Juridiska fakulteten fäster vikt vid arbetslivsrelevansen

Helsingfors universitet utvecklar sina utbildningar och fäster avseende vid arbetslivsrelevansen. Förändringarna i arbetslivet och de lägre utbildningsstadiernas nya läroplaner skapar specifika utmaningar för Juridiska fakulteten.

Biträdande professorn i straffrätt Sakari Melander anser att det är viktigt att utveckla utbildningen med avseende på arbetslivets perspektiv. Melander leder utbildningsprogram och ansvarar också för den omfattande utbildningsreformens praktiska genomförande vid fakulteten.

– I arbetet med att utveckla examina har vi strävat efter att ha tillgång till de nyaste karriäruppföljningarna och Juristförbundets utredningar. På så sätt tar vi medvetet i beaktande vilka slags jurister det kommer att finnas ett behov av vid tidpunkten då studenten utexamineras – men utan att ge avkall på det vetenskapliga, understryker Melander.

En examen i juridik ger förutsättningar för rätt specifika yrken. Trots detta är det inte ändamålsenligt att lära ut så precis och exakt substanskunskap som möjligt, utan snarare att ge studenterna mångsidiga färdigheter som kan tillämpas i arbetslivet.

− Fakultetens tidigare studerande som redan har fått perspektiv på arbetslivet är våra främsta bundsförvanter i den strävan.

Inte bara utantilläsning

Sysselsättningsgraden bland studenter med en examen i juridik är allmänt taget rätt hög. Av karriäruppföljningar som mäter examinas arbetslivsrelevans har det framgått att jurister skulle behöva utökade färdigheter i informationshantering, problemlösning och interaktion. Detta har uppmärksammats i examina.

– Vi har i synnerhet fäst vikt vid förmågan att lösa juridiska problem snarare än att lära sig kunskapsinnehåll utantill, betonar Melander.

Vi har i synnerhet fäst vikt vid förmågan att lösa juridiska problem snarare än att lära sig kunskapsinnehåll utantill

I arbetet med att utveckla examina har ledningsgruppen bl.a. använt sig av applikationen ”Osaamistutka” som utvecklats i anknytning till karriäruppföljningsrapporterna. Med applikationen kan man jämföra respondenternas kompetensbehov i förhållande till de kompetenser deras examina ger.

– Samma verktyg kan användas på olika nivåer. Ledningsgruppen stakar ut riktlinjer för utvecklingen medan en enskild lärare kan använda informationen till att reflektera över sin egen undervisning, säger Melander som också är ämnesansvarig.

Utbilda med blicken på framtiden

Läroplansreformerna inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet skapar framtida utmaningar för utbildningen i juridik. I arbetslivet kan t.ex. digitaliseringen leda till att vissa av juristyrkets mekaniska arbetsuppgifter försvinner.

– Att föregripa förändringarna och utforma utbildningen därefter är en utmaning. Vi borde också ha siktet på vilken slags utbildning som behövs på lång sikt, t.ex. år 2025, säger Melander.

Fakulteten och utbildningsprogrammen önskar att karriäruppföljningarna också i framtiden ska genomföras så ofta som möjligt så att man får en längre översikt över utvecklingen.

– Fakultetens mål är givetvis att utbilda de bästa juristerna som kan arbeta i Finland och i utlandet. Karriäruppföljningarna tar fram information som är av största betydelse för vårt arbete. De visar var vi har lyckats och vad vi kan göra annorlunda.

Sakari Melander

 

Det här kan också intressera dig:

Dags för karriäruppföljningen – varje svar räknas

Uni­ver­si­te­tens kar­riärupp­följ­ning

Universiteten använder enkäter för att samla information om hur deras studenter placerar sig i arbetslivet efter examen och om arbetslivets kompetensbehov.

Karriäruppföljningen genomförs av universitetens karriär- och rekryteringstjänsters nätverk Aarresaari.

Den aktuella karriäruppföljningen riktar sig till dem som tagit högre högskoleexamen, barnträdgårdslärarexamen eller farmaceutexamen 2012 och dem som tagit doktorsexamen 2014.

Informationen används bl.a. inom studievägledningen, i utvecklingen av utbildningen och undervisningen och i forskningen om universitetsutbildades yrkeskarriärer.

Svaren behandlas konfidentiellt och resultaten rapporteras så att enskilda respondenter inte kan identifieras. Materialet från uppföljningarna förvaras anonymiserat och i elektronisk form i Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv.

Läs mer om tidigare karriäruppföljningar