Forskningsprofil

Ryhmäkuva ihmisistä.

Världen blir allt mer internationell, möten mellan olika människor, språk och kulturer har blivit vardag och vikten av språklig och kulturell växelverkan och behovet att förstå olikheter ökar.

Språk- och kulturtolk

Finlands Akademis spetsforskningsenhet Ancient Near Eastern Empires utreder på vilket sätt människorna som levde i södra Levantens och Mesopotamiens stora imperier för några tusen år sedan upplevde sin sociala grupptillhörighet.

Initiativet Helsinki Area & Language Studies samlar ihop forskare som specialiserar sig på olika språk från världen över och producerar kunskap om andra språk och kulturer för det finska samhället. I urfolksstudier flyttar man fokus från majoritetskulturerna till marginalen. Forskning i urfolkstudier koncentrerar sig på ursprungsfolkens mångsidiga kunskaper och uppfattningar om kulturer, språk, identiteter och historia samt på ursprungsfolkens betydelse.

Aktuell och detaljerad språk- och kulturkunskap ger förutsättningar för att lösa många globala miljö-, klimatförändrings- och välfärdsproblem och är till hjälp t.ex. inom handel, turism och integrering av invandrare.

Rysslandskunskap

Kuva kirjasta, jossa venäjänkielistä tekstiä.

Ingen ekonomi utan politik, och ingen politik utan kultur: För att förstå Ryssland måste man förstå den ryska kulturen. Finland är en stormakt i Rysslandsforskning, och humanistiska fakultetens Alexanderinstitut är ledande inom området.

Humanvetenskaper digitalt

Den digitaliserade världen skulle inte fungera utan den humanistiska synvinkeln. Humanistiska fakultetens språkkorpusar är kända och lockar toppforskare till universitetet. Till exempel den historiska engelska textkorpusen, som underhållas av forskningsgruppen Varieng, har funnits i över 20 år och utvidgas fortsättningsvis. Språkteknologisk forskning behövs bland annat när man utvecklar smarttelefoner och bilnavigatorer som förstår talat språk. Utöver inom språkvetenskapen öppnar de nya metoder inom digital humanistisk forskning som fakultetens forskare har tillgång till nya perspektiv på många andra områden från historia till litteraturvetenskap.

Fakultetens forskningsprofil har tre inriktningar som omfattar flera av fakultetens områden och som är utmärkande för Helsingfors universitets humanistiska fakultet:

  • Den historisk-kronologiska inriktningen: Många av fakultetens ämnen har en stark koppling till kronologin: man studerar långa tidsperspektiv, språkliga, kulturella och samhälleliga fenomens förändring, traditioner och moderna fenomen.
  • Den globala inriktningen: Fakultetens utbud av språk och kulturstudier är världsomspännande och också betydande i ett internationellt perspektiv.
  • Vid fakulteten sammanställer man material inom många humanistiska områden så att de kan utnyttjas (t.ex. språkkorpusar), vilket är krävande och arbetsdrygt men viktigt för forskarsamhället också ur internationellt perspektiv. Humanistiska fakultetens infrastruktur har också bidragit till fakultetens anseende.

Fakultetens fokusområden inom forskningen:

  • forskning i kulturell och språklig mångfald
  • interaktionsforskning
  • språkteknologi, korpusforskning och digital humanistisk forskning
  • Rysslandsforskning

Fakulteten har många starka områden, av vilka somliga är mycket små (bl.a. antikforskningen). Verksamhetsförutsättningarna för dessa områden stärks genom samarbete inom fakulteten.

Humanistiska fakultetens forskning stöds sedan hösten 2010 av en expertgrupp, SAB (Scientific Advisory Board), som består av internationella toppforskare. Expertgruppens medlemmar besöker Helsingfors årligen och bidrar med nya synvinklar från olika håll i världen. Samtidigt ger gruppmedlemmarna respons som visar hur utomstående iakttagare ser på forskningen i Helsingfors.

Till fakultetens internationella expertgrupp hör följande forskare (2017–2020):

  • Professor Nikolai Vakhtin, European University at St. Petersburg
  • Professor Sigrid Thorgeirsdottir, University of Iceland
  • Professor Jane Ohlmeyer, Trinity College Dublin
  • Professor Bernd Kortmann, University of Freiburg
  • Professor Thomas DuBois, University of Wisconsin-Madison

En utvärdering av Helsingfors universitets forskning genomfördes 2018–2019. Prodekanus för forskning Paavo Pylkkänen berättar, att allt som allt klarade fakulteten sig utmärkt.

– Vi fick bekräftelse på att vi inom många områden ligger i världstoppen. Naturligtvis fick vi också värdefull respons om vad som behöver utvecklas. Vid varje avdelning finns forskning som fick betyget ”excellent”, utmärkt. Vårt genomslag i samhället fick också mycket beröm.

Utvärdering av forskningen vid Helsingfors universitetet 2018–19 (på engelska, pdf)