Anteckningar i transkriberingen:
Vendla: Vendla Fagerudd
Carolina: Carolina Savander
Ronja: Ronja Huhtamäki
Marina: Marina Nygård
or-: ordet blir avbrutet
(ord): en osäker samtalsperiod eller en talare vars identifiering är osäker
(-): ett ord som inte kunde urskiljas
(--): flera ord som inte kunde urskiljas
[10 s paus]: en paus i tal på minst 10 sekunder
,.?: skiljetecken enligt skrivregler ellen en paus i tal på under 10 sekunder
Vendla: Hej och välkommen till Vi i StudOrg-podden! Jag heter Vendla Fagerudd och studerar journalistik och kommunikation för andra året.
Ronja: Jag heter Ronja Huhtamäki och jag studerar statskunskap för fjärde året på Soc&kom
Carolina: Och jag heter Carolina Savander och jag studerar socialpsykologi för tredje året.
[introjingel]
Vendla: Idag ska vi prata om ett ämne som är väldigt aktuellt för oss studerande, speciellt i och med de stigande matpriserna, nämligen ekonomi och att få pengarna att räcka till under studietiden. Med oss har vi Marina Nygård, hej Marina!
Marina: Hej! Och jag är ekonomirådgivare på Marthaförbundet.
Carolina: Vad gör du egentligen i ditt arbete som ekonomirådgivare?
Marina: Ganska mycket föreläser jag. Så jag ordnar kurser och föreläsningar kring ekonomi. Jag har också skrivit en bok om privatekonomi till unga. Jag skriver artiklar, gör material till våra hemsidor. Vi har jobbat fram olika ekonomiska material som stöder alla som är intresserade av att ta kontroll över sin ekonomi. Så till exempel finns det en budgetpotten på Marthaförbundets hemsida som var och en kan ladda ner gratis. Så sånt jobbar jag med.
Vendla: Carolina, vad är ditt förhållande till pengar?
Carolina: Ja, det är ju en jättelätt fråga att svara på. Men jag skulle säga att pengar för mig är någonting som jag inte tycker så mycket att tänka på, eller jag skulle helst leva i en värld där man inte skulle behöva pengar överhuvudtaget. Det är nog ofta en källa till stress, när man funderar hur man ska få pengarna att räcka till och hur man ska använda dem, och hur använder man dem fiffigt. Ronja, hur ser du på pengar?
Ronja: Jag kommer från en familj där min mamma jobbat på bank, så pengar har varit en sak vi talat om mycket och hur man ska hantera pengar inom familjen. Min mamma har hjälpt mig med det då jag flyttade till Helsingfors därifrån. Och enligt det så tycker jag det är jätteintressant att vara här med en ekonomirådgivare som säkert kan ge bra tips och råd till hur man kan hantera pengar och budgetera som studerande.
Marina: Det är ju så att pengar är något som ofta kan framkalla till och med ångest i vardagen och vi behöver alla förhålla oss till pengar oavsett om vi vill eller inte. Vi gör konsumtionsbeslut nästan dagligen. För mig personligen skulle jag säga att pengar betyder trygghet. Det är kanske det som driver mig mest till att tala om pengar, att jag skulle vilja att alla skulle ha möjlighet till en trygg vardag, och där är ekonomi och pengar en del av det.
Carolina: Vad är ditt bästa tips till att nå den här trygga vardagen med tanke på pengar?
Marina: Jag skulle i första hand vilja lyfta fram budgeter. Det vill säga det att man gör en plan för sin ekonomi. För jag tycker att det här med att man går omkring och oroar sig, kommer pengarna räcka till, hur ska jag klara av den här månaden, det är lite onödigt i de flesta fall. För man kan genom att göra en budget öka den här vetskapen. Också det att ifall man vet att nu blir det en tajt månad, nu blir det svårt att få pengarna att räcka till, så redan det att man gör en budget, då är det man själv som har kontroll och inte ekonomin som har kontrollen över en, det är jag som har kontroll över min ekonomi och det ger en ett slags självförtroende och gör att man sover bättre på natten om man går in I något slags fight mode istället för att gömma sig från problemen. Så jag skulle faktiskt rekommendera den här budgeten. Jag brukar fråga på mina föreläsningar att hur är det med er? Har ni någon budget?
Ronja: Jag har faktiskt en budget som jag har gjort I början av året. Det som jag kanske funderar är ifall det är smartare att budgetera enligt månad eller till följande månad, eller ska man göra en årsplan för sin pengaanvändning?
