Det är dags igen för den riksomfattande karriäruppföljningen. I redan ungefär tio års tid har karriäruppföljningen producerat rikligt med information som är viktig bland annat för utvecklingen av utbildningen, men också studerande som planerar sina studier har konkret nytta av informationen. En av dessa är doktoranden i teologi Isto Peltomäki som skriver sin doktorsavhandling om själavård inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
– Jag sökte till doktorsutbildningen genast efter gradun på uppmuntran av min handledare. Så här i efterhand var beslutet att satsa på studierna ganska modigt, konstaterar Peltomäki om sitt beslut att bli doktorand år 2014.
Goda exempel ger rätt riktning för examen
Peltomäki, som för närvarande skriver på sin avhandling på heltid, konstaterar att det har en stor betydelse för studierna att få höra om andra doktorers karriärutveckling trots att arbetslivet efter examen fortfarande är avlägset.
– Goda exempel behövs då man funderar över vilka slags jobb teologer kan hitta efter examen. Dessutom är det viktigt att känna till hur den kompetens och expertis som erhålls med doktorsexamen utnyttjas i arbetslivet.
Peltomäkis förhoppning är att efter examen kunna få ett jobb som motsvarar utbildningen, exempelvis i form av expertuppdrag.
– Jag har ingen viss karriär i sikte utan vill hålla alla dörrar öppna. Ett alternativ skulle vara att fortsätta forska eller att exempelvis söka sig till den kyrkliga sektorn.
Teologer sticker ut på arbetsmarknaden
Teologi är en ytterst bred vetenskapsgren som producerar flera olika sorters specialkompetens. På en arbetsmarknad som kännetecknas av kraftig konkurrens måste man kunna sticka ut i mängden, och i det avseendet anser Peltomäki att teologerna sitter med vissa trumfkort.
– Till exempel har teologer kunskap om kulturell mångfald som inte begränsar sig enbart till religion.
Som ett annat trumfkort lyfter Peltomäki fram en empatisk inställning, som är av betydelse på arbetsmarknaden.
– Utan att generalisera i onödan anser jag att teologer har en mer empatisk och medkännande inställning än genomsnittet. Undersökningar visar även att empati är en betydande drivkraft i arbetsgemenskapen.
Arbetslivsfrågor en allt mer central del av doktorsexamen
Ett av de mest centrala användningssyftena och målen för karriäruppföljningen är att utveckla utbildningen i takt med att arbetslivet förändras. Peltomäki nämner doktorandkurser som tar upp konkreta arbetslivsfrågor. En ytterligare integrering av arbetslivsfrågor i doktorsexamen ser han som någonting positivt.
– I framtiden skulle arbetslivsorientering kunna ingå i doktorsutbildningen, vilket den redan gör på kandidat- och magisternivå. Varför inte exempelvis frivillig och valfri praktik? I synnerhet om man letar efter en praktikplats inom en bransch där man kan utnyttja sina studier. Just för detta behövs exempel och information om vilka slags jobb det egentligen finns att få.
Universitetens karriäruppföljning
Universiteten använder enkäter för att samla information om hur deras studenter placerar sig i arbetslivet efter examen och om arbetslivets kompetensbehov.
Karriäruppföljningen genomförs av universitetens karriär- och rekryteringstjänsters nätverk Aarresaari.
Den aktuella karriäruppföljningen riktar sig till dem som tagit högre högskoleexamen, barnträdgårdslärarexamen eller farmaceutexamen 2012 och dem som tagit doktorsexamen 2014.
Informationen används bl.a. inom studievägledningen, i utvecklingen av utbildningen och undervisningen och i forskningen om universitetsutbildades yrkeskarriärer.
Svaren behandlas konfidentiellt och resultaten rapporteras så att enskilda respondenter inte kan identifieras. Materialet från uppföljningarna förvaras anonymiserat och i elektronisk form i Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv.
Läs mer om tidigare karriäruppföljningar