Det viktiga är den revolutionerande forskning om metoder och angreppssätt som teknologierna bygger på – inte bara själva teknologierna eller utvecklingen av dem. Det är också väsentligt att tillämpa teknologier på ett etiskt och ansvarsfullt sätt för mänsklighetens och miljöns bästa.
Vår spetskompetens är inte begränsad till ett enda vetenskapsområde, utan den uppstår också i möten mellan naturvetenskaper, livsvetenskaper och humaniora. Vår banbrytande forskning får stöd av en stark forskningsinfrastruktur.
Till våra styrkor hör särskilt forskning om AI och maskininlärning inklusive de etiska dimensionerna och regleringen av användningen av AI, nanomaterial och nanoteknologi, matematik och avbildning, kvantteknologi, rymdforskning, bioteknik och digital humaniora.
Finlands Akademi är en av Finlands största forskningsfinansiärer. Akademin beviljar forskningsfinansiering till alla vetenskapsområden genom öppen konkurrens och på basis av oberoende bedömning. Framgång i utlysningar är ett bevis på högklassig vetenskaplig verksamhet.
I flaggskeppen förenas spetsvetenskap på olika sätt med samarbete med företag och det övriga samhället. Ett profileringsområde ska å sin sida vara en strategiskt viktig del av ett universitets forskning som universitetet vill utveckla vidare. Spetsenheterna sammanför ett områdes bästa forskningsgrupper, och de utgör den internationella toppen inom sitt eget område.
Spjutspetsen Framtida teknologier har en framträdande roll inom både profileringsområdena och spetsenheternas verksamhet.
I flaggskeppen förenas näringslivs- och samhällssamverkan, anpassningsförmåga och ett starkt engagemang hos bakgrundsorganisationerna. Flaggskeppen består alltid av forskare och forskningsgrupper från flera universitet.
Flaggskeppen utvecklar lösningar som ska svara på framtidens samhälleliga och ekonomiska utmaningar genom att till exempel använda ny teknik. Kvantteknologin kan ge möjlighet till större datorkapacitet. Det är också viktigt att utveckla AI så att den samarbetar bättre med människan. Matematisk modellering kan användas inom medicin eller i andra motsvarande situationer där invasiva metoder inte är önskvärda eller möjliga. Gen- och nanoterapi kan användas till att lindra och bota kroniska sjukdomar.
Två av flaggskeppen som anknyter till spjutspetsen Framtida teknologier leds från Östra Finlands universitet (GeneCellNano och FAME) och två leds från Aalto-universitet (FQF, FCAI).
Målet av
Forskningen som bedrivs inom profileringsområdena fokuserar bland annat på förståelse av den biologiska mångfalden, hållbar användning av naturresurser, människans och djurens gemensamma hälsa, biologisk hållbarhet samt hantering av de data som dessa kräver.
Ett profileringsområde kan bestå av ett forskningsområde eller en tematisk forskningshelhet. En del profileringsområden fortsätter sin verksamhet efter att den egentliga akademifinansieringen upphört.
Inom Helsingfors universitets profileringsområden har man löst humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsproblem med digitala metoder, arbetat med lösningar på problem inom dataanalys och utvecklat nya trygga metoder för mat- och läkemedelsproduktion.
Inom profileringsområdet
Profileringsområdet
Ett bärande tema för profileringsområdet Food and Drug Security Systems är säkrare tillgång till hälsosammare och tryggare mat och läkemedel. Höga kvalitets-, säkerhets- och hållbarhetsstandarder och standarder för godkännande samt införande av ny teknik är exempel på gemensamma utmaningar inom livsmedelssektorn och läkemedelsförsörjningen.
Sustainable Wellbeing Across Lifespan (SWAN) profileringsområdets målet för det tvärvetenskapliga toppteamet är att gå vidare från hantering av kroniska sjukdomar till främjande av "kronisk hälsa" och öka befolkningens friska år.
Avsikten med Finlands Akademis spetsforskningsenheter är att skapa innovation inom forskning, utveckla forskningsmiljöer och utbilda talangfulla forskare för behoven inom det finländska samhället.
Spjutspetsen Framtida teknologier syns i följande spetsenheter.
Många aktuella, sinsemellan mycket olika matematiska problem och tillämpningar innefattar väsentligen slumpmässighet och leder till förvånansvärt likartade frågor kring slumpmässiga strukturer. Det är sådana fenomen som undersöks vid Spetsforskningsenheten för slumpmässighet och strukturer.
Ett centralt problem när det gäller att förutspå uppkomsten av aerosoler är det enorma antalet deltagande föreningar och processer och deras komplexitet. Spetsforskningsenheten
Användningen av den jordnära rymden är i ett brytningsskede. Drivande för förändringen är den exponentiellt växande kommersiella användningen av rymden, utvecklingar i regleringen och geopolitiken samt en ökad efterfrågan på gröna och digitala omställningar som förlitar sig på satellitteknik. Spetsforskningsenheten Rymdresiliens sammanför Finlands bästa experter inom rymdfysik och rymdteknik och deras världsledande expertis som täcker alla nyckelområden inom det system som utgörs av den jordnära rymden och marken.
Akademiprofessorer har erhållit internationellt erkännande inom sitt område. Akademiprofessorer förväntas uppvisa betydande forskningsresultat och föra forskningen inom sitt område framåt. Finlands Akademi utser årligen nya akademiprofessorer för en femårsperiod.
Jukka Jernvall är professor i evolutionär utvecklingsbiologi. Han forskar i hur tänder utvecklas och formas.
Minna Palmroth är professor i beräkningsmässig rymdfysik och hennes forskningsämnen sträcker sig från grundläggande plasmafysik och rymdväder till högpresterande databehandling och superdatorteknik.
Hanna Vehkamäki är professor i beräkningsbaserad aerosolfysik. Vehkamäki och hennes grupp undersöker partikelbildning i atmosfären.
Europeiska forskningsrådet ERC hör till de mest ansedda forskningsfinansiärerna. Rådet främjar mångvetenskaplig spetsforskning med långsiktiga forskningsanslag. Europeiska unionen stöder också forskning genom olika bidrag.
Beskrivningarna av projekten finns på vår ERC-sida.
Pilotprojektet för doktorsutbildning finansieras av undervisnings- och kulturministeriet. Projektet syftar till att de medverkande doktoranderna ska skriva sin doktorsavhandling inom ramen för en treårig anställning. I början av studierna ska doktoranderna förvärva både forskar- och arbetslivsfärdigheter. Pilotprojektet syftar också till att öka doktorernas sysselsättning inom olika sektorer i samhället.
Pilotprojektet startade vid Helsingfors universitet 2024, och i det utlystes sammanlagt 236 doktorandanställningar vid elva olika program. Namnen och sidorna av program är på engelska.