Marina: Nu är det så att jag som ekonomirådgivare är på det viset väldigt störande för jag säger sällan exakt hur man ska göra, utan jag brukar säga att man ska gå tillbaka till sin egen situation och tänka vad som passar bäst för just mig. Men jag skulle kanske säga att för de allra flesta är det lättare att hantera en månad I taget än på årsnivå. Men budgeten är I första hand personlig. Det är ert eget verktyg, så man kan inte göra en likadan budget som kompisens, utan man ska göra en egen budget. Din kompis kanske tycker om att budgetera I excel. Om du själv får eksem bara av att öppna en excelfil så är det kanske inte excel som är det bästa verktyget för just dig. Då är det kanske istället en app och för någon annan kan det behövas att man tar papper och penna och faktiskt gör det här arbetet med en penna I handen. Så jag skulle rekommendera att man går tillbaka till sig själv och tänker hur ska jag hitta ett system som fungerar för just mig? Det finns massvis med verktyg där ute som man kan använda.
Carolina: Du sa just Marina att du säger aldrig till någon exakt hur de ska göra sin budget, men finns det ändå några byggstenar som man ska tänka på när man börjar sätta ihop sin budget?
Marina: Hmm, budgeten ska vara realistisk. Budgeten är inte tänkt för att säga nej, nej, nej det där får du inte göra. Ibland får man kanske uppfattningen av att budgeten är för snåla människor som inte unnar sig något I livet. Men budgeten ska vara realistisk och den handlar om att du ska kunna prioritera det som är viktigt för dig och få upp ögonen för att finns det kanske något I mitt liv som det far jättemycket pengar på men som egentligen inte ger mig så mycket glädje I vardagen? Men jag tänker att det viktigaste skulle vara att ha koll på vad som är utgångsläget, hur mycket brukar jag sätta I månaden på mat, hur mycket brukar jag använda till de här utgifterna? För när du vet ungefär vad som är utgångsläget så kan du också göra en realistisk uppskattning av vad som skulle kunna vara möjligt och förstås sätta upp lite målsättningar. Om det här är min normala summa för konsumtion, skulle jag kanske kunna få ner den summan lite och också få in mera nöje eller mera sparande eller mera av vad som är viktigt för en I livet. Kanske också att man ska veta utgångsläget och ta sig tid att sätta sig ner och planera den här budgeten.
Vendla: Finns det några vanliga fällor dit det far mycket mera pengar än man tror?
Marina: Hmm. Jag skulle kanske då titta på vardagen. Hur lever du din vardag? Det här hur vi lever på helgen eller på högtider eller på semestern, det tycker jag inte att är så jätteviktigt för det är så sällan. Men vi har många vardagar, det finns jättemånga måndagar och tisdagar under ett år. Så kolla på hur ni lever en helt vanlig dag, vad far det pengar till? Det kan vara att du har någon slags daglig vana. Det kan vara att, ett ganska typiskt exempel brukar vara att köp inte take-away kaffe. Dit kan det fara mycket pengar om du köper take-away kaffe varje dag. Då säger jag inte att låt bli att köpa take-away kaffe, men jag säger att räkna ut vad det kostar på årsnivå. Fundera på vad du skulle kunna göra med de där pengarna ifall att du inte köpte take-away kaffe. Skulle du hellre göra någonting annat med dem? Då sätter du pengar på fel saker. Då kanske du ska ta dig tid att koka kaffe hemma och ta den med. Men allt går ju tillbaka till vad du vill använda dina pengar till. Men kolla på dina rutiner, för det som vi gör ofta blir till en stor helhet och då har det en stor inverkan på din ekonomi. Och sen också sånt här att har du någonting på ditt kreditkort som betalas? Dras det av abonnemangsavgifter? Använder du dem? Ger de dig tillräckligt med glädje I vardagen? Jättebra. Har du råd med dem? Fortsätt med det. Men om det är så att det kanske dras av en avgift för en prenumeration för att lyssna på musik eller böcker och du inte använder den där tjänsten så då skulle jag kanske rekommendera att fundera på ifall du skulle kunna göra någonting annat med pengarna.
Carolina: Det är skönt att du säger det här att man behöver inte…Liksom, du säger inte att drick inte take-away kaffe, utan mera det här att man ska jämföra vad som är viktigt för en. Jag vet till exempel att jag sätter själv mycket pengar på mat, men för mig är mat livskvalitet och det är en sak som inte stör att jag sätter lite mera pengar på. Hur är det Vendla, vad sätter du dina pengar på?
Vendla: Ja, det är nog den där maten då. Och speciellt, jag har tänkt på det där med att priserna ökat på studentlunchen, så jag räknade lite snabbt och jag minns inte exakt de där siffrorna, men hur mycket mer det blir I veckan. Då igen så tänker jag att det ju nog är en sak som jag unnar mig på det sättet att jag börjar inte koka hemma och ta med, utan det är ändå skönt att få det där serverat varje dag. Och då är jag ju en sådan som vräker I mig till exempel sallad I skolan för det känns som en lyx att inte behöva laga mat två gånger per dag själv, så mycket såna där små utgifter. Sådana saker som jag undviker att göra är ju till exempel att bara då man går förbi någon butik så är det lätt att jag tänker att nämen, jag går in och köper någonting smått. Men det blir ju sällan det. Hur är det, vad säger Ronja?
