Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten har verksamhet på Campus Vik samt i S:t Michel och Seinäjoki. Till fakulteten hör också Hyytiälä forststation i Birkaland och Muddusjärvi forskningsstation i Enare. Tilläggsuppgifter om fakultetens undervisningslokaler finns här nedan.
Viikin arboreturmissa on aina tehty tutkimusta. Arboretumissa voi myös suorittaa käytännön harjoittelun. Hallinnollisesti arboretum kuuluu Helsingin yliopiston maatalous-metsätieteellisen tiedekunnan laitekeskuksen alaisuuteen ja sen toimintaa johtaa Helsingin yliopiston ja Helsingin kaupungin yhteinen johtoryhmä.
I Viks arboretum har man alltid forskat. Arboretumet används också till praktiska övningar och praktik. Arboretumet är administrativt underställt instrumentcentralen vid Helsingfors universitets agrikultur-forstvetenskapliga fakultet. Dess verksamhet leds av en ledningsgrupp som är gemensam för Helsingfors universitet och Helsingfors stad.
Hyytiälän metsäasema eli Hyde on metsätieteilijöiden huippututkimuksen ja perinteiden kohtaamo. Metsäylioppilaat viettävät Hyytiälässä 10 viikkoa yliopiston kenttäkurssilla opiskellen. Tutustu myös Hyytiälän metsäasemalle tulevan uuden puurakennuksen rakennusblogiin!
På Hyytiälä forststation, eller Hyde, möts skogsvetarnas toppforskning och traditioner. Forststudenterna tillbringar 10 veckor i Hyytiälä när de genomför universitetets fältkurs. Bekanta dig också med byggbloggen som berättar om den nya träbyggnaden som uppförs på Hyytiälä forststation!
Viikin kampusrakennuksista erityisesti EE-rakennus, A-rakennus, Biokeskus 1, C-rakennus, Infokeskus Korona, Metsätieteiden talo ja Laboratoriorakennus ovat mmtdk:n käytössä.
På Campus Vik är det särskilt EE-huset, A-huset, Biocenter 1, C-huset, Infocenter Korona, Forstvetenskapernas hus och Laboratoriebyggnaden som används av Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten.
Till växthusen i Vik hör 2 400 m2 växthusutrymme och 3 hektar inhägnad åker. Forskningsväxthusen består av 51 separata avdelningar med kapacitet för noggrant kontrollerade experimentarrangemang. I avdelningarna går det bland annat att reglera förhållandena för växtklimatet (temperatur, ljusintensitet, luftfuktighet) och bevattningen på de sätt som experimenten kräver.
I anslutning till växthusen finns det också en väderstation, odlingsrum och klimatkammare, fotograferingsapparatur samt rum och redskap för hantering av prover. Utöver forskningen används växthusen till kurser och förevisningar. Studenterna utför experimentellt arbete som hör till kurserna samt examensarbeten (bland annat magisteravhandlingar, påbyggnadsstudier) i växthusen, samt deltar i forskningsgruppernas arbete under ledning av undervisningspersonalen och den tekniska personalen. Det finns ett brett spektrum av experimentgrödor, allt från molekylärbiologiska modellgrödor (till exempel backtrav, smultron och gerbera) till olika slags odlingsbara åker- och trädgårdsväxter (till exempel bondböna, korn, rybs, åkerbär och hallon) samt skogsträd (till exempel gran, tall och björk).
Muddusjärven tutkimusasema sijaitsee Inarissa Kaamasen kylässä. Tutkimusasemalla on käytössä noin 13 hehtaaria peltoa ja 700 hehtaaria metsämaata. Tutkimusta tehdään limnologian, soveltavan biologian sekä radiokemian aloilta. Metsämaalla toteutetaan myös metsäkokeita, kuten lehtikuusen provenienssi- ja viljelykokeita.
Muddusjärvi forskningsstation ligger i byn Kaamanen i Enare. Forskningsstationen har ungefär 13 hektar åker och 700 hektar skogsmark till sitt förfogande. Forskning bedrivs inom limnologi, tillämpad biologi och radiokemi. På skogsmarken utförs också skogsexperiment, såsom provenienstest och odlingsexperiment med lärkträd.
Mikkelin ja Seinäjoen yliopistokeskuksissa toimiva Ruralia-instituutti on maatalous-metsätieteellisen tiedekunnan osasto. Insituutti painottaa paikalliskehitystä, kestävää ruokaketjua ja uudistuvaa biotaloutta.
Ruralia-institutet, som har verksamhet i S:t Michels och Seinäjoki universitetscentrum, är en av Agrikultur-forstvetenskapliga fakultetens avdelningar. Institutet fokuserar på lokal utveckling, hållbara livsmedelskedjor och förnybar bioekonomi.
Viikin tutkimustilaan kuuluu 155 hehtaaria viljelymaata, navetta ja 70 lypsylehmää. Navetassa voidaan tutkia lypsykarjan ravitsemusta, hyvinvointia, käyttäytymistä ja navettateknologiaa. Tila myös tuottaa vuosittain noin 600 000 litraa maitoa, joka myydään meijeriin. Tutkimustilalla järjestetään mm. kotieläintieteen opiskelijoille navettademoja, jossa he pääsevät tutustumaan lypsylehmänavettaan käytännön tilanteessa ja jossa heille opetetaan navetan keskeiset osat ja toiminnot. Maataloustieteiden kesäkurssilla tutkimustilaa hyödynnetään kasvinviljely- ja kotieläintieteiden sekä teknologian oppimistehtävissä tilan alueella pidettävien rastikoulutusten kautta. Monet maataloustieteiden opiskelijat tekevät opinnäytteitään tutkimushankkeissa, joissa hyödynnetään joko tutkimustilan peltoja, navettaa, kalustoa tai muuta infrastruktuuria. Tutkimustila tarjoaa vuosittain myös harjoittelupaikan muutamalle maataloustieteiden opiskelijalle. Lisäksi joukko opiskelijoitamme työskentelee opintojensa ohessa osa-aikaisesti Viikin navetalla karjanhoitajina.
