På en hållbar planet förenas vår spetsforskning om klimatett och miljön med vår spetskompetens om andra dimensioner av hållbarhet. Det centrala är inte enbart ekologisk hållbarhet, utan vi behöver också en djup förståelse om social, ekonomisk och kulturell hållbarhet för att kunna balansera naturens och människans behov.
Mötet mellan naturvetenskaper, livsvetenskaper och humanvetenskaper samt våra starka forskningsinfrastrukturer stöder vår revolutionerande forskning.
Våra styrkor är särskilt kilmat- och atmosfärforskning, ekologi och biologi, gemensam hälsa och matforskning.
Finlands Akademi är en av Finlands största forskningsfinansiärer. Akademin beviljar forskningsfinansiering till alla vetenskapsområden genom öppen konkurrens och på basis av oberoende bedömning. Framgång i utlysningar är ett bevis på högklassig vetenskaplig verksamhet.
I flaggskeppen förenas spetsvetenskap på olika sätt med samarbete med företag och det övriga samhället. Ett profileringsområde ska å sin sida vara en strategiskt viktig del av ett universitets forskning som universitetet vill utveckla vidare. Spetsenheterna sammanför ett områdes bästa forskningsgrupper, och de utgör den internationella toppen inom sitt eget område.
Spjutspetsen Hållbar planet har en framträdande roll inom både profileringsområdena och spetsenheternas verksamhet.
Forskning om atmosfären och klimatet är en naturlig del av forskningen om vår planet. Forskningen kan ändå inte vila enbart på enskilda vetenskaper såsom kemi eller fysik, utan också artificiell intelligens och matematisk modellering kan användas exempelvis till att tolka satellitdata och skapa klimatmodeller.
I flaggskeppen förenas näringslivs- och samhällssamverkan, anpassningsförmåga och ett starkt engagemang hos bakgrundsorganisationerna. Flaggskeppen består alltid av forskare och forskningsgrupper från flera universitet.
Forskningen som bedrivs inom profileringsområdena fokuserar bland annat på förståelse av den biologiska mångfalden, hållbar användning av naturresurser, människans och djurens gemensamma hälsa, biologisk hållbarhet samt hantering av de data som dessa kräver.
Ett profileringsområde kan bestå av ett forskningsområde eller en tematisk forskningshelhet. En del profileringsområden fortsätter sin verksamhet efter att den egentliga akademifinansieringen upphört.
Profileringsområdet
Ett bärande tema för profileringsområdet Food and Drug Security Systems är säkrare tillgång till hälsosammare och tryggare mat och läkemedel. Höga kvalitets-, säkerhets- och hållbarhetsstandarder och standarder för godkännande samt införande av ny teknik är exempel på gemensamma utmaningar inom livsmedelssektorn och läkemedelsförsörjningen.
Genom sin multidisciplinära approach att mäta allt utbyte mellan markytan och atmosfären har INAR blivit ett av Europas ledande center för forskning om interaktionen mellan atmosfär och biosfär och forskning om atmosfäriska partiklar.
Människor, djur och samhället måste anpassa sig till de stora förändringar som sker på jorden.
RESET består av de tidigare profileringsområdena Helsinki One Health HOH, Institutet för hållbarhetsvetenskap HELSUS och Helsinki Inequality Initiative INEQ.
Temat Hållbar planet syns i betydande grad i våra spetsenheters forskning. Klimatet och atmosfären är viktiga komponenter i vår planets livsduglighet, och vi behöver förstå hur de fungerar. För att bättre kunna använda oss av satelliter i samhället och forskningen behöver vi förstå rymdförhållanden och hur vi kan skydda oss mot rymdfenomen. För att kunna bekämpa klimatförändringen måste vi ha kunskap om och beskydda jordens eget mångfasetterade ekosystem och samspelet med atmosfären.
Avsikten med Finlands Akademis spetsforskningsenheter är att skapa innovation inom forskning, utveckla forskningsmiljöer och utbilda talangfulla forskare för behoven inom det finländska samhället.
Många aktuella, sinsemellan mycket olika matematiska problem och tillämpningar innefattar väsentligen slumpmässighet och leder till förvånansvärt likartade frågor kring slumpmässiga strukturer. Det är sådana fenomen som undersöks vid Spetsforskningsenheten för slumpmässighet och strukturer.
Spetsforskningsenheten för träbiologi undersöker hur träden upptar och använder koldioxid.
Ett centralt problem när det gäller att förutspå uppkomsten av aerosoler är det enorma antalet deltagande föreningar och processer och deras komplexitet. Spetsforskningsenheten
Användningen av den jordnära rymden är i ett brytningsskede. Drivande för förändringen är den exponentiellt växande kommersiella användningen av rymden, utvecklingar i regleringen och geopolitiken samt en ökad efterfrågan på gröna och digitala omställningar som förlitar sig på satellitteknik. Spetsforskningsenheten Rymdresiliens sammanför Finlands bästa experter inom rymdfysik och rymdteknik och deras världsledande expertis som täcker alla nyckelområden inom det system som utgörs av den jordnära rymden och marken.
Sidan uppdateras.
Akademiprofessorer har erhållit internationellt erkännande inom sitt område. Akademiprofessorer förväntas uppvisa betydande forskningsresultat och föra forskningen inom sitt område framåt. Finlands Akademi utser årligen nya akademiprofessorer för en femårsperiod.
Jukka Jernvall är professor i evolutionär utvecklingsbiologi. Han forskar i hur tänder utvecklas och formas.
Minna Palmroth är professor i beräkningsmässig rymdfysik och hennes forskningsämnen sträcker sig från grundläggande plasmafysik och rymdväder till högpresterande databehandling och superdatorteknik.
Hanna Vehkamäki är professor i beräkningsbaserad aerosolfysik. Vehkamäki och hennes grupp undersöker partikelbildning i atmosfären.
Yrjö Helariutta är professor i växters utvecklingsbiologi. Han undersöker tillsammans med sin forskningsgrupp, hur trädartade växter och speciellt bastet utvecklas och fungerar. Helariutta fokuserar i synnerhet på björken.
Europeiska forskningsrådet ERC hör till de mest ansedda forskningsfinansiärerna. Rådet främjar mångvetenskaplig spetsforskning med långsiktiga forskningsanslag. Europeiska unionen stöder också forskning genom olika bidrag.
Pilotprojektet för doktorsutbildning finansieras av undervisnings- och kulturministeriet. Projektet syftar till att de medverkande doktoranderna ska skriva sin doktorsavhandling inom ramen för en treårig anställning. I början av studierna ska doktoranderna förvärva både forskar- och arbetslivsfärdigheter. Pilotprojektet syftar också till att öka doktorernas sysselsättning inom olika sektorer i samhället.
Pilotprojektet startade vid Helsingfors universitet 2024, och i det utlystes sammanlagt 236 doktorandanställningar vid elva olika program. Namnen och sidorna av program är på engelska.