Lärarintervju: Ari Pekka Mähönen
Biträdande professor Ari Pekka Mähönen undervisar i växternas utvecklingsbiologi vid magisterprogrammet i botanik, samt i molekylär- och cellbiologi vid kandidatprogrammet i molekylära biovetenskaper. Han är även ledare för forskningsgruppen Plant Growth Dynamics.

Vad undervisar du i?

Jag undervisar i växternas utvecklingsbiologi vid magisterprogrammet i botanik, och därtill i molekylär- och cellbiologi vid kandidatprogrammet i molekylära biovetenskaper.

Vad är det mest givande och mest utmanande i att undervisa?

Även om växterna är intressanta redan i sig vill jag påstå att de molekylära och cellbiologiska processerna som styr växternas utveckling och funktioner i en föränderlig miljö är ännu intressantare. Att förmedla den här informationen till studenterna och få se aha-upplevelsen i deras ansikten är det som är mest givande. Det mest utmanande är kanske studenternas varierande bakgrund, vilket emellanåt kan göra det svårt att bestämma föreläsningarnas svårighetsgrad, särskilt i fråga om introduktionsavsnitten.  

Hur utvecklar du eller skulle du vilja utveckla din undervisning?

Vi lever såtillvida i intressanta tider att informationsmängden växer i hisnande takt inom alla forskningsområden. Det samma gäller inom botaniken. Jag har till och med svårt att hålla jämna steg med mitt eget forskningsområde, dvs. växternas utvecklingsbiologi. På grund av det här måste jag prioritera noggrant vad det lönar sig att lära ut till studenterna. När jag själv studerade lärde vi oss fortfarande många saker utantill, eftersom tillgången på information var så begränsad. Så är inte fallet nuförtiden och det är inte heller nödvändigt att lära sig saker utantill eftersom detaljinformationen är lätt att söka fram på nätet. Därför strävar jag efter att framhäva förståelsen för den biologiska processen och hur den tillämpas, i stället för att prioritera utantillkunskap. Än har jag inte uppnått mina mål, eftersom det tar tid att utveckla undervisningen i den riktningen och för att det är svårt att planera och bedöma tentamina. Lyckligtvis finns det pedagogiska experter vid Helsingfors universitet som kan hjälpa mig med frågor av det här slaget. Jag ber alltid om muntlig respons av studenterna under den sista föreläsningen och ytterligare om anonym respons via Moodle.

Vad forskar du i vid sidan om din undervisning? Hur avspeglar sig din forskning i undervisningen?

Min forskningsgrupp undersöker hur kambiumet bildar trä och floem på molekyl- och cellnivå. Trädstammarna i skogen är alla produkter av celldelning i kambium, och således är det viktigt att förstå hur kambium fungerar. Kambiumet bildar trä och floem även i mindre växter än träd och därför använder vi oss av den lilla växten backtrav i vår forskning. Backtraven är den internationellt sett noggrannast undersökta växten tack vare sina genetiska och genomiska egenskaper. I min undervisning tar jag ofta upp exempel från min egen och andras forskning. Jag tror att den biologiska processen är lättare att förstå när man betraktar den genom forskningsrön.

I min undervisning tar jag ofta upp exempel från min egen och andras forskning. Jag tror att den biologiska processen är lättare att förstå när man betraktar den genom forskningsrön.

Vilka språk undervisar du på? Hur tar den internationella aspekten sig uttryck i din undervisning?

Jag undervisar på finska och engelska. Det finns ett behov av engelskspråkiga kurser eftersom ungefär hälften av magisterkursens studenter brukar vara från utlandet.

Vad är det som gör ditt ämne viktigt och hurdana utmaningar kan man lösa med ditt ämne?

Klimatet förändras, eftersom det frigörs mer koldioxid i atmosfären än det binds i marken och växterna. Dessutom blir många markområden svårodlade i och med klimatförändringen på grund av torka och störtregn. Därför är det viktigare än någonsin förut att förstå växternas funktioner och att kunna förädla dem så att de tål de förändrade omständigheterna.