På det nationella planet har vi en central roll när det gäller att utveckla analytiska och kritiska humanistiska färdigheter samt att erbjuda utbildning inom en rad olika områden. Därutöver går vi i spetsen för att utveckla nya metoder och leder insatser för att bygga upp forskningsinfrastruktur – initiativ som både stärker akademiskt samarbete och tjänar bredare behov i samhället.
Fakultetens främsta mål är följande:
Dessa centrala mål förklaras mer ingående i nästa avsnitt, som presenterar de olika elementen i forskningsstrategin och ger vissa praktiska exempel på hur målsättningarna kan uppnås.
Eftersom kärnan i Humanistiska fakultetens profil bygger på mångfald, är en central uppgift att utveckla mer omfattande och integrerade forsknings- och utbildningsprogram som kombinerar kunskap från flera vetenskapsområden för att ge fakultetens studenter och forskare mångsidiga kunskaper och färdigheter. Vi ökar medvetenheten om våra utbildningsprogram och betonar fördelarna med kompetenser som bygger på tvärvetenskapliga metoder inom humanistisk forskning.
Grundforskning och banbrytande forskning integreras systematiskt i multidisciplinär lärandepraxis. Medan andra institutioner där mångfalden traditionellt inte är lika etablerad kämpar med att utveckla en tvärvetenskaplig referensram och lärkultur, gör Humanistiska fakultetens mångfald att både studenter och anställda kan anamma ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Fakulteten är inriktad på att kanalisera denna tvärvetenskapliga referensram i ett alltmer systematiskt och institutionaliserat forskningssamarbete inom tematiska forskningsprogram. Det bör vara en prioritet och allmän praxis att integrera magisterstudenter och yngre forskare i forskningsprogram (grupper/projekt). Likaså bör projektledare, avdelningsprefekter och fakultetsledningen fortsättningsvis främja stipendieforskares och yngre forskares integrering i forskarsamhället.
Vi bör överväga att utveckla följande initiativ: planera integrerade kurser som erbjuder studenterna perspektiv från andra discipliner, närliggande eller avlägsna; ge doktorander möjlighet att föreläsa; planera kurser så att de utmynnar i en akademisk eller populärvetenskaplig publikation; utveckla studenternas forskningskompetenser genom att integrera olika former av akademisk praxis i kurserna, till exempel ledda diskussioner om forskningslitteratur, presentationer av studenter med tillhörande diskussion eller kamratutvärderingar.
Fakulteten har förbundit sig att främja öppenhet inom forskning genom att uppmuntra forskarna till att om möjligt publicera sina insamlade data och forskningsrön i öppet tillgänglig form i enlighet med principerna för ansvarsfull forskning och god vetenskaplig praxis. Under perioden 2025–2028 kommer vi vid fakulteten och i samarbete med de andra fakulteterna på Centrumcampus och Institutet för humaniora och samhällsvetenskap vid Helsingfors universitet (HSSH) att utveckla bättre metoder för registrering, insamling, delning och lagring av dessa data och för implementering av bästa praxis för dataskydd, etisk återanvändning av data och erkännande av forskares immateriella rättigheter.
En ny genomförandeplan för forskningsdatapolicy har beretts av HSSH och tillämpas vid alla fakulteter på Centrumcampus. Datahanteringsguider för olika slags data har utarbetats och kommer att uppdateras på årliga workshoppar utifrån forskarnas behov och respons. Fakulteten deltar också i långtidsbevaringen av forskningsdata i Helsingfors universitets lagringstjänst Databanken. Fakulteten tillhandahåller tydliga riktlinjer och anvisningar till forskarna.
Fakulteten uppmuntrar sina forskarsamfund att förhålla sig öppna till samhälleliga utmaningar och engagera sig aktivt i att söka unika lösningar på sådana globala problem som kräver humanistisk expertis. Lika viktigt är att öka samverkan med samhället och forskningens genomslagskraft samt bjuda in samhällsaktörer i forsknings- och undervisningsverksamheten.
