Varför ville ni studera inom utbildningsprogrammet för rättsnotarie?
Luna: I gymnasiet tyckte jag om att läsa och skriva, men också om naturvetenskaper. Jag studerade därför kemi först, men jag märkte snabbt att det inte var min grej.
Jag pratade med bekanta och med min familj samt funderade själv på hurdan jag är som person och vad jag tycker om att göra. Jag ville ha något allmänbildande och jag ville utmana mig själv. Och då blev det juridik.
Emma: För mig har vägen till juridikstudier inte varit så rak och tydlig. Jag har sen tidigare en magisterexamen i kriminologi från Sverige och har sedan dess jobbat inom mediebranschen, innan jag sedan bestämde mig för att söka in hit.
Alla mina val har gett mig något och tagit mig vidare i livet. Men samtidigt har jag känt att juridik alltid har funnits i mitt bakhuvud som en möjlighet. Jag är samhällsintresserad och det är häftigt att kunna förstå vårt samhälle på en mer teknisk nivå.
Vem passar programmet för?
Luna: Det sägs att man ska ha starka rumpmuskler som juridikstuderande, eftersom det är mycket att läsa. Du ska lära dig det juridiska språket som är väldigt noggrant och speciellt, något som kräver att du studerar aktivt. Man ska därför vara målmedveten och villa utmana sig själva.
Emma: Det krävs en hel del uthållighet! Men i allmänhet så tycker jag att det är bra att det finns jurister med olika slags bakgrund och med olika slags intressen.
Samtidigt så tycker jag att studierna i allmänhet går ganska smidigt att kombinera med jobb. Till exempel föreläsningarna är i regel frivilliga, även om det också finns en del obligatoriska grupparbeten. Såklart är det bra att ha en flexibel arbetsgivare, men oftast kan man studera relativt självständigt.
Kan ni ge exempel på vad kurserna handlar om och hur är det att studera i praktiken?
Emma: I kandidatprogrammet går man systematiskt genom alla rättsområden kurs för kurs. Jag tycker det är bra, för jag tror inte man nödvändigtvis vet vad man är intresserad av i början av sina studier.
Rent konkret består kurserna av föreläsningar, obligatoriska gruppövningar och tentamen. I både kandidatskedet och magisterskedet ingår också en praktik.
Luna: Ja, professorerna brukar säga att vi blir en slags allmänna domare inom alla rättsområden. Vi går igenom de grundläggande principerna för varje rättsområde och hur man ska läsa lagen som gäller området i fråga och hurdana begrepp som används.
Mycket går ut på problemlösning. Vi får konkreta rättsfall, till exempel att någon fått sparken eller brutit mot ett avtal, och så ska vi studerande leka domare och döma fallet enligt rättsreglerna och principerna som finns.
Har ni en favoritkurs?
Luna: Kursen i processrätt är en av mina favoriter. I kursen besöker man tingsrätten, följer med sex stycken rättegångar och efteråt så diskuterar man fallet med domaren och utbyter tankar och åsikter. Det är en spännande kurs!
Nu deltar jag också i en nordisk rättegångstävling om de mänskliga rättigheterna, där universitet från hela Norden deltar och tävlar mot varandra. Det går ut på att det ordnas en “fejk” rättegång där vi pläderar ett fall, alltså gör ett muntligt inlägg, framför riktiga domare. Vi ska vara antigen klagande eller svarande och övertyga domarna om att vi har rätt.
Helsingfors universitet erbjuder bra möjligheter för studerande att delta i olika rättegångstävlingar. De ger studiepoäng och praktiska färdigheter, man får gå upp framför otroligt kunniga domare och jurister och öva på sina kunskaper.
Vad är den största skillnaden jämfört med gymnasiet?
Luna: På gott och ont innebär universitetsstudierna väldigt mycket frihet och självständighet. Man väljer själv när man studerar, tränar eller träffa sina kompisar. Samtidigt måste man själv ansvara för att allt blir gjort i tid. Inom vår utbildning är det viktigt att man tar tag i saker själv och ser till att man hålls i den rekommenderade studietakten.
Emma: Men samtidigt är utbildningens struktur väldigt tydlig, det finns en färdigt uppbyggd väg som man ska följa. Så det underlättar saker.
