Helsinki University Humanities Programme

Humanistiska fakulteten har inrättat programmet Helsinki University Humanities Programme (2017–2020) för gästande internationella professorer och forskardoktorer.

Målsättningar

  • Utveckla ett samarbete med ledande forskare.
  • Utvidga nätverk för forskningssamarbete.
  • Skapa nya forskningsinitiativ.
  • Producera samförfattade artiklar för framstående tidskrifter.

Programmet ökar det internationella inslaget i universitetets forskningsmiljö.

Fakulteten har inbjudit sju framstående forskardoktorer inom temana Indigenous Cultures and Languages (ursprungskulturer och ursprungsspråk) och Environmental Humanities (miljöhumaniora), och fem gästprofessorer och deras forskardoktorer.

Justin Begley forskar i tidigmodern idéhistoria. Han har studerat filosofi och litteratur vid University of Toronto och disputerade nyligen vid University of Oxford på en avhandling om 1600-talspoeten, dramatikern och naturfilosofen Margaret Cavendish. Hans aktuella forskning studerar hur Aristoteles och Galenos filosofi har utvecklats och förenats med andra filosofier under det sena 1600-talet och tidiga 1700-talet, i synnerhet i England. Hans forskning vid Helsingfors universitet kommer att fokusera på hur dessa traditioner formade synen på djur i den tidigmoderna natur- och moralfilosofin. I den tidens lärda diskussioner om djur rörde sig debatten ofta mellan två ytterligheter som representerades av Montaigne, som hävdade att djuren var medvetna varelser, och Descartes, vars ståndpunkt var att djur var maskiner (”bête-machine”). Justins forskning ska visa hur debatten om den hotfullt porösa gränsen mellan djur och människa ännu in på 1700-talet huvudsakligen fördes i lärda kretsar.

TUHAT-profile

När det gäller energiomvandling finns det stora problem på nationell nivå i fråga om att bejaka urbefolkningens mänskliga rättigheter. Å ena sidan lider urfolkssamhällen i norr av brist på rena och pålitliga energikällor, vilket undergräver en hållbar utveckling för deras del. Å andra sidan kräver utvecklingen och användningen av förnyelsebar energi en omfattande infrastruktur som också påverkar miljön och samhället.

Dorothée Cambou forskar i hur utvecklingen av förnyelsebar energi kan gagna ursprungsbefolkningen. Undersökningen kartlägger i synnerhet vilka utmaningar i termer av mänskliga rättigheter som ursprungsbefolkningen i Arktis konfronteras med, och presenterar några rekommendationer för hur man ska framskrida för att säkerställa att förnyelsebar energi kan bidra till en hållbar utveckling för alla, ursprungsbefolkningen inberäknad.

TUHAT-profile

Språkvetaren Katariina Harjunpää har specialiserat sig på social interaktion som hon undersöker med hjälp av metoder hämtade ur samtalsanalys och interaktionell lingvistik. Till hennes allmänna forskningsintressen hör flerpartsinteraktion, multimodal språkanvändning och grammatik i interaktion. För närvarande (2016–2017) arbetar Harjunpää som forskardoktor i projektet ”Multimodality: Reconsidering language and action through embodiment” (http://multimodality.fi) som finansieras av Finland Distinguished Professor Programme. Forskningsprojektet undersöker den sociala interaktionens språkliga, kroppsliga och materiella dimensioner med butiksmöten som kontext.

Harjunpääs doktorsavhandling (2017) är en studie av flerspråkig interaktion mellan finsktalande och personer som talade brasiliansk portugisiska. Harjunpää undersökte hur tvåspråkiga talare spontant översatte samtalet för sina samtalspartner. Studien identifierar vissa översättningspraktiker i den muntliga interaktionen och visar hur deltagarna med språkliga och kroppsliga medel gör översättandet till en situationellt relevant social handling.

Under sin tid vid HUH kommer Katariina Harjunpää i samarbete med gästprofessor Arnulf Deppermann att forska i hur innebörder skapas med multimodala medel i interaktionssituationer, med fokus på deltagarnas egna beskrivningar.

