MATEMATIKERN SOM KROSSAR STEREOTYPIER

Aino Ukkonen studerar matematik för femte året vid Helsingfors universitet. Hon har nyligen avlagt sin kandidatexamen och nu påbörjat sina magisterstudier. Vid sidan om matematiken har Aino studerat fysik.

– Jag tror att många kopplar ihop matematik med inåtvända supergenier som sitter ensamma i en mörk källare och grubblar över formler. Det stämmer inte alls, verkligheten är helt annan!

I gymnasiet visste Aino att hon ville fortsätta med något inom naturvetenskaper. Hennes lärare tipsade om matematik vid Helsingfors universitet och det verkade mest lockande. Matematik är viktigt på alla naturvetenskapliga områden och tillämpas inom det mesta.


– Jag tycker om att matematiken är logisk och strukturerad. Det finns ett exakt rätt svar och alla argument måste vara vettiga. Man kan inte grunda ett svar på egna åsikter och påståenden.

Aino berättar att studierna i början går relativt långt ut på att få en god matematisk allmänbildning, medan man senare specialiserar sig enligt sitt intresse. Aino har valt att inrikta sig på biomatematik.


– Inom mitt område tillämpas de matematiska modellerna och teorierna inom ekologi, medicin och biologi. Exempelvis kan man räkna ut en hur stor andel av befolkningen som måste vaccineras för att en viss sjukdom skall utrotas. De matematiska teorierna kan också användas bland annat då man vill förutspå hur snabbt en art kommer att dö ut.

Inom matematiken vid Helsingfors universitet är den svenska gemenskapen rätt så stark och i samband med sina kandidatstudier hade Aino möjlighet att avlägga en hel del studier på svenska.


– Det finns ett bra svenskt nätverk och man får handledning på sitt modersmål. Stämningen är ganska internationell inom ämnet och det finns utbytesstuderande från till exempel Tyskland.

Aino hoppas på att matematiken i framtiden skulle locka mera kvinnliga studerande. Hon säger att området fortfarande är relativt mansdominerat och uppskattar att ungefär en femtedel av studerandena är kvinnliga. Aino påpekar att man inte behöver vara ett mattegeni för att söka sig till ämnet.

– Det viktiga är att man är intresserad! Det är nog nyttigt att ha läst lång matematik i gymnasiet, men inte en förutsättning.

I praktiken skiljer sig studierna vid universitetet inte väldigt mycket från matematiken i gymnasiet. Det som dock är olika är att studerande inte sitter ensamma och räknar, utan att man löser uppgifter tillsammans. Studierna är sociala och det gör att Aino trivs särskilt bra.


–Vi har något som kallas för räknestugan, och där löser vi uppgifter tillsammans i grupp eller under handledning av personal och äldre studerande. I gymnasiet måste man klara uppgifterna på egen hand, men så är det inte alls vid universitetet. Tvärtom: det är önskvärt att samarbeta.


Aino berättar att räknestugan, där hon också själv jobbat som assistent är öppen nästan alltid och att det är väldigt låg tröskel att komma med.


– Särskilt i början var det stöd som man fick i stugan viktigt för att man skulle komma in i studierna snabbt och smidigt. För att få en god räknerutin måste man räkna flitigt i början.

Aino berättar att ganska många som söker sig till matematiken har oklart för sig vad de exakt vill jobba med i framtiden. Många fortsätter som forskare eller som matematiker inom finansvärlden. Själv tänker sig Aino att hon gärna skulle syssla med någon typ av världsförbättrande eller bli lärare. Arbetssituationen för matematiker är god.

I magisterskedet vill Aino studera informations- och datavetenskap vid sidan om matematiken. Av det här fick hon en smakbit bland annat på sitt utbyte i Oslo.

– Kunskaper inom datavetenskaper är till nytta i dagens läge. Till en början tänkte jag att man måste vara intresserad av datorspel och hur datorer fungerar för att kunna studera ämnet. Det stämmer inte, datavetenskap är inte alls så mystiskt som man kanske tänker sig. Samma gäller matematiken!

 

Läs mer om utbildningsprogrammet i matematiska vetenskaper.

Läs mer om: Undervisning & studier