Frihet är en av universitetets viktigaste värderingar: den är grunden för vår autonomi, vår kreativitet och vår ansvarsfullhet. Även det finländska samhället och demokratins ideal bygger till stor del på idén om frihet. Hur kommer friheten till uttryck och hur förverkligas den i vardagen? Hur definierar man frihet? Var går frihetens gränser?
Friheten spelar en viktig roll för att stödja tillväxt och utveckling. Även tankeutvecklingen kräver en viss frihet. Hur förenas frihet och ansvar vid möten mellan människor? Hur ska vi se till att frihet och jämlikhet uppnås i uppfostran? Hur bidrar friheten till att vårt tänkesätt utvecklas? Hurdana ramar skapar friheten för tillväxt och utveckling?
Universitetslektor Harry Lunabba
Matematiklärare Martina Aaltonen, Gymnasiet Lärkan
Pedagogie doktor Mikko Tujula
Kvällens ordförande är Tuomas Heikkilä. Kvällen är tvåspråkig till Svenska Dagens ära.
Samhällen har mognat, organismer utvecklas och till och med rymden fortsätter att expandera. Den här utvecklingen har gett upphov till friheter av många olika slag. Tack vare evolutionen och utvecklingen har vi befriats från mycket av det som begränsar oss. Många av oss tror att vi är fria, men är vi verkligen det?
Är vi fria att tänka vad vi vill? Hur begränsar vår miljö vår frihet? Med hjälp av teknik har vi till exempel effektiviserat våra handlingar, men har vi samtidigt överskridit vår tankekraft? Vi drömmer om rymdturism och befrielse från jordens fjättring, men vem bestämmer vad vi får göra, och vilka regler och lagar som gäller i rymden?
Kom och ta del av de svar som experterna från Yles program Jälkikaronkka har på de här frågorna.
Äldre universitetslektor Mikael Niku
Docent Jukka Häkkinen
Astronom Anne Liljeström, verksamhets- och informationsplanerare för Ursa
Kvällens ordförande är Samuli Siltanen.
Konsumentens valfrihet är det viktigaste kännetecknet för en marknadsekonomi. I själva verket är valfriheten begränsad. Samhället begränsar val som anses skadliga, bland annat genom styrmekanismer som beskattning och lagstiftning. Under 2000-talet har metoder som kan klassificeras som mjuk paternalism blivit allt vanligare.
Genom så kallad puffning (eng. nudging) påverkas konsumentens val på diskreta sätt. Som incitament kan till exempel hushållen erbjudas el- eller kalorimätare som åskådliggör den egna konsumtionen. Också miljömärkning av produkter och mindre tallrikar på restauranger tros inverka på konsumtionen.
Vid evenemanget diskuteras valfrihet inom olika områden.
Professor Visa Heinonen
Professor Virve Koljonen
Professor Maijaliisa Erkkola
Kvällens ordförande är Mika Pantzar.
Studia Generalia-föreläsningar har anordnats sedan 1950-talet. Du kan njuta av tidigare föreläsningsserier som inspelningar!