Teologiska fakultetens promotioner fortsätter den tradition som fick sin början vid Kungliga Akademien i Åbo år 1648. Då promoverades för första gången en teologie doktor i Finland. Finländska teologie doktorer hade redan dessförinnan promoverats i utlandet.
− I år firar fakulteten ett jubileumsår i dubbel bemärkelse. Vårt självständiga fosterland fyller 100 år, och vid universitetet uppmärksammas det på många sätt under året. Vi firar också reformationens 500-årsjubileum. Reformationens arv är viktigt inte bara för fakulteten, utan också för hela det finländska samhället och bildningslivet, säger professorn i kyrkohistoria Aila Lauha som är promotor för årets promotion.
Erkänsla för hedersdoktorerna och fakulteten
Professor Christoph Levin forskar i Gamla testamentets tillkomsthistoria, och han är en av hedersdoktorerna som ska promoveras. Han var professor i Gamla testamentet vid Ludwig-Maximilians-Universität München 1998–2016, och är korresponderande ledamot i Göttingens vetenskapsakademi och utländsk ledamot i Finska Vetenskapsakademin (Suomalainen Tiedeakatemia).
Levin har publicerat många betydande studier om Pentateuken och profetböckerna, och från dessa har hans forskningsfrågor breddat perspektivet till forntida Israels och Juda rikes religionshistoria och gammaltestamentlig teologi och hermeneutik.
Levin skattar högt den utmärkelse han tilldelats av fakulteten.
− Det är en stor ära för mig, och det stärker min decennier långa vänskap med forskarkollegerna i Helsingfors. Jag har samarbetat akademiskt i synnerhet med Anneli Aejmelaeus, Martti Nissinen och Juha Pakkala. Jag är glad och stolt över att mina insatser inom bibelforskningen får en sådan erkänsla och aktning vid Teologiska fakulteten.
Levin bedömer att fakultetens forskning på hans eget område håller en hög vetenskaplig nivå.
− I fråga om bibelforskning är Teologiska fakulteten kanske den främsta i världen. Fakultetens förtjänstfulla och ansedda forskning i det antika Mellanösterns litteratur, Septuaginta och Qumran och bibelarkeologi syns också tydligt i det arbete som utförs av spetsforskningsenheten för ändringar i heliga skrifter och traditioner (Centre of Excellence in Changes in Sacred Texts and Traditions).
Mångnyanserade skrifter
Levins egen forskning åskådliggör Gamla testamentets invecklade och händelserika tillkomsthistoria.
− Jag tycker fortfarande att det är intressant att studera bibliska skrifter och se hur deras upphovsmän å ena sidan behandlar heliga skrifter och å andra sidan sin egen tids religiösa tankegångar och utmaningar.
I exegetiken fascineras Levin av skrifternas nyansrikedom.
− Den tidiga judiska religiösa traditionen som kan skönjas i Bibelns skrifter är inte homogen utan har formats under århundraden. Skrifterna tolkades och kompletterades om och om igen för att de skulle gå att tillämpa på levnadsförhållandena och de religiösa upplevelserna som förändrades över tid. Det är också en av orsakerna till Bibelns livskraft än i dag.