigt i förstaspråksundervisningen än nu. Litteraturen erbjuder en outtömlig och ständigt uppdaterad textbank, som kan användas för att illustrera, fördjupa sig i och diskutera fenomen relaterade till språkets struktur och grammatik, ordförråd, användning och olika register. Litteraturen bjuder också på goda möjligheter till muntlig interaktion. Under de senaste åren har flera modeller för gemensam läsning utvecklats, och studier visar att läsecirklar och litteraturdiskussioner kan motivera även de ovilliga eleverna att läsa. Under gemensam läsning kan elevers litterära och språkliga kunskaper utvecklas sida vid sida: när litteraturens medel och innehåll diskuteras i läsecirklar kan språkbruk och förståelse av språklig interaktion förbättras, liksom förmågan att tala om språkliga fenomen. En mera integrerad och holistisk syn på förstaspråksundervisningen, och en modell som pedagogiskt kombinerar språk och litteratur, gynnar också flerspråkiga och mångkulturella skolkontexter.