Fakulteten strävar efter att vara ett framgångsrikt forskarsamhälle som tillämpar öppna och opartiska rekryteringsprocesser för att kunna locka toppförmågor inom forskning och undervisning till sina discipliner. Nyrekryteringar ska kunna framgångsrikt integreras i befintliga utbildningsprogram men samtidigt ska utbildningsprogrammens utveckling och prioriteringarna i rekryteringen beakta forskningsprofilens naturliga utveckling hos de olika disciplinerna och enheten som helhet.
Därutöver är förmågan att samarbeta med andra forskare vid fakulteten, universitetet och inom nationella och internationella nätverk av avgörande betydelse i en föränderlig forskningsfinansieringsmiljö där konkurrensen om strategiska och tvärvetenskapliga finansieringsinstrument är allt hårdare. Satsningar på fakultetens forskarsamfund är ett bra och hållbart sätt att utveckla storskaliga forskningsprojekt. Fakulteten uppmuntrar sina forskarsamfund att utveckla sin forskningsverksamhet systematiskt och självständigt. Samarbetet inom forskning bör också avspeglas i utvecklingen av bred undervisning inom utbildningsprogram som erbjuder flera olika examina.
Fakulteten betonar betydelsen av etik utan att ge avkall på den akademiska friheten i ett polariserat samhälle där hatretoriken och de politiska angreppen mot forskare ökar. God vetenskaplig praxis är nära sammanbunden med demokrati. Fakulteten är en del av samhället och speglar demokratins tillstånd, samtidigt som våra forskare strävar efter att påverka de nationella diskurserna om värderingar, medborgerliga rättigheter och grundlagsenlighet.
Att det fästs allt större vikt vid transparensen i forskarnas verksamhet är både oundvikligt och av nytta, eftersom etik de facto är en garanti för forskningens kvalitet. God vetenskaplig praxis garanterar att forskningsresultaten är tillförlitliga och trovärdiga. Forskningsresultats tillförlitlighet påverkas i allra högsta grad av hur data och källmaterial samlas in, hur forskningspersonerna behandlas, hur insamlade data förvaras, skyddas och analyseras samt vilka tolkningsramar och vilken publiceringspraxis som tillämpas. Fakulteten har förbundit sig till FAIR-principerna (sökbarhet, tillgänglighet, interoperabilitet och återanvändbarhet) och till utvärdering av forskare enligt den nationella rekommendationen om ansvarsfull utvärdering av forskare, DORA-deklarationen och CoARA-avtalet.
Finlands Akademi understryker vikten av att forskningsinfrastrukturer ska ha en planerad livslängd på minst 50 år, en solid grund, engagerad personal och förmågan att utvecklas och anpassa sig till framtida behov. Fakulteten behåller sin ledande ställning inom utvecklingen av nationell och internationell infrastruktur med en särskild satsning på att skapa ett kluster av forskningsinfrastrukturer på Centrumcampus. FIN-CLARIAHs fyrstatus som nationell föregångarinfrastruktur inom humaniora och samhällsvetenskaper, beviljad av Finlands Akademi, är ett bevis på fakultetens kritiska strategiska betydelse. De systematiska insatserna för att utveckla och positionera FIN-CLARIAH som en hörnsten i fakultetens, Centrumcampus och universitetets framtida strategi för forskningsinfrastrukturer inom humaniora och samhällsvetenskaper måste fortsätta. Därutöver bedömer fakulteten kontinuerligt sina forskares infrastrukturbehov, bland annat genom att föra en uppdaterad förteckning över befintliga forskningsinfrastrukturer, och ser till att forskarnas behov tillmötesgås med förutseende av forskningens framtida krav.
Fakulteten ställer olika slag av datadriven forskning i centrum för strategin för forskningsinfrastruktur samt utvecklar personalens kompetenser i fråga om att använda digitala metoder i forskningen och undervisningen. Detta åtagande syftar till att öka vår externa forskningsfinansiering och se till att vi fortsättningsvis går i spetsen för framstegen inom detta forskningsområde.
Fakulteten fäster vikt vid personalens och studenternas välbefinnande, och främjar hållbarhet i samhället och miljön genom att beakta och uppmuntra till ansvarsfullhet, kollegialitet och sunda arbetssätt och arbetsmiljöer. Dessa utgör även grunden för kreativitet samt inkluderande och trygga arbets- och studiemiljöer, värderingar som omfattas av fakulteten och universitetet. Dessa mål måste tydligt omfattas av fakultetens avdelningar och administrativa enheter.
