Ilkka Lindstedt, som rekryterats till visstidsanställningen som universitetslektor i islamisk teologi vid Teologiska fakulteten, har blivit islamforskare efter en rad varierande skeden. Ursprungligen var det meningen att han skulle bli översättare av modern arabisk litteratur.
– Men mina lärare i arabiska språket och islamstudier fick mig att bli intresserad av islams rika historia under dess tidiga och klassiska skeden. På så vis började jag intressera mig för historiska texter och islams uttrycksformer genom århundraden.
Lindstedt anser att islamforskning är ett ytterst fascinerande forskningsfält.
– I modern tid har det funnits betydligt färre Koranforskare än Bibelforskare, och därför är många metodologiska innovationer antingen nya eller sådana som fortfarande väntar på att bli upptäckta av islamforskare. I synnerhet forskning i den tidiga islam är ett område där tolkningar och teorier konkurrerar. Det är intressant att se vilka av forskarnas framställningar som blir godkända och vilka som avslås, konstaterar han.
Även som forskare på området blir Lindstedt fortfarande förvånad över den arabiska litteraturens väldiga omfång och dess rikedom. Han ger ett exempel.
– Ibn Asakir, som levde på 1100-talet, skrev verket Damaskus historia. Där samlade han biografier om människor som hade levt i staden och om lärda och inflytelserika personer som hade besökt den. Verkets moderna tryckta utgåva består av 80 band och närmare 40 000 sidor! Verket gör det möjligt att med stor noggrannhet studera lärda muslimers nätverk, åsikter och diskussioner i det medeltida Damaskus. Egentligen skulle man ju kunna ägna ett helt liv eller rentav två enbart åt att studera det, säger Lindstedt med ett skratt.
Viktigt med religionsdialog i den moderna världen
Vad gäller diskussionen om huruvida det är meningsfullt att forska och undervisa i islamisk teologi vid ett finländskt universitet vill Lindstedt framhålla förändringarna i det omgivande samhället. Även i Finland har islam blivit en betydande minoritetsreligion, vilket enligt forskaren är en av orsakerna till att det är viktigt att förstå de tolkningar av islamisk teologi och idéhistoria som varierat under olika tider.
– Att ta in islamisk teologi bland forskningsobjekten vid Helsingfors universitets teologiska fakultet är enligt min mening av väsentlig betydelse för att man ska lyckas undgå tanken att islam är någonting främmande och tydligt åtskild från judendomen och kristendomen, säger Lindstedt.
Han påpekar att de abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam delar en stor mängd teologiska begrepp och gestalter i den heliga historien. De tre religionerna har dock i alla tider genom olika tolkningar dragit upp gränser mot varandra eller mot rörelser inom den egna religionen.
– Det är intressant att undersöka hur gestalter i den heliga historien har använts för att skapa en identitet som markerar skillnaden i förhållande till andra. Exempelvis framhåller den fornkristne teologen Paulus att Abraham, som setts som stamfader till judendomen, kristendomen och islam, är en förebild framför allt för dem som tror på Kristus. Koranen konstaterar däremot att Abraham varken var jude eller kristen. I dessa skrifter tolkas Abraham på ett sätt som stärker den egna gruppens identitet, säger Lindstedt.
Inget likhetstecken mellan de skrifter religionen betraktar som heliga och den religion som levs ut
Universitetslektorn Ilkka Lindstedt ser många möjligheter inom forskningssamarbetet mellan de olika ämnesområdena vid Teologiska fakulteten.
– Exegeter har tillämpat socialvetenskapliga perspektiv på judendomens och kristendomens skrifter, vilket är någonting förhållandevis nytt inom islamforskningen. Men jag tror ändå att perspektiven har stor potential när det gäller Koranen och arabisk litteratur. Vid fakulteten bedriver man dessutom rikhaltig genus- och identitetsforskning samt ritualforskning.
Inom ämnet islamisk teologi är det meningen att man ska närma sig frågor relaterade till området såväl i historiska källor som i dagens värld. Studierna erbjuder studenterna möjlighet att bekanta sig med en religiös tradition som är förhållandevis okänd för en stor del av finländarna.
– Den kanske mest typiska felaktiga tanken är väl att islam har varit en enda oföränderlig religion genom historien. Man har inte alltid förstått islams interna diversitet, bedömer Lindstedt.
– Det är vanligt att man i antimuslimska inlägg lyfter fram enskilda verser ur Koranen som man anser vara sådana som direkt påverkar alla muslimers dagliga liv. Man frågar inte hur de islamiska grundkällorna har tolkats och uppfattats genom århundraden och idag, fortsätter han.
Islam förändras ständigt enligt tid, plats och miljö samt enligt samfundets behov. Även forskningen tillhandahåller mångstämmiga tolkningar.
– Idag tolkar många muslimer religionens grundkällor ur till exempel modernistiska eller feministiska perspektiv, påpekar Lindstedt.