Forskarprofil i TUHAT

Maria Khachaturyans deskriptiva studie har fokus på den etniska gruppen mano och deras språk, som talas av 400,000 personer i Guinea och Liberia. Khachaturyan har bedrivit fältstudier bland mano sedan 2009 och 2015 publicerade hon en grammatik i språket. Till hennes intressen hör språkvetenskaplig dokumentation, (historisk) syntax, typologi och studier av deiktiska kategorier, i synnerhet tidsdeixis och rumsdeixis/kognitiv deixis, i interaktionella kontexter. Hennes aktuella forskningsprojekt undersöker språkanvändning i det katolska manosamfundet, bl.a. spontana bibelöversättningar och betydelsen av en gemensam grund för ett religiöst samfunds språkliga praktiker i en bredare kontext av religiös omvändelse. Hon arbetar också med en komparativ studie om språkförändringar som orsakats av kristendomens spridning och översättningen av kyrkliga skrifter. Denna studie har fått finansiering i form av ett stipendium från den franska stiftelsen Fondation Fyssen.

Hon doktorerade i språkvetenskap (vitsord: summa cum laude) 2014 vid Institut National des Langues et Civilisations Orientales i Paris, tog magisterexamen i sociologi vid Collège Universitaire Français i Moskva 2011 och kandidat- och magisterexamen i lingvistik vid Moskvas statliga universitet 2010. År 2015–2017 arbetade hon som forskardoktor vid antropologiska institutionen vid University of California i Berkeley.

Forskarprofil i TUHAT

C. Parker Krieg disputerade för doktorsgraden vid University of Oregon där han forskade i amerikansk samtidslitteratur och miljön. I doktorsavhandlingen “Nature Industries: US Environmental Literature after Fordism, 1971–2011” undersökte han förändringar i miljönarrativ i ljuset av postfordiska förändringar i den politiska ekonomin. Kriegs aktuella forskning kombinerar kulturminnesforskning och miljöhumaniora i en studie av hur ett ekologiskt minne skapas och överförs. Med avstamp i afroamerikansk litteratur och bluestraditionen undersöker studien vikten av det kulturella minnet som svar på 2000-talets antropogena katastrofer och miljöstörningar.

Forskarprofil i TUHAT

Laura Siragusa har i sin forskning visat på nyttor och spänningar som skapas av språkideologier som upphöjer läs- och skrivkunskaper i ett språks hierarki. Hon disputerade för doktorsgraden med avhandlingen “Vepsian Language: Speaking and Writing Heritage Language in Villages and Cities”.

Hennes aktuella projekt bygger vidare på hennes tidigare arbete och fokuserar på språk och ansvar, förtrollningar och trollformler, med syftet att stärka den lingvistiska antropologin i Europa.

Forskarprofil i TUHAT

Stef Spronck är språkvetare med Australiens ursprungsspråk som specialintresse. Spronck har ända sedan 2008 arbetat bland ngarinyinfolket i västra Kimberley i syfte att dokumentera och beskriva deras språk, som i likhet med merparten av de australiska aboriginspråken är starkt hotat.

Sproncks angreppsätt är huvudsakligen deskriptivt och typologiskt, dvs. hans forskningsmaterial består av antingen ljudupptagningar/transkriberingar eller deskriptiv grammatik. Han undersöker materialet i syfte att identifiera, skapa hypoteser om och pröva språkspecifika och tvärlingvistiska mönster för uttryckande av grammatiska företeelser. Hans teoretiska perspektiv på språkets strukturer betraktar det lingvistiska tecknet som en social konstruktion och öser ur Michail Bachtins och Valentin Voloshinovs filosofiska produktion samt ur semiotik, kognitiv och funktionell lingvistik och Daniel Dors syn på språket som ett socialt kommunikationsverktyg som styr fantasin.

Projektet analyserar begreppet ”kärnenergi” i ekolitteratur med synvinkel på att urskilja lokala/globala dimensioner i utformandet av en ekologisk identitet. Samtidigt betonas begreppets implementering i relationen mellan människa, samhälle och natur genom en provinsialisering av i synnerhet europeiska och amerikanska samhällens ekokritiska studier. Detta innefattar att upptäcka den ekokritiska synen på begreppen ”kärnenergi” och ”kärnkraftskatastrof” samt att undersöka utvecklingen av berättelseformer med kärnkraft som tema med utgångspunkt i traumatiserade samhällens globala/nationella/regionala sociala behov. Forskningen ger sig också i kast med kärnkraftsstereotyper i den nordamerikanska/europeiska berättartraditionen och miljöpolitiken, med relationen mellan naturen och människans verksamhet i det moderna ekologiska minnet och medvetandet som kontext. Tonvikten ligger på ”kärnkraftslitteraturens” nationella särdrag mot bakgrunden av ett ekokritiskt förhållningssätt till ”kärnkatastrof” i studiet av apokalyptisk litteratur. Förändrade attityder till kärnkraftskatastrofer (Tjernobyl, Fukushima, Three Mile Island, provsprängningsplatser osv.) diskuteras genom ett ekokritiskt förhållningssätt till studiet av kärnkraftsberättelser.