Vad har varit genombrottet i ditt liv och dina studier?
Emma: För mig kom genombrottet redan innan jag sökte in hit. Jag funderade ganska länge om jag ska söka in eller inte; “hur ska jag klara av att plugga i fem år igen och jag jobba samtidigt?”.
Så jag hade en hel del beslutsångest, något som jag tror är ganska vanligt om man funderar på ett karriärsbyte. Men sedan slog det mig att fem år är en väldigt kort tid i förhållande till en hel arbetskarriär.
Jag vet inte direkt vart det här leder, men jag känner ändå att det aldrig kommer vara bort från mig att lära mig något nytt och att jag får utveckla mig själv.
Luna: För mig har samhörigheten mellan svenskspråkiga juridikstuderanden och och utexaminerade studerande, det vill säga alumnerna, varit otroligt viktig. Alla förenas via ämnesföreningen Codex och alla räknas som Codexare, något som jag inte hade någon aning om innan jag började studera.
Är det vanligt att jobba vid sidan av juridikstudierna eller göra praktik?
Emma: I både kandidatskedet och magisterskedet ingår en praktik.
Luna: Det är vanligt att jobba, och jag jobbar själv två till tre gånger i veckan. Det finns många olika traineeprogram här i Helsingfors och särskilt olika advokatbyråer och banker anställer juridikstuderande. Jag upplever att det är väldigt givande, mycket av arbetet går ut på att göra bakgrundsresearch till olika fall och det känns som om att jag fått lära mig mycket olika praktiska kunskaper.
Vår ämnesförening Codex ordnar exkursioner till olika arbetsplatser, till exempel ministerier och företag. Det är ett bra sätt att bekanta sig med olika möjligheter.
Vad vill ni göra efter examen?
Luna: Det här utbildningsprogrammet ger många olika slags arbetsmöjligheter och det finns jobb både inom den privata och den offentliga sektorn. Själv tycker jag om tvistelösning, så i framtiden skulle jag vilja arbeta med något inom det.
Emma: Jag är så i början av mina studier att jag inte ännu vet exakt vad jag vill jobba med, men hoppas kunna göra något som känns meningsfullt i framtiden. Jag känner mig privilegierad som får studera här. Speciellt i en tid då rättsstaten och demokratin angrips på olika håll i världen, så blir man medveten om vilka värdefulla verktyg man får på både samhälls- och individnivå.
Hur är det att studera vid Helsingfors universitet?
Luna: För mig har den viktigaste och bästa saken med Helsingfors universitet varit ämnesföreningen, alltså juristklubben Codex. Mitt liv skulle vara väldigt annorlunda om jag inte skulle få vara en del av den gemenskapen, Den har gett mig minnen för livet. Juridikstudier kan vara ganska ensamma, men samhörigheten och gemenskapen i Codex har fungerat som motvikt mot det.
Vi har ett brett kursutbud vid Helsingfors universitet och det finns mycket olika internationella möjligheter, till exempel olika utbytesmöjligheter.
Hur är det att studera på svenska vid Helsingfors universitet?
Luna: Även om det finns många kurser på svenska, så ordnas en del av undervisningen också på finska. Men då får vi alltid skriva tentamina på svenska och göra grupparbeten i en svenskspråkig grupp.
Jag tycker man ska se den finskspråkiga undervisningen som en möjlighet, även om det kan kännas skrämmande. Man behöver kunna båda språken i arbetslivet, så det är bara bra om man lär sig det redan under studierna.
Den svenskspråkiga undervisningen sker ofta i i relativt små grupper, vilken ger oss bra möjligheter att ställa frågor och diskutera med professorerna.
Vad skulle du vilja säga till någon som överväger att studier i juridik?
Luna: Om man vill utmana sig själv och tror att juridik skulle vara någonting för en, så säger jag att det lönar sig att testa. Det här är ett härligt utbildningsprogram och jag rekommenderar det starkt!
Emma: När jag kom in här så var jag glad, men också orolig för hur jag ska få studier och jobb att gå ihop. Men varje månad så är jag nöjd med mig själv, att jag fixade det!
Så mitt råd är om man verkligen vill så går det att göra, det här är en investering i ens egen framtid.