Ida Lindberg studerar vid magisterprogrammet i ekologi och evolutionsbiologi vid Helsingfors universitet. Hon har gjort fältarbetet för sin pro gradu-avhandling om myrornas självmedicinering vid Tvärminne zoologiska station.
- En myra är kanske inte så speciell, men tillsammans fungerar dom som en superorganism. Jag tycker det är jätteintressant att se hur hela kolonin fungerar och hur alla individer har sina roller och samarbetar, säger Ida Lindberg.
Forskningsupplägg: 6000 myror samlas in för hand
För att i sin forskning kontrollerat kunna följa med myrornas beteende har Ida Lindberg samlat 6000 svarta slavmyror (Formica fusca) eller svartmyror som myrorna också kallas. I naturen lever myrorna bland annat i murket trä och samlas in för hand med hjälp av ämbar och spade.
- Jag går ut i skogen och letar upp ett myrbo för att sedan gräva upp det i ett ämbar. Tillbaka på stationen sorterar jag myrorna. Jag kollar att det finns tillräckligt med arbetare och drottningar, och att det bara finns myror av rätt art. Sen räknar jag en och en in myrorna i experimentlådorna, alltså jag räknar varje myra för hand. Jag har räknat så många myror att när jag stängde ögonen såg jag fortfarande hur det kryllade, skrattar Ida.
Myrorna fördelas i något som ser ut som ett hav av frysboxar. Varje myrkoloni har en egen enhet bestående av fyra lådor förenade med plasttuber. I en av lådorna har myrorna sitt näste och mat bestående av honung, ägg och agar. De övriga lådorna är endera tomma eller innehåller mat med tillsatt väteperoxid.
Det är viktigt att alla 6000 myror finns kvar i lådorna, helst får ingen rymma under experimentet.
- Jag märkte i min pilotstudie att jag måste tejpa lådorna noggrant, det får inte finnas minsta lilla hål för då rymde en del av myrorna. Det är ett noggrant hantverk, men jag tycker speciellt om det praktiska och att vara lite kreativ och lösa problem som kommer, beskriver Ida varje forskares vardag.
Målet: Starkare bevis för självmedicinering
Fältarbete i anslutning till forskning kring myrornas självmedicinering har pågått vid Tvärminne zoologiska station under flera års tid.
Under Idas experiment om myrornas självmedicinering har hälften av de 6000 insamlade svartmyrorna infekterats med en svampsjukdom. Två olika typer av föda finns tillgängliga för myrorna i lådorna, och deras val av föda observeras under 13 dagars tid genom att fotografera myrorna fem gånger per dag.
Experimentet är en fortsättning på en tidigare forskning, nu vill man få starkare bevis för att myrorna aktivt väljer medicinmat.
- Den vanliga maten är placerad bredvid myrornas näste och medicinmaten är två lådor längre bort. Myrorna måste alltså gå en längre sträcka för att nå medicinmaten. Jag hoppas via min forskning på att få starkare bevis på att myrorna aktivt söker medicinmaten, konstaterar Ida.
Enligt Ida gav förra årets pilotundersökning bra resultat; myrorna valde medicinmaten över vanliga maten vid infektion. Men nu vill man definitivt utesluta slumpen.
- Under fjolårsexperimentet fanns medicinmaten en låda bort, eller i samma låda som nästet. I mitt experiment är medicinmaten alltid längre bort från nästet och dessutom finns det flera lådor (=mera utrymme) per koloni än förra året, lyfter Ida fram modifikationerna som gjorts i upplägget.
Mycket kvar att förstå
Utöver att följa med vilken föda myrorna väljer vid infektion kommer Ida dessutom att titta närmare på myrornas beteende när de lämnar nästet. Frågeställningen hänger även samman med myrornas avancerade samhällsstrukturer.
- Myrorna lämnar alltså nästet när de vill ta sig längre bort för att inte smitta andra. Den ekologiska relevansen här är det, att då de rör sig bort från kolonin, kan de hitta av ROS ämnen (medicinmat), som alltså förekommer naturligt.
- Jag kommer också att analysera om de smittade kolonierna tar sig till lådan med medicinmat eller till den tomma lådan, som är lika långt borta, för att isolera sig själva, berättar Ida.
Men hur är det överhuvudtaget möjligt att myror med sina små hjärnor klara av att uppvisa så väl organiserade samhällen?
- Ja, det vet jag faktiskt inte. Det vore drömmen att få spendera en dag som myra och förstå hur det fungerar, skrattar Ida Lindberg.
Ida Lindberg studerar vid magisterprogrammet i ekologi och evolutionsbiologi vid Helsingfors universitet. År 2025 tilldelades hon ett pro gradu-stipendium som årligen beviljas ur Stiftelsen J.A. Palméns minne. Stiftelsen förvaltar medel som donerats till minne av J.A. Palméns 70-årsdag (1845-1919). J.A. Palmén grundade Tvärminne zoologiska station 1902.