Doktorsavhandling

Doktorsavhandlingen består antingen av flera referentgranskade vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering samt ett sammandrag av dessa (artikel- eller sammanläggningsavhandling), eller av en enhetlig, självständigt skriven vetenskaplig framställning som bygger på forskning och inte har publicerats tidigare (monografi).

Doktorsavhandlingen kan också vara ett annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier och där författarens självständiga andel kan påvisas. En doktorsavhandling ska uppfylla följande likvärdiga vetenskapliga kriterier: Doktorsavhandlingen ska a) innehålla ny vetenskaplig kunskap, b) visa förmåga till kritiskt tänkande, c) visa djupgående förtrogenhet med vetenskapsområdet, d) visa att disputanden behärskar och kan tillämpa metoderna, e) vara vetenskapligt övertygande, f) innehålla underbyggda resultat och g) vara vetenskapligt ärlig och följa forskningsetiska normer.

Det är handledarens och doktorandens skyldighet att i samråd avgränsa doktorsavhandlingens tema och innehåll så att det är möjligt att avlägga doktorsexamen på fyra år som heltidsstudier.

I början av doktorsavhandlingen finns ett sammandrag (abstract) på 1–2 sidor som innehåller en redogörelse för avhandlingens ämne och viktigaste resultat. Sammandraget ska innehålla avhandlingens mål eller forskningsfrågor, centrala metoder, resultat och slutledningar.

Doktorsavhandling i medicinska fakulteten

Vid granskningen av doktorsavhandlingen och licentiatavhandlingen ska man fästa uppmärksamhet vid bl.a. följande punkter:

  1. Avhandlingens ämne och hur välvalt och lyckat det är.
  2. Materialets kvalitet och lämplighet för utredande av forskningsfrågan.
  3. Forskningsmetoderna och deras tillförlitlighet: har arbetet krävt metoder som belyser det undersökta problemet på ett nytt sätt eller helt nya metoder?
  4. Observationernas tillförlitlighet och vetenskapliga betydelse: befäster resultaten tidigare observationer, eller har doktoranden gjort nya observationer?
  5. Slutledningarnas tillförlitlighet och förmågan att jämföra egna observationer med tidigare gjorda. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid slutledningarnas betydelse när det gäller att öppna nya perspektiv på det forskningsområde som det undersökta problemet hör till.
  6. Hur väl doktoranden behärskar forskningsområdet och känner till litteraturen i ämnet.
  7. Disposition (hur de olika delarna, litteraturöversikten, behandlingen av materialet, metoderna osv. förhåller sig till varandra, deras omfattning, inbördes ordning och logiska följd), framställningssätt, stil samt språk och typografi.

För vitsordet ”Godkänd med hedersomnämnande” krävs att avhandlingens resultat är av internationell betydelse, och dessutom att observationer och slutledningar är nya eller tydligt förändrar tidigare uppfattningar eller klinisk praxis. Om disputanden har utfört forskningen som medlem i en forskningsgrupp krävs att disputandens andel i arbetet är väldokumenterat.

Granskningsprocessen för doktorsavhandlingar omfattar: 1) förhandsgranskning, 2) trycktillstånd, dvs. disputationstillstånd, 3) disputationen och 4) godkännande av doktorsavhandlingen.

För­hands­gransk­ning

När avhandlingsmanuskriptet är klart ansöker doktoranden om förhandsgranskning av manuskriptet hos fakultetsrådet. Om avhandlingen består av delpublikationer, ska alla utom högst en ‒ eller två om antalet är sex eller fler ‒ vara godkända för publicering.

Artikelavhandlingar som innehåller bristfälligt genomarbetade artikelmanuskript, skickas inte vidare till förhandsgranskning utan avhandlingen kan bordläggas för finslipning eller korrigering av artikelmanuskriptet.

På föredragning av den ansvariga professorn (eller den ansvariga personen) tillsätter fakultetsrådet två, i regel inhemska, förhandsgranskare som är insatta i ämnet för doktorsavhandlingen. Förhandsgranskarna ger ett utlåtande till fakultetsrådet för disputations- eller tryckningstillstånd.