Ronja: Ja, vi har pratat ganska mycket om mat här och mat är också nära mitt hjärta och jag tycker om att... Det är en grej som jag lägger lite mera pengar på än vad jag annars... eller prioriterar lite mera. Det var ganska roligt för jag såg en Tiktok här om dagen om studerande som hade lagat en Tiktok om att det far 60 euro på approt och det far 70 euro till att man far på studieevenemang och-
Carolina: Jag såg den där exakt samma. (Skratt.) Bara måste säga.
Ronja: Jo. Och sen så kommer det att okej, studielunchen steg till, vad var det? Tre och sjuttio eller tre och tio-
Carolina: Tre och tjugo.
Ronja: Tre och tjugo, ja. Och det var så roligt hur studerande ser på det att det är chockande att nu steg studielunchen men ändå kan man fara och festa på studieevenemang. Det är just som Marina sa, att det handlar om vad man värdesätter.
Marina: Jag tänker att just det här med mat, det är någonting som kommer att följa med under hela livet. Från ett ekonomiskt perspektiv så efter boendekostnaderna så brukar ofta matkostnaderna vara det största I ens ekonomi. Men det skulle nog vara viktigt att man faktiskt också kan göra sin egen mat och kan göra förmånlig mat. Det gör verkligen under för en ekonomi att ha den här kunskapen att kunna göra sin egen goda och förmånliga mat. Så det skulle jag kanske också säga som ett sånt här inflationstips nu. Unna er definitivt studielunch, det är ju en viktig del av studievardagen att äta lunch tillsammans med sina studiekompisar och få I sig ett mål varm mat under dagen. Men lär er också att laga mat hemma under kvällen.
Jag har ju själv alltså studerat statskunskap I tiderna, och en av de bästa innovationerna som vi gjorde med mina kompisar under studierna var det att vi började ha middagar hemma hos någon regelbundet. Det var lite så där för att vi egentligen skulle ha velat gå på restaurang, men det är ju mycket billigare att sitta hemma hos någon och göra den här middagen tillsammans. Och det var faktiskt en av de bästa grejerna under studietiden att vi inledde en tradition och att vi alltid åt en gång I månaden hade en sån här hemmamiddag, lyxade till det med trerätters, det förekom kanske också vin, och det här gör vi fortfarande 18 år senare med samma gäng. Så hemmamiddagar är också, man behöver inte alltid gå till den här restaurangen.
Det vill jag också lyfta fram att det här med att vara studerande, du lever en till på en lite mindre budget än man gör när man jobbar. Och det är också helt okej, det är en kort tid av ert liv. Men det betyder också att man inte kan jämföra sig med personer som jobbar och har en regelbunden inkomst, det är inte möjligt att leva exakt samma liv. Så det är kanske också att göra tröskeln lägre på det viset att man inte alltid behöver gå på bar, restaurang eller café utan man också kan vara hemma och fixa sin egen mat, baka sina egna bullar och umgås på ett lite mer avslappnat sätt som inte alltid berör konsumtion. För det har hänt saker I vårt samhälle och vi går allt mer mot ett samhälle där man när man umgås också spenderar pengar. Och det skulle jag kanske vilja vrida på det här tankesättet, att måste det vara så? Men hur är det, vi hör lite till olika generationer så jag hör gärna också er input?
Carolina: Hmm, det blir nog lätt så skulle jag säga. Man går på kaffe eller lunch eller man går och shoppar lite, går I second hand affärer.
Vendla: Man måste ju ha det där I åtanke också, att man är inte gjord av pengar heller. Det måste vara okej att om man tänker att man ska fara på restaurang och så kollar man kontot och förstår att nä, det här kommer inte att gå. Och då tycker jag att det är farligt också att tänka att nä, men då lämnar jag hemma. Att man inte kommer ut och undviker att träffa sina vänner. Man måste ändå, jag tycker det ska vara okej att man lägger fram det där förslaget att nu är det fredag kväll, men ni kommer hem till mig och äter makaronilåda eller någonting. Att folk ska kunna acceptera det där och att det ska vara ganska låg tröskel, eller att det inte behöver vara så fancy fancy alltid.
Marina: Där tänker jag kanske också att när man kommer till det skedet också att en del av ens kompisar har blivit utexaminerade och har fått sina jobb, medan andra fortsättningsvis studerar. Så då lever man ju också I olika ekonomiska verkligheter, så det är nog viktigt där att vara lyhörd. För det är också förenat med, alltså det finns en risk att man skuldsätter sig som studerande om man känner att man måste leva upp till en viss ekonomisk standard. I värsta fall så tar man ett så kallat snabblån för att ha råd att gå på restaurang med kompisarna. Och det här är det som jag absolut skulle vilja sätta en stor, stor röd flagga från. Vi måste kunna säga att nej det här har jag inte möjlighet till.
