Forskning

Universitetsundervisningen baserar sig alltid på senaste forskning.

Kandidatprogrammets undervisning och forskningen i ämnet anknyter till aktuella och viktiga frågor, t.ex. ekosystemens verksamhet, cirkulationen av ämnen, sambandet mellan atmosfären samt jord- och vattenekosystemen och miljöpolitik och –ekonomi.
Universitetsutbildningen är forskningsbaserad

Undervisningen vid Helsingfors universitet är forskningsbaserad, vilket påverkar undervisningen i praktiken på många sätt. Lärarna är forskare som är väl insatta i sina ämnen och undervisar i de ämnen som de själva forskar inom. Därav baseras undervisningens innehåll främst på forskning som bedrivs vid Helsingfors universitet, men också på forskning vid andra institutioner. Studier av forskningsmetoder och forskningspraxis är en viktig del av den akademiska utbildningen inom alla områden. 

Forskningsområden

Undervisnings- och forskningsområdena i kandidatprogrammet i miljövetenskaper är breda och tvärvetenskapliga och undersöker människans påverkan på exempelvis land- och vattenekosystem. Forskningen söker lösningar på aktuella miljöproblem, och resultaten kan användas till exempel för att förminska klimatförändringarnas effekter eller bevara den biologiska mångfalden. 

Agroekologi

Agroekologi undersöker människans livsmedelsekologi och grundläggande frågor om livsmedelssystemets hållbarhet. Dessa frågor blir allt viktigare, eftersom mänsklighetens livsmedel kommer från odling av livsmedels- och fodergrödor, som redan täcker cirka 40 % av jordens landareal. 

Akvatiska vetenskaper

Akvatiska vetenskaper undersöker livet i hav, sjöar och floder: organismer och deras livsmiljöer, samt interaktionerna mellan dem. Viktiga frågor är bland annat människans påverkan på vattenekosystemen (t.ex. övergödning, överfiske, oljeutsläpp) och återställande och skydd av vattendrag. 

Mark- och miljövetenskap

Mark- och miljövetenskap undersöker marken som en naturresurs och en livsuppehållande del av miljön, samt dess interaktioner med vattendrag och atmosfären. Forskningen fokuserar på fysikalisk-kemiska och mikrobiologiska processer  

  • i produktionen av rena livsmedel och andra ekosystemtjänster,
  • användningen av avfall
  • i miljöbelastningshantering och
  • sanering av förorenade miljöer. 
Mikrobiologi

Mikrobiologi studerar mikrobernas liv i olika miljöer. Mikrober omfattar bakterier, arkéer, svampar, protozoer, alger och virus. De återvinner näringsämnen som är nödvändiga för livet på jorden, producerar energi, bryter ner vårt avfall och upprätthåller vår hälsa.  

Inom miljömikrobiologi studerar vi särskilt 

  • mikrobiella samhällen och deras aktivitet i jord, vatten och människor 
  • interaktionen mellan växter och mikrober 
  • mångfalden av svampar och virus 
  • spridningen och effektiviteten av antibiotikaresistens  
Miljöekologi

Fokusområdena för miljöekologisk forskning är de ekologiska och biogeokemiska effekterna av kemikalieanvändning och kommunala avfallsflöden, samt miljöbiotekniska lösningar på de problem som uppstår i stadsmiljöer och i mark- och vattenekosystem. 

Miljöförändringar och -politik

Området miljöförändringar och -politik undersöker frågor som handlar om urbanisering

  • urban ekologi 
  • urban politik 
  • urbana förändringar 

samt bredare frågor som rör miljöförändringar  

  • Arktiska regioner
  • Kväveeffektivt jordbruk
  • Luftföroreningar
  • Klimatförändringar och anpassning till dessa
  • Tvärvetenskapliga forskningsmetoder 
Mer information