Stipendium för att slutföra avhandlingsarbetet (Flamma, kräver inloggning)

För att trycknings- eller disputationstillstånd ska beviljas krävs att förhandsutlåtanden tillstyrker detta samt uppgifter om opponent och kustos. En förutsättning för att trycknings- eller disputationstillstånd ska beviljas är att alla delpublikationer utom högst en har godkänts för publicering (också i de fall där det finns sex eller fler delpublikationer).

När förhandsgranskarna har tillstyrkt tryckningstillstånd beslutar fakultetsrådet om trycknings- eller disputationstillstånd och utser en opponent på förslag från den ansvariga professorn (eller den ansvariga personen) och en kustos för disputationstillfället. En av professorerna vid fakulteten är kustos. Opponenten ska vara professor eller docent eller en person med motsvarande vetenskapliga meriter, och han eller hon ska företräda ett forskningsområde eller ett vetenskapsområde som är nära anknutet till det vid Helsingfors universitets medicinska fakultet. Opponenten ska vara utanför den egna fakulteten och i regel ska han eller hon inte heller komma från Helsingfors universitet. Opponentens jäv bedöms enligt samma principer som förhandsgranskarnas. Opponenten ska vara utomstående i förhållande till doktorsavhandlingen. Opponenten får inte ha medverkat i sampublikationer tillsammans med doktoranden. Han eller hon ska vara från en annan avdelning, klinik eller forskningsprogram än handledaren och doktoranden. Han eller hon får inte företräda samma avdelning, klinik eller forskningsprogram eller motsvarande organisation där avhandlingen är registrerad, och får inte ha haft nära samarbete under den senaste tiden (3 år) med handledaren. En förhandsgranskare kan av grundad anledning utses till opponent. Doktorsavhandlingens handledare eller en medlem i uppföljningsgruppen kan inte vara opponent.

Disputanden kommer överens med kustos och opponenten om tidpunkten för disputationen.

Ytterligare information om publicering av avhandlingen på nätet hittar du här. Disputanden och handledaren ska beakta följande: Om E-thesis innehåller opublicerade resultat som ingår i originalartikeln, kan publiceringen av E-thesis på nätet försvåra den slutliga publiceringen av resultaten i artikelform. Disputanden och handledaren ska i ett sådant här fall överväga en publicering av E-thesis först efter att alla resultat i originalartiklarna har publicerats.

Efter disputationen ska opponenten inom två veckor lämna in ett skriftligt utlåtande till fakultetsrådet. Utlåtandet ska innehålla en bedömning av doktorsavhandlingens vetenskapliga värde, av huruvida den uppfyller sitt syfte och av disputandens försvar av avhandlingen. Om opponenten föreslår att avhandlingen ska underkännas måste detta motiveras.

Fakultetsrådet beslutar om godkännande och bedömning av doktorsavhandlingen. Det finns två vitsord för bedömningen av doktorsavhandlingar: godkänd och godkänd med hedersomnämnande. Endast doktorsavhandlingar som är av exceptionellt god kvalitet kan bli godkända med hedersomnämnande. Detta gäller högst 10 procent av alla doktorsavhandlingar som godkänns vid Medicinska fakulteten. Opponenten föreslår ett vitsord till fakultetsrådet. Förhandsgranskarna ombeds också redan i samband med förhandsutlåtandet att ge ett motiverat förslag till vitsord. Fakultetsrådet godkänner avhandlingen med vitsordet ”godkänd med hedersomnämnande”, om opponenten har föreslagit det och båda förhandsgranskarna också föreslår vitsordet ”godkänd med hedersomnämnande” (3/3 förordande) (fakultetsrådet 14.5.2013).

Välkommen på disputation

Disputationsformerna har utvecklats genom århundradena. Vid de olika fakulteterna råder det idag olika uppfattningar om formaliteterna vid disputationsakten. Vid vissa fakulteter håller man fast vid gamla traditioner, medan man vid andra vill skapa en seminarieliknande diskussionsatmosfär kring disputationen. Kustos, som utses av fakulteten, är disputationens officiella övervakare, med vilken man kan komma överens om detaljer i fråga om disputationen.

Kolla in disputationens förlopp och etiketten