Utmärkt forskningsmiljö och stor framtidspotential för Soc&kom

Helsingfors universitets forskningsutvärdering gjordes åren 2018–2019 och gäller perioden 2012–2017. Arbetet gjordes dels som en självutvärdering, dels med hjälp av flera olika kvalitetsindikatorer som en panel analyserade.

Forskningsutvärderingen fokuserade på tre delområden: den vetenskapliga kvaliteten på forskningen, den samhälleliga växelverkan och för det tredje forskningsmiljön och enhetens livskraftighet.

Det viktigaste resultatet att notera av utvärderingen är att forskningen som bedrivs på Soc&kom är både nationellt och internationellt viktig, och av hög kvalitet.

­– En glädjande aspekt är att vi kunnat kombinera vårt nationella ansvar med högkvalitativ internationell forskning och att kombinera de här aspekterna är inte lätt, säger professor Helena Blomberg-Kroll som är prorektor med ansvar för forskningsfrågor.

En annan styrka som klart urskiljer sig är att Soc&koms forskning ligger i tiden.

– Vår forskning och undervisning ansågs samhälleligt mycket relevant, och också samhällsaktuell i och med att vi forskar i frågor som migration, medborgarskap och den nordiska välfärdsstaten. Det här är frågor som går som en strimma genom många av våra forskningsprojekt.

Utvärderingspanelen var också väldigt positiv till Soc&kom som forskningsmiljö och beskrev den som dynamisk med en hel del potential.

­– Vi ansågs vara väl utrustade för framtidens utmaningar. Men det kräver naturligtvis väldigt mycket jobb från vår sida att hålla oss på den här höga nivån eller att ytterligare utvecklas.

Tydligare forskningsprofil

Tidigare utvärderingar har pekat på att Soc&koms forskningsprofil varit lite för diversifierad. Nu är profileringen tydligare och tematiskt sett ligger fokus på nordiska välfärdsfrågor, etniska relationer och kommunikation.

– Det kommer alltid att finnas relevant forskning som inte helt faller in under det här paraplyet. Det ska finnas bredd och rum för andra idéer och öppningar, men en kärna ska finnas och det är viktigt att vi kan profilera oss i vissa frågor, säger Helena Blomberg-Kroll.

Soc&koms forskning bedrivs huvudsakligen inom fem tematiska nätverk som förenar expertisen i högskolans olika vetenskapsområden.

Ceren (Centret för forskning om etniska relationer och nationalism) fokuserar på et­nis­ka re­la­tio­ner, mi­gra­tion och till­hö­rig­het.

Väl­färd, vär­de­ring­ar och in­sat­ser ser bland annat på den nordiska välfärdspolitiken och på mekanismerna som ligger bakom olika former av ojämlikhet.

Inom Jour­na­li­stik, kommunikation och del­ak­tig­het har bland annat den digitala utvecklingen och nyhetsautomationen stått i fokus.

Grupp­re­la­tio­ner, ge­nus och iden­ti­tet omfattar mångvetenskaplig forskning om individens sociala livsvillkor, identiteter, olika grupper och samhällen.

De­mo­kra­ti, po­li­tiskt del­ta­gan­de och in­sti­tu­tio­nell för­änd­ring forskar i hur politiken utvecklas. Pågående forskningsprojekt handlar bland annat om sambandet mellan personliga värderingar, politiska attityder och röstningsbeteende.

Tvärvetenskapligheten en styrka

Forskningsnätverken vid Soc&kom bygger på vetenskapsområden, men har med tiden blivit allt mer tvärvetenskapliga. Undantaget är Ceren som funnits längst och tydligare haft en tvärvetenskaplig profil. Men också de övriga nätverken har blivit mer tematiska, snarare än ämnesspecifika.

– Samhällsutvecklingen och samhällsproblemen idag är så komplexa att det ofta behövs samarbete mellan forskare från olika vetenskapsområden med olika kompetenser, säger Blomberg-Kroll.

Som exempel nämner hon den väldigt aktuella frågan om hållbar utveckling, som inte kan tacklas utan den typen av forskning som till exempel Soc&kom bedriver.

– Det är inte en fråga som bara kan begränsas till teknik, medicin och liknande discipliner utan det behövs också människovetare som har kunskap om hur människor tänker och därmed agerar. Det hjälper ju inte med att tekniken finns om det inte finns kunskap om hur människor funderar, reagerar och agerar i olika samhällsfrågor.

Även om tvärvetenskapligheten är en av styrkorna med högskolans forskning, vill Blomberg-Kroll samtidigt varna för att låsa sig vid tvärvetenskapligheten som det enda rätta.

– Tvärvetenskaplighet är bra och det behövs, men inom vissa gränser. Olika discipliner kan bidra i tvärvetenskaplig forskning endast om de är starka i sig.

Det nordiska i fokus

Den nordiska profileringen är en väsentlig del av Soc&koms forskning och fokus för den nordiska forskningens del har legat inom området för välfärd och etnicitet. En framtida utmaning för Soc&koms del är att ytterligare höja den nordiska profilen och ännu tydligare klargöra kärnan i den nordiska forskningen, samtidigt som den nordliga biten ska passas in i ett globalt perspektiv.

– Att stärka det nordiska kan naturligtvis förstås på många olika sätt och vi får fundera närmare på vad det innebär för vår del, säger Blomberg-Kroll.

– Betyder det mera samarbete med nordiska forskare, mera forskning om nordiska frågor, eller är det så att vi har nordiskheten och den nordiska modellen som en bakgrund mot vilken vi undersöker vissa fenomen? Det vill säga att den nordiska modellen inte är det objekt vi studerar, utan att det nordiska utgör kontexten inom vilken vi verkar.

Soc&kom har höjt sin nationella och internationella forskningsprofil i och med att forskarna i högre utsträckning deltagit i forskningsnätverk, forskningscenter och andra former av samarbeten. Ett av de färskaste exemplen på det här är INEQ (Helsinki Inequality Initiative) som sammanför forskare från flera olika fakulteter inom universitetet. Tanken är att Soc&kom ytterligare ska öka på forskningssamarbetet i framtiden, speciellt de mer formella formerna av samarbete som sker inom exempelvis forskningscenter.

Ska beaktas i nya strategin

Helena Blomberg-Kroll säger att resultaten från utvärderingen kommer lägligt i och med att arbetet med att utforma en ny strategi för såväl Soc&koms som för Helsingfors universitets del har inletts. Nu gäller det att identifiera de viktigaste punkterna från utvärderingen och integrera dem i den nya strategin.

– Vi ska utarbeta en ganska konkret plan där vi tar upp det som vi vill satsa extra mycket på utgående från de synpunkter som kommit fram i utvärderingen.

I utvärderingen granskades en tidsperiod som präglades av stora förändringar och turbulens i Soc&koms verksamhet. Bland annat genomfördes en stor utbildningsreform inom hela universitetet och för Soc&koms del tillkom att man började erbjuda ett magisterprogram tillsammans med statsvetenskapliga fakulteten. Under samma period inföll dessutom nedskärningar och en omfattande förvaltningsreform.

– Trots att jättemycket hände samtidigt och omständigheterna var svåra har vi kunnat jobba framgångsrikt med forskningsrelaterade frågor. Vi hoppas att den närmaste framtiden som vi har framför oss inte skulle präglas av några större förändringar.

– Nu har vi ypperliga möjligheter och har fått väldigt mycket projektfinansiering. Vi har nyanställda som är forskningssugna och också de som funnits längre i huset som ser framemot att kunna satsa på sin forskning utan några större hotbilder.