Anvisningar för sökande till undervisnings- och forskningsanställningar

Sökande till undervisnings- och forskningsuppgifter vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten uppmanas att följa .
 

I enlighet med Helsingfors universitets instruktion varierar minimikraven för undervis-ningsförmågan i fråga om olika anställningar. Undervisningsförmågan bedöms på skalan utmärkt – berömlig – god – nöjaktig – försvarlig.

• Professorer (full professor): undervisningsförmågan som helhet minst god, under-visningsprovet minst god.
• Biträdande professorer, andra arbetsperioden (associate professor): undervis-ningsförmågan som helhet minst nöjaktig, undervisningsprovet minst nöjaktig.
• Biträdande professorer, första arbetsperioden (assistant professor): undervisnings-förmågan som helhet minst nöjaktig, undervisningsprovet minst nöjaktig.
• Äldre universitetslektor och äldre klinisk lärare: undervisningsförmågan som helhet minst god, undervisningsprovet minst god.
• Universitetslektorer: undervisningsförmågan som helhet minst god, undervisnings-provet minst god.
• Kliniska lärare: undervisningsförmågan som helhet minst nöjaktig, undervisnings-provet minst nöjaktig.
• Universitetslärare: undervisningsförmågan som helhet minst god, undervisnings-provet minst god.

Titeln docent:

• Titeln docent: undervisningsförmågan som helhet minst god (universitetslagen, 89 §).

Vid bedömningen av undervisningsförmågan (pedagogiska meriter) beaktas följande delområden:

1. undervisningserfarenhet och utveckling
2. pedagogisk utbildning och pedagogiskt tänkande
3. förmåga att använda och producera läromedel
4. andra pedagogiska meriter, och
5. vid behov ett undervisningsprov.

Bedömningsområdena för undervisningsskicklighet 1-4 bedöms utifrån den beskrivning av den sökandes undervisningsmeriter som lämnas in. Beskrivningen ska lämnas in enligt anvisningarna i ansökningsmeddelandet.

Undervisningsförmågan bedöms med hjälp av en matris:

 

Undervisningsprovet ska ses som ett undervisningstillfälle. Vid bedömningen av undervisningsprovet fäster man uppmärksamhet i första hand vid hur den sökande lyckas styra och främja lärandet hos dem som deltar i undervisningstillfället.

Alla undervisningsprov är offentliga. Den som söker samma anställning får dock inte närvara vid en konkurrerande sökandes undervisningsprov. Den pedagogiska nämnden deltar i och bedömer undervisningsprovet.

Ett undervisningsprov kan inte tas om, utom när ett misslyckat prov beror på sjukdom eller en motsvarande omständighet. Undervisningsprovet som hör till ansökan om docentur kan ges på nytt.

Undervisningsprovets ämne, längd och språk

Vid öppna utlysningar får kandidaterna ett gemensamt tema och samma målgrupp för undervisningsprovet. Vid ansökningar om docentur får de sökande själva välja tema för undervisningsprovet. När den sökande planerar sitt undervisningsprov ska han eller hon beakta den verkliga undervisningssituationen och rikta sig till de närvarande vid provtillfället. Ämnet ska avgränsas så att innehållet kan behandlas på 30 minuter, eftersom maximitiden för ett undervisningsprov är 30 minuter. I början av undervisningsprovet ska den sökande definiera undervisningsnivån (t.ex. grundstudier, ämnesstudier eller fördjupade studier) och till vilken helhet undervisningsprovet anknyter. Den sökande kan fritt välja hur han eller hon avlägger sitt undervisningsprov.

Responsdiskussion

Efter undervisningsprovet avlägsnar sig den sökande och den pedagogiska nämnden stannar kvar för att diskutera undervisningsprovet med publiken (i cirka 15 minuter). Därefter följer en responsdiskussion mellan den sökande och den pedagogiska nämnden (cirka 15 minuter), som beaktas vid bedömningen av den sökandes undervisningsförmåga. Institutionens prefekt/viceprefekt och beredningsgruppens ordförande kan, om de så vill, vara närvarande under responsdiskussionen.

Utlåtandet

Den pedagogiska nämnden ger ett skriftligt utlåtande om undervisningsförmågan (en helhetsbedömning), som den sökande får senare när befattningen tillsatts.