Studera starkt baserar sig på ett uttalat behov från gymnasierna med syfte att stöda gymnasiestuderande i ett avgörande livsskede: tolv gymnasier i Finland har deltagit i projektet samt två gymnasieskolor från Sverige. I projektet kombineras kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. För att ge alla intresserade gymnasiestuderande möjligheten att delta strukturerades forskningsupplägget enligt en randomiserad väntegruppsdesign. Utgående från forskning och beprövade metoder i positiv psykologi, pedagogik och kognitiv beteendeterapi har projektgruppen utarbetat en gymnasiekurs i välbefinnande som studerande kan avlägga som en del av sina gymnasiestudier. Under datainsamlingen ingick kursen i de finländska deltagande gymnasiernas kursbrickor och hölls av gymnasiernas egen personal, så som lärare, skolpsykologer, studiehandledare och rektorer. I gymnasieskolorna i Sverige hölls kursen under mentorstid. Före kursstart deltog personalen i en fem dagars fortbildning bestående av en noggrann genomgång av hela kursmaterialet och alla lektionsplaner. Materialet är tillgängligt till skolorna även efter att projektet avslutats. De flesta skolor har valt att fortsätta erbjuda kursen även om datainsamlingen avslutats.
För att besvara de kvantitativa forskningsfrågorna har vi kartlagt studerandes välmående och stressnivåer med såväl psykometriska metoder som med fysiologiska prov. De psykometriska metoderna innefattar frågeformulär som mäter bland annat välbefinnande och upplevd stress i relation till studierna, som till exempel EPOCH Measure of Adolescent Well-being. De fysiologiska proven består av salivprov som analyseras för kortisol, oxytocin och inflammationsmarkörer. För att besvara forskningsfrågorna i den kvalitativa studien har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med både elever och lärare. Lärarintervjuerna analyseras utifrån ett fenomenologiskt tillvägagångssätt för att kunna förstå deras egna erfarenheter av att undervisa i kursen Studera med starkt. Studerandenas intervjuer analyseras utgående från kvalitativ innehållsanalys. Analys av data görs med en induktiv forskningsansats, utan ett förutbestämt kodramverk eller teori. Målet med induktiv innehållsanalys är att hitta och identifiera mönster, uppfattningar och/eller erfarenheter som är av betydelse för studien. Projektgruppen analyserar som bäst både kvantitativ och kvalitativ data.
Detta är ett gemensamt forskningsprojekt mellan Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet och Forskningscentrumet vid Stiftelsen Folkhälsan. Finansiering erhölls 2019 och 2021 från Svenska kulturfonden i Finland.