Efterfrågas: Utökat nordiskt civilrättsligt samarbete

Behöver vi en nordisk civillag? Frågan diskuterades under Forum för civil- och handelsrätt vid Helsingfors universitets andra seminarium som ordnades i november.

Seminariet med temat ”Behöver vi en nordisk civillag?” tog avstamp ur ett förslag som framförts av Axel Jonsson, medlem i mittengruppen i Nordiska rådet, under Nordiska rådets höstsession i Oslo. Förslaget innebar, i korthet, att det nordiska civilrättsliga lagstiftningssamarbetet borde intensifieras. I förslaget ombeds Nordiska rådet rekommendera Nordiska ministerrådet att återupprätta det civilrättsliga lagstiftningssamarbetet, att garantera att tillräckliga resurser för ett sådant samarbete säkras på ministerienivå samt etablerandet av en nordisk rättsdatabas.

– Axel tog kontakt med mig med frågan ifall Forum för civil- och handelsrätt vid Helsingfors universitet skulle ha intresse av att behandla ämnet under ett diskussionstillfälle. Jag tyckte idén lät intressant och passade bra ihop med forum för civil- och handelsrätts syfte - och på den vägen blev seminariet av, säger professor Ellen Eftestøl-Wilhelmsson, ordförande för Forum för civil- och handelsrätt.

 Seminariet inleddes med att Jonsson presenterade det nordiska civilrättsliga samarbetets historia, som sträcker sig tillbaka så långt som till år 1872. Därefter presenterades förslaget, som sedan kommenterades av expertpanelen, som bestod av kända personligheter från både den akademiska och den politiska världen: riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson, kansler emeritus Thomas Wilhelmsson, professor i civilrätt Christina Ramberg och professor i Nordenstudier Peter Stadius.

– Vi ville ha en blandning av deltagarna i expertpanelen för att kunna tackla frågan från så många perspektiv som möjligt, vilket jag tycker att vi också lyckades med genom att både få juridiska, politiska och historiska synpunkter på förslaget, säger Eftestøl-Wilhemsson.

"Det nordiska civilrättsliga samarbetets framtid ligger sist och slutligen långt i framtidens juristers händer och deras vilja att föra frågan framåt. Därför var jag var mycket glad att se att ämnet också väckte så stort intresse bland studenterna."

Majoriteten av publiken bestod av jurister - vilka representerade såväl akademiska institutioner, affärsjuridiska byråer som domstolsväsendet - men även representanter från bank- och finanssektorn och politiskt aktiva fanns på plats. Också juridikstuderanden var starkt representerade bland åhörarna, något Eftestøl-Wilhelmsson säger sig vara särskilt glad över.

– Det nordiska civilrättsliga samarbetets framtid ligger sist och slutligen långt i framtidens juristers händer och deras vilja att föra frågan framåt. Därför var jag var mycket glad att se att ämnet också väckte så stort intresse bland studenterna.

Jonsson medgav att han medvetet valt rubriken “Behöver vi en nordisk civillag?” för att väcka intresse och i viss mån provocera. Frågorna som Jonsson ställde till expertpanelen gällde i första hand andra aspekter än behovet av en regelrätt civillag. Expertpanelen var i princip enhällig i sina kommentarer: ett utökat nordiskt civilrättsligt samarbete, Norden som världens mest integrerade region och ett nordiskt lagråd var målsättningar som konstaterades eftersträvansvärda. En regelrätt nordisk civillag förhöll sig expertpanelen däremot skeptiska till, både på grund av de juridiska och de politiska utmaningar en sådan i praktiken skulle möta.

Seminariet gav upphov till flera intressanta diskussioner och nya idéer på hur det nordiska civilrättsliga samarbetet kunde intensifieras och förbättras. Bland annat frågor om förverkligandet av ett nordiskt e-ID, ett nordiskt lagråd och en gemensam nordisk rättsdatabas diskuterades aktivt.

– Jag och mina kollegor har länge pratat om utmaningarna kring att få tillgång till de andra nordiska ländernas rättsfall och litteratur, vilket lyftes fram under seminariet som ett konkret exempel på hur samarbetet kunde förbättras. Det framfördes ambitioner om att behovet av en nordisk rättsdatabas skulle lobbas vidare på i Nordiska rådet, vilket givetvis är otroligt lovande och vi håller tummarna för att det blir verklighet, säger Eftestøl-Wilhelmsson.