. 17.30–20.30
Bör en sexarbetare som p.g.a. en annan skadevållares handlande inte kan arbeta och därmed går miste om inkomster kunna kräva skadestånd för sin inkomstförlust? Frågan har diskuterats av Högsta domstolen i Finland såväl som av Høyesterett i Norge. Båda domstolarna kom, under dissens, till att en prostituerad inte har krav på skadestånd för inkomstförluster trots att de skadeståndsrättsliga villkoren om ekonomisk skada, vållande och orsakssamband var uppfyllda. Enligt majoriteten i de båda domstolar är inkomster från prostitution inte ett sådant ekonomiskt intresse som åtnjuter rättsordningens skydd. I Finland är både försäljning och köp av sex lagligt om det inte är frågan om människohandel. I Norge är det förbjudet att köpa sex, men tillåtet att sälja. I båda länder bör en prostituerad betala skatt för sina inkomster.
Hur ser vi på prostitution och prostituerade? Är sexarbete ett lagligt arbete som allt annat och som därför ur ett förmögenhetsrättsligt perspektiv bör betraktas som sådant? Bör med andra ord också inkomster från sådan verksamhet ha ett skadeståndsrättsligt skydd? Eller är prostitution en verksamhet som samfundet, härunder rättsordningen inte bör understöda? Strider avtal om sexköp mot god sed? Och – skiljer nordisk rätt sig från europeisk rätt i övrigt på denna punkt?
Rättsfallen presenteras av :
Professorerna Lena Sisula-Tulokas, Helsingfors Universitet och Ellen Eftestøl-Wilhelmsson, Helsingfors och Oslo Universitet.
Vicehäradshövding, tid MEP Astrid Thors inleder till debatt med rubriken: Synen på prostitution i Norden och Europa idag - skydd eller skenhelighet?
Tillfället arrangeras i samarbete med Juridiska Föreningen i Finland och med generöst stöd av Svenska kulturfonden. Ett varmt tack till båda!