Forskarprofil i TUHAT

Max Wahlström är språkvetare med en bakgrund inom sydslavisk filologi. Hans forskning fokuserar på nominalfrasens diakroniska morfosyntax och informationsstruktur i de sydslaviska språken, språken på Balkan och i världen i stort. Hans centrala tema är samspelet mellan argumentmarkering och informationsstruktur ur ett dialektologiskt, historiskt, kontaktlingvistiskt och typologiskt perspektiv. Han bedriver fältarbete i östra Serbien bland talare av den sydslaviska dialekten torlakiska som är upptagen i UNESCOs förteckning över hotade språk. Genom forskningens tvärlingvistiska element strävar Wahlström efter att förstå fenomenens variation och regionala spridning. Hans viktigaste internationella samarbetspartner finns vid Universität Zürich, Serbiska vetenskaps- och konstakademin och Rysslands vetenskapsakademi. Till Wahlströms övriga vetenskapliga intressen hör skriftspråkens utveckling, det sociolingvistiska läget för språken på Balkan historiskt och i nutid samt de väpnade konflikterna i sydöstra Europa.

Forskarprofil i TUHAT

Maiju Wuokko forskar i finländsk politisk företagshistoria. Hennes fokus ligger på relationerna mellan affärslivet och politiken och på det finländska affärslivets politiska verksamhet under decennierna efter andra världskriget. Hennes aktuella projekt undersöker finländska företags centrala arbetsmarknadspolitiska mål och arbetsgivarpolitikens långsiktiga utveckling i inkomstpolitikens Finland (1960–1990-talet).

Forskarprofil i TUHAT

Fil.dr (Dr Phil.) Deppermann är professor i germansk lingvistik vid Universität Mannheim. Under sin tid vid HUH kommer han att forska i bl.a. innebördsskapande genom interaktion, multimodal interaktion ur ett lingvistiskt perspektiv samt en jämförelse av finskan, svenskan och tyskan som ska belysa de lingvistiska strukturerna och begränsningarna för innebördsskapande och identifiera innebördens olika aspekter.

1.1.2018–31.12.2019

Susanna Fellman är professor i Business History på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Under sin tid vid HUH kommer hon att arbeta på olika forskningsprojekt med teman karteller, konkurrenspolitik, kontakter mellan företag och välfärdsstaten samt relationer mellan affärsliv och stat.

1.1.2018–31.12.2019

Fil.dr (Dr. Phil.) Volker Heyd är professor i förhistorisk arkeologi vid University of Bristol. Under sin tid vid HUH kommer han att arbeta på sitt forskningsprojekt om jägare-samlare under mesolitikum, neolitiskt lergods och jägare-samlare, tidiga jordbrukare och herdefolk samt tidiga metallanvändare (6–2 årtusendet f.Kr.) i Finland och nordöstra Europa. Projektet är ett nära samarbete mellan vetenskapsdisciplinerna förhistorisk arkeologi, modern genetik, paleogenetik, biologisk antropologi, evolutionär antropologi, språkteknologi, komparativ lingvistik, stabila och radioaktiva isotoper, biomolekylär geokemi samt ytterligare miljövetenskaper såsom paleoekologi och klimatologi.

Johanna Nichols är professor emerita i slaviska språk vid University of California i Berkeley. Under sin tid vid HUH kommer hon att arbeta på forskningsprojektet ”Historical linguistic geography of Northern Eurasia”.

1.8.2017–31.7.2019

Niek Veldhuis är professor i assyriologi vid University of California i Berkeley och Senior Fellow vid Berkeley Institute of Data Science. Under sin tid vid HUH kommer han att analysera och kommentera babyloniska och assyriska kungliga inskriptioner med avseende på syntaktiska beroendeförhållanden och skapa en betydande trädbank för akkadiska texter. Professor Veldhuis projekt anknyter till spetsforskningsenheten “Ancient Near Eastern Empires” (ANEE 2018–2025) som leds av Saana Svärd.

Helsinki University Humanities Programme (HUH) leds av professor Mikko Saikku. Han är McDonnell Douglas Professor of American Studies och prodekanus vid Humanistiska fakulteten. Till hans forsknings- och undervisningsintressen hör bl.a. Amerika- och Kanadaforskning, miljöhumaniora, i synnerhet miljöhistoria, och södra USA:s historia och kultur. För ytterligare information om HUH och dess målsättningar, kontakta Mikko Saikku på mikko.saikku@helsinki.fi.

Forskarprofil i TUHAT