Konkreta åtgärder måste vidtas för att uppfylla universitetets ambition att vara ”det bästa stället att studera och arbeta”. I detta syfte främjar fakulteten kollegiala strävanden till dialog mellan den akademiska personalen och förvaltningspersonalen med målet att effektivisera administrativ praxis och undvika överlappningar. För att främja kollegialitet förbinder sig fakulteten till att uppmuntra den akademiska personalen och förvaltningen att identifiera praxis som orsakar onödigt arbete och/eller undergräver inkludering och kollegialitet. Tydlig rekryteringspraxis samt utvecklingsområden såsom arbetsförhållanden och lokaler fastställs tillsammans med personalen och studenterna.
Personalens ansökningar om extern finansiering stöds fortsättningsvis genom arbetsrelaterade arrangemang (till exempel finansiering för forskningsintensiva perioder), administrativt och kollegialt stöd och uppmuntran till samarbete. Fakulteten inriktar sitt stöd för personalens ansökningar om extern finansiering enligt de anställdas behov, karriärstadium och vilka finansieringsinstrument som är lämpliga för deras forskningsprofil.
Fakultetens ambition är att behålla och utöka omfattningen och bredden av extern finansiering från olika källor såsom EU, nationella finansiärer och privata stiftelser. Det är också viktigt att fakultetens ledning har ett nära samarbete med avdelningarnas prefekter och förser dem med aktuell och relevant information om finansiering (instrument, framgång, osv.) samt stöder deras arbete genom att ofta besöka avdelningarna för att diskutera forskningsfrågor.
Utmärkande för fakulteten är dess mångfald av discipliner och utbildningsprogram. De bedriver både interdisciplinär och stark inomdisciplinär forskning.
Mångfalden i fråga om forskningsteman, discipliner och undervisning står i centrum för fakultetens struktur och är sammanflätad med hur fakulteten definierar, förstår och främjar värderingar. Fakulteten har en unik ställning bland annat därför att den i fråga om vissa vetenskapsområden är den enda akademiska institution i Finland som bedriver forskning och undervisning på området. Denna inbyggda mångfald av discipliner uppmuntrar till och rentav kräver en stark inbyggd mångfald även i andra aspekter av verksamheten, till exempel i praxis för rekrytering.
Fakulteten understryker att tankens frihet är en förutsättning för intellektuell blomstring, och anser att pluralism är av avgörande betydelse för akademiska innovationer och integrering. Genom att ha mångfalden som ett av sina främsta värden bibehåller och främjar fakulteten sina möjligheter att göra vetenskapliga genombrott. Det stöder också fakultetens förmåga att skapa betydelser för bredare samhälleliga och kulturella diskurser samt främja värderingar som hör ihop med ett demokratiskt, pluralistiskt, etiskt och kritiskt samhälle. Fakulteten värderar olika kvalitetskriterier för forskningsexcellens och etablerar metoder för identifiering av sådana kriterier. Fakulteten främjar de akademiska ämnenas och disciplinernas mångfald samt internationaliseringen av forskare och forskargrupper vid fakulteten.
Fakulteten fortsätter stödja utvecklingen av forskning på avdelningsnivå, bidra till befintliga initiativ eller främja nya, till exempel de nyligen lanserade forskarsamfunden. Satsningarna på dessa samhällen syftar till att öka graden av extern forskningsfinansiering som dessa tematiska områden får och aktivt främja yngre forskares integrering.
Till målen för perioden 2025–2028 hör att utveckla tvärvetenskapliga forskningsnätverk såväl inom fakulteten som tillsammans med andra fakulteter vid universitetet och med andra universitet i Finland och utomlands. Avsikten är att med disciplinernas excellens som grund utveckla tematisk och strategisk forskning som bemöter regionala och globala samhällsutmaningar, till exempel utmaningar som gäller hållbarhet (klimatförändring, ojämlikhet, krig, rättsstatsprincipen), mångfald, integration (extremism, nationalism, identitet, migration, populism, samhällskonflikter, mångspråkighet) och den digitala omställningen.
