Även om luftkvaliteten i Europa under de senaste decennierna märkbart förbättrats lider trots det nästan varje europé av luftföroreningar, enligt en rapport från år 2020 av den Europeiska miljöbyrån (EEA). Globalt sätt är situationen ännu värre – varje år dör ungefär 7 miljoner människor på grund av luftföroreningar världen om (WHO).
Vad beträffar ren luft är Finland i världstoppen (WHO) men trots det dör varje år upp till 2 000 människor på grund av hjärt-, kärl- och andningsvägssjukdomar orsakade av luftföroreningar. Luftföroreningshalterna kan stundvis och lokalt även i Helsingfors överskrida WHO:s gränsvärden.
– Luftkvaliteten i Helsingforsregionen är allmänt sett bra, men att bli utsatt för luftförorening orsakar trots det hälsoolägenheter. Det är viktigt att utveckla samarbetet för att förbättra luftkvaliteten och förbättra stadsbornas förståelse av luftkvaliteten som något som främjar den egna och andras hälsa, säger biträdande borgmästare Anni Sinnemäki.
I Helsingfors mäts lokala luftföroreningshalter med både ett nätverk av fasta mätstationer som upprätthålls av HRM och med bärbara sensorer som delas ut till stadsborna, med hjälp av vilka det går att täcka flera olika vardagliga rutter.
I HOPE-projektet, som fått stöd av EU, har nästan 150 stadsbor deltagit med att mäta luftkvaliteten, samt två skolor och daghem inom pilotområden på Busholmen och i Vallgård och Baggböle. Projektets senaste mätningskampanj tillsammans med stadsborna inleddes i Vallgård och på Busholmen i april 2021, och fortsätter genom sommaren.
Appen, utvecklad av Helsingfors universitet, översätter de personliga uppgifterna om luftkvalitet till en mer lättförståelig form. Bekanta dig med sensorerna på videon.
– Mångsidiga luftkvalitetsmätningar i huvudstadsregionen är ett testunderlag för nya observationer. De personliga sensorerna som rör sig med stadsborna mäter halter och hjälper forskarna att hitta s.k. ”hotspots” där luftkvaliteten är märkbart sämre. Genom samarbete med staden och stadsborna kan man skapa en allt tydligare bild av luftkvaliteten i Helsingfors säger professor Tuukka Petäjä vid Helsingfors universitet.
Luftkvalitetsindexet är en globalt standardiserad mätare som används för att bedöma hälsoeffekterna av luftföroreningar (WHO 2017). Helsingfors universitets utvecklingsarbete har gjort det möjligt att inkludera nya parametrar som bättre beskriver luftkvaliteten i luftkvalitetsindexet.
– Det nya luftkvalitetsindexet beskriver noggrannare särskilt sådana luftföroreningar som är skadliga för hälsan, såsom halter av svart kol eller mikropartiklar som deponeras i lungan. Utsläppskällorna för dem är ofta mycket lokala, säger gruppchef Hilkka Timonen från Meteorologiska institutet.
Vi testar nu det uppdaterade luftkvalitetsindexet (AQI 2.0) i de pågående mätningskampanjerna i Vallgård och på Busholmen.AQI 2.0 har också skalbarhet inom andra områden, som motsvarar det internationella behovet av att bedöma hälsoeffekterna av luftföroreningar.
– Finsk kompetens inom atmosfärforskning och mätningsteknik är av internationell toppklass. Med hjälp av ny teknologi och mångsidig vetenskaplig forskning kan vi lösa samhällets utmaningar och bygga en hållbar framtid, säger akademiprofessor Markku Kulmala vid Helsingfors universitet.
– Projektet har som utgångspunkt att göra invånarna delaktiga och att uppmuntra dem att fundera på luftkvaliteten i deras egen bostadsmiljö och även i större utsträckning fundera på de vardagsval som påverkar utsläpp. Stadens förebyggande åtgärder tillsammans med invånarnas hållbara val är de mest effektiva sätten att påverka den lokala luftkvaliteten, säger HOPE-projektets projektchef Jussi Kilonpalo från Helsingfors stads näringslivsavdelning.
För varje område som HOPE-projektet genomfört pilotförsök i har man samlat in olika vardagshandlingar som kan förbättra den lokala luftkvaliteten för invånarna i området. I försöket Oma Ilmanlaatu (Min egen luftkvalitet) stöder Helsingfors stad genom den deltagande budgeten invånarnas val genom att effektivera rengöringen av gator och bindningen av damm genom att bl.a. erbjuda en säsongsavgift för stadscyklar, handledning i renare vedbränning och i valet av vinterdäck för bilen.
Med appen Oma Ilmanlaatu som utvecklats av UseLess Company Oy kan vem som helst ta reda på sitt eget luftkvalitetsavtryck samt läsa tips på hur man kan fatta bättre beslut för en renare luft.
I HOPE-projektet som finansierats av EU:s program Urban Innovative Actions deltar Helsingfors stad, Helsingfors universitet, Vaisala Oyj, Helsingforsregionens miljötjänster HRM, Meteorologiska institutet, UseLess Company Oy samt Forum Virium Helsinki.