Till Viks försöksgård hör 155 hektar odlingsmark, en ladugård och 70 mjölkkor. I ladugården kan man undersöka mjölkboskapens näringsintag, välbefinnande och beteende samt ladugårdsteknik.
Gården producerar också årligen ungefär 600 000 liter mjölk som säljs till ett mejeri. På försöksgården ordnas ladugårdsdemonstrationer för bland annat studenter i husdjursvetenskaper där de får bekanta sig med en mjölkkoladugård i praktiken och får undervisning i ladugårdens centrala delar och funktioner.
Under sommarkursen i lantbruksvetenskaper utnyttjas försöksgården för inlärningsuppgifter i växtodlings- och husdjursvetenskap och teknik genom stationsövningar som arrangeras på gårdens område. Flera av studenterna i lantbruksvetenskaper gör sina examensarbeten i forskningsprojekt som utnyttjar forskningsgårdens åkrar, ladugård, utrustning eller övrig infrastruktur. Försöksgården erbjuder också årligen några studenter i lantbruksvetenskaper praktikplats. Dessutom deltidsarbetar en grupp av våra studenter som kreatursskötare i Viks ladugård vid sidan av sina studier.
Föreläsningen är den mest traditionella undervisningsformen. Föreläsaren presenterar ofta ämnet med hjälp av en serie stordior och studenterna gör anteckningar. Föreläsningarna kan omfatta små gruppdiskussioner eller uppgifter. I slutet av föreläsningen finns det vanligtvis möjlighet att diskutera eller ställa frågor. Föreläsningarna besöks också ofta av gästföreläsare som erbjuder olika perspektiv eller representerar en organisation i ämnesområdet.
Pienryhmäopetus eroaa massaluennoista, sillä pieni ryhmä voi joustavammin sopia luentojen aiheiden käsittelystä sekä neuvotella esimerkiksi tentistä. Usein opetus on myös keskustelevampaa. Pienryhmäopetusta on esimerkiksi intensiiviperiodilla joulun jälkeen.
Undervisningen i smågrupper skiljer sig från massföreläsningarna, eftersom en liten grupp flexiblare kan komma överens om hur föreläsningsämnena behandlas och förhandla om till exempel tentamen. Oftast diskuterar man också mera i sådan undervisning. Undervisning i smågrupper förekommer exempelvis under intensivperioden efter jul.
Nykyään monet kurssit on mahdollista suorittaa myös etänä, esimerkiksi luentojen striimauksen, luentotallenteiden tai itsenäisen opiskelun avulla. Kurssi voi pohjautua luettavan kurssikirjallisuuden perusteella tehtävään akateemiseen kirjoittamiseen tai oppimispäiväkirjaan, joka tehdään luentotallenteiden perusteella.
I dag går det att genomgå många kurser på distans, till exempel genom strömmade föreläsningar, inspelade föreläsningar eller självständiga studier. Kursen kan basera sig på akademiskt skrivande utifrån kurslitteraturen eller en inlärningsdagbok som skrivs utgående från inspelat föreläsningsmaterial.
Under projektkurser löser man problem som företag i branschen möter. Genom projekten får studenterna projekthanterings- och samarbetsfärdigheter eftersom arbetet görs i team. Projektkurserna är också ett bra sätt att visa sina färdigheter för företagen, som kan vara i behov av sommarjobbare.
Kenttäkursseista tunnetuin on Hyytiälän kenttäkurssi eli Hyde, joka kestää 10 viikkoa. Oppimisen lisäksi Hyde on tunnettu tiiviistä kurssihengestä ja yhteisestä identiteetistä. Hydestä voi lukea lisää Hyytiälä-blogista.
Den mest kända av fältkurserna är fältkursen på Hyytiälä som kallas Hyde och som pågår i 10 veckor. Utöver lärandet är Hyde känd för sin goda kursanda och den gemensamma identitet som den skapar hos kursdeltagarna. Du kan läsa mer om Hyde i Hyytiälä-bloggen.
Kaikkiin maatalous-metsätieteellisen tiedekunnan kandiohjelmiin kuuluu harjoittelujakso. Harjoittelun voi suorittaa oman alan töissä ja siihen voi hakea yliopiston harjoittelutukea. Harjoittelumahdollisuus kannattaa käyttää hyödyksi, sillä se on tärkeä työllistymisen kannalta tulevaisuudessa. Lue lisää harjoittelusta.
Samtliga kandidatprogram vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten omfattar en praktikperiod. Du kan genomföra praktiken genom att arbeta inom din egen bransch och för praktiken kan du ansöka om universitetets praktikstöd. Det lönar sig att utnyttja praktikmöjligheten eftersom den är viktig med tanke på framtida sysselsättning. Läs mer om praktiken.
Studierna i Vik är praktiskt inriktade och du får bedriva hållbar vetenskap alldeles konkret. Särskilt livsmedelsvetarna får ofta vistas i laboratorierna. I Vik finns också ett ISO 8589-certifierat laboratorium för sensorisk analys. Också studenterna i lantbruksvetenskap och skogsvetenskap utför test, även om testmiljön för det mesta inte är ett laboratorium.