Fakulteten uppmuntrar tvärvetenskapligt samarbete mellan sina avdelningar och med andra universitet och fakulteter för att höja fakultetens potential att lösa de globala problem som nämns ovan, till exempel utmaningar som gäller interkulturella möten eller hälsoproblem. En startpunkt skulle kunna vara gemensamma kurser och forskningsseminarier med gäster från andra fakulteter och arrangemang för samarbete mellan experter. Inter-, trans- och multidisciplinära angreppssätt diskuteras på fakultetens forskningsseminarium för att etablera en konceptuell grund för samarbete av olika slag.
Allt interdisciplinärt samarbete förutsätter emellertid starka discipliner som grund, och denna princip är i linje med strategin i Helsingfors universitets färdplan för forskningsteman. Därmed uppmuntras samarbete både inom och mellan disciplinerna samt utveckling av interdisciplinär metodik. Detta kommer att äga rum inom fakulteten, mellan fakulteter och vid akademiska lärosäten i Finland och utomlands.
Utöver den humanistiska forskningens starka samarbete med nordiska och europeiska universitet inom många områden har vi som mål att stärka vårt forsknings- och undervisningssamarbete med universitet i det globala syd (Sydamerika, Afrika och Asien) i enlighet med universitetets strategiska fokusområden inom hållbarhet och urfolksstudier. Finlands geografiska läge och vårt färska medlemskap i NATO ger våra forskares unika expertis en ny relevans, och samarbetet med europeiska och nordamerikanska universitet ska därför stärkas. Som ett tvåspråkigt land som navigerar nya riktlinjer för invandring och kulturella omställningar, bör en erkänd excellens i lingvistisk variation och interaktionell lingvistik öppna nya möjligheter till omfattande forskningsprogram om kulturell och lingvistisk pluralism, liksom exempelvis profileringsåtgärden för mångfald i samhället och livet (Diversity in Society and Life, DIVSOL), finansierad av Finlands Akademi och koordinerad av fakulteten.
För en framgångsrik akademisk fakultet är synlighet av central betydelse, särskilt i fråga om forskning. Forskningens synlighet får inte stanna vid framgång i finansieringsutlysningar, antalet vetenskapliga publikationer och akademiskt utbyte i form av konferenser och gästföreläsningar. Fakulteten är engagerad i att utveckla initiativ som visar bredden och samhällsrelevansen i den forskning som bedrivs inom humaniora samt utforskar olika sätt att framhäva den humanistiska forskningens betydelse och dess bidrag till vetenskapen och samhället.
Under perioden 2025–2028 ligger strategiskt fokus på de ”mjuka” indikatorerna samhällsgenomslag och samhällssamverkan. Trots de erkända och aktuella utmaningarna i fråga om att mäta samhällsgenomslag, ökar dessa indikatorers betydelse för forskningsmiljön alltmer i och med att den akademiska världen pressas från beslutsfattare och regeringar att motivera den offentliga finansiering den får och vad den ger för nytta till samhället i gengäld. Det här är särskilt viktigt för en humanistisk fakultet.
Därför främjar fakulteten samverkan med samhället på alla tänkbara nivåer där samhällsgenomslag kan ske, från massmedier (tv, radio, dagstidningar) och specialiserade medier (vetenskapstidskrifter o.d.) till moderna sociala medier och populärvetenskapliga böcker och artiklar samt olika former av visualisering och utställningar. Forskare uppmuntras också att utforska alternativa sätt att göra sina forskningsrön tillgängliga för yngre generationer, till exempel via videospel och serier, och samarbeta, inte bara med skolor, utan också exempelvis med äldreboenden.
För att öka forskningens synlighet och formulera konkreta mål och framtida kriterier har fakulteten förbundit sig till följande för perioden 2025–2028: proaktivt stödja sin personal i fråga om samhällsgenomslag och samhällssamverkan; anordna personalutbildningar på alla nivåer för att informera, ge råd och förklara vilka möjligheter de olika vetenskapsdisciplinerna har i fråga om genomslag; sammanföra akademisk personal, kommunikatörer, journalister och andra genom årliga workshoppar, och på det sättet främja samarbete och långsiktiga kontakter; förbättra samordningen mellan forskning och samhällssamverkan för att främja forskningens genomslag och samverkan vid fakulteten; samt utveckla bättre och lämpligare kriterier för utvärdering av den humanistiska forskningens synlighet och genomslag.