Forskningsprofil

Vid Humanistiska fakulteten bedrivs aktuell forskning som är av internationell betydelse. Fakulteten är mycket forskningsorienterad och forskningen håller internationell toppnivå inom många områden. För att nå en hög internationell nivå krävs arbete, nätverk och också kritiska synvinklar. Fakulteten strävar efter att erbjuda sina forskare de bästa möjliga verktygen och arbetar aktivt för att utveckla de existerande infrastrukturerna och för att skapa nya. Utöver den regelbundna utvärderingen söker man nya impulser till utveckling av forskningen också i internationella expertgrupper, där representanter från toppuniversitet på olika håll i världen ingår. Fakulteten har också ett nära samarbete med universiteten i de nordiska huvudstäderna och med de europeiska Leru-universiteten (League of European Research Universities).

Fakultetens forskningsprofil har tre inriktningar som omfattar flera av fakultetens områden och som är utmärkande för Helsingfors universitets humanistiska fakultet:

  • Den historisk-kronologiska inriktningen: Många av fakultetens ämnen har en stark koppling till kronologin: man studerar långa tidsperspektiv, språkliga, kulturella och samhälleliga fenomens förändring, traditioner och moderna fenomen.
  • Den globala inriktningen: Fakultetens utbud av språk och kulturstudier är världsomspännande och också betydande i ett internationellt perspektiv.
  • Vid fakulteten sammanställer man material inom många humanistiska områden så att de kan utnyttjas (t.ex. språkkorpusar), vilket är krävande och arbetsdrygt men viktigt för forskarsamhället också ur internationellt perspektiv. Humanistiska fakultetens infrastruktur har också bidragit till fakultetens anseende.

Under strategiperioden 2013–2016 är fakultetens fokusområden inom forskningen följande:

  • forskning i kulturell och språklig mångfald
  • interaktionsforskning
  • språkteknologi och korpusforskning

Fakulteten har många starka områden, av vilka somliga är mycket små (bl.a. antikforskningen). Verksamhetsförutsättningarna för dessa områden stärks genom samarbete inom fakulteten.

Spetsenheter

Under perioden 2012–2017 är två spetsenheter knutna till Humanistiska fakulteten:

Dessutom fortsätter Spetsforskningsenheten för filosofisk psykologi, moral och politik under ledning av akademiprofessor Simo Knuuttila det arbete som Forskningsenheten för mental historia utförde 2002–2007.

Akademiprofessorer

Markku Peltonen (period: 2014–2018)

Markku Peltonen, professor i allmän historia (f. 1957), är en internationellt ledande forskare inom nya tidens idéhistoria. Han hör till ett internationellt betydande nätverk för forskningssamarbete. Peltonens forskning är betydelsefull särskilt i fråga om att producera kunskap om politiskt deltagande och representativ demokrati i början av nya tiden. Han ifrågasätter många allmänt accepterade analyser av politiskt deltagande och ger en nytolkning av betydelsen av politiskt deltagande i samhällstänkande och statsbildning.

Humanistiska fakultetens forskning stöds sedan hösten 2010 av en expertgrupp, SAB (Scientific Advisory Board), som består av internationella toppforskare. Expertgruppens medlemmar besöker Helsingfors årligen och bidrar med nya synvinklar från olika håll i världen. Samtidigt ger gruppmedlemmarna respons som visar hur utomstående iakttagare ser på forskningen i Helsingfors.

Till fakultetens internationella expertgrupp hör följande forskare (2017-2020):

  • Professor Nikolai Vakhtin, European University at St. Petersburg
  • Professor Sigrid Thorgeirsdottir, University of Iceland
  • Professor Jane Ohlmeyer, Trinity College Dublin
  • Professor Bernd Kortmann, University of Freiburg
  • Professor Thomas DuBois, University of Wisconsin-Madison

Av de humanistiska forskargemenskaper som 2010–2012 deltog i utvärderingen av forskningen och doktorsutbildningen belönades rentav 46 procent. Forskargruppen BAULT som forskar i språkteknologi och korpuslingvistik under ledning av Kimmo Koskenniemi nådde bästa placering i kategorin Exceptional. I kategorin Close to cutting edge placerade sig universitetslektor Pertti Anttonens forskargrupp i folkloristik och kulturstudier främst. Forskargruppen utmärkte sig också i fråga om publikationer.

Föregående gång utvärderades forskningen år 2005 och Humanistiska fakultetens och institutionernas resultat i konkurrensen var utmärkt. Universitetets dåvarande 20 ämnesinstitutioner eller fristående institutioner fick det högsta vitsordet sju, och 27 enheter fick vitsordet sex. Av de enheter som bedömdes med högsta vitsordet hör rentav fem till Humanistiska fakulteten och av dem som bedömdes med vitsordet sex hör nio till fakulteten.