Carolina: Men när vi är nu inne på skuld och betalningar och sånt, så vad är dina tankar om studielånet? Lönar det dig att ta det och vad ska man isåfall göra med det?
Marina: Alltid när det handlar om lån så ska man förstås fundera innan man lyfter det här lånet. Hur ska man betala tillbaka det? Vad kostar det här lånet? Läsa igenom villkoren. Men så här allmänt taget så är studielånet en del av studiestödet nu för tiden. Det har väldigt förmånliga villkor och blir man utexaminerad enligt plan så avskrivs ju också en del av det här lånet. Så på det hela taget är studielånet väldigt förmånligt och på det viset så ska man inte vara rädd för det. Men det är klart att man ska fundera igenom att vad behöver jag det här lånet till. Jag tänker samtidigt att man har ju också möjligheten att jobba under studietiden och där är ju kanske också en sån här avvägning att hur mycket av sitt liv ska man finansiera med studielån och hur mycket finansierar man med att jobba. Så där också kanske någon form av balans och samtidigt också komma ihåg att ert primära uppdrag är ju att bli utexaminerade. Så kanske att hitta någon bra balans där mellan extrainkomster och studielån.
Vendla: Sen också ännu med studielån...Jag tänker, jag har hört om många som tar studielån som inte är I skrikande behov av det men sparar pengarna på andra konton, till exempel på ett bostadssparkonto. Är det slugt?
Marina: Rent matematiskt så inte är det helt dumt, nä det är det inte. Ifall man har en klar plan vad man ska göra med de här pengarna så är det faktiskt, speciellt om man bor I huvudstadsregionen och vill köpa en bostad, det kan ta sin lilla tid att spara ihop de här pengarna till handpenningen. Det är inte lätt att komma in på bostadsmarknaden, så inte vill jag helt säga att det är en dålig idé men man ska förstås ha koll på helhetssituationen och ha en klar plan inför att hur betalar man tillbaka de här pengarna. Det kräver nog ett stort självledarskap över vad man gör med sin ekonomi, men jag vet att det förekommer. Jag vet också att det förekommer att man investerar pengarna.
Ronja: Jag har faktiskt själv, vad jag nu kan exposa mig själv här, jag har faktiskt lagt mitt studielån på fonder och det var tack vare min mamma då. Jag tycker att det har varit, eller jag tycker att det är helt okej för min del att jag lagt det dit och jag är nöjd med mitt beslut om det.
Carolina: Jag tog beslutet att inte ta ett studielån just för att det var lite oklart för mig och jag tänkte att jag inte har tillräckligt mycket koll och jag har inte heller tid och resurser att sätta på att ta reda på, så då gjorde jag istället det valet att jag inte tog studielån och att jag istället jobbar lite vid sidan av studierna för att få lite extrapengar. Hur är det med er andra, jobbar ni också nu samtidigt som ni studerar?
Vendla: Jag jobbar inte för tillfället. Så länge som jag har möjlighet att inte göra det så fortsätter jag på det sättet. Jag tycker att det är riktigt tillräckligt att fokusera på studierna, iallafall I det här läget. Säkert kommer det... Jag har studerat ganska länge, så det kommer ju komma en dag då jag inte längre får studiestöd mera så då måste jag ju om jag inte kan leva på de pengar som jag har sparat under sommaren, så då måste jag ju I något skede börja jobba på sidan om. Men så länge som det går så tycker jag att det är roligt att ha studierna och fokusera på det.
Ronja: Jag jobbar faktiskt på sidan av studierna och jag är ganska I slutskedet av min kandidatexamen just nu så jag har kanske lite mer tid att jobba och jobbar alltså bara 15 timmar, ibland lite mer, I veckan. Jag tycker att det har varit roligt för att det är nog kul att få en lite större inkomst per månad för sen kan man kanske göra lite mer såna här roliga grejer
Marina: Jag tror nog det är viktigt att man får någon form av arbetserfarenhet under studierna Alla jobb är ju såna att man lär sig någonting från alla jobb tycker jag. Jag tänker, ibland ser jag tillbaka med lite saknad för det var ganska härligt under studietiden när man fick sen... Alltså jag jobbade med att jag var på båten. Och det var ganska bra motvikt mot studierna att bara få sätta liksom aivot narikkaan och så for man in på båten och så plockade man tallrikar och serverade istället. Det var helt annorlunda än det som man gjorde när man studerade. Och jag tänker att det är ju ett bra sätt att också dels få prova på helt andra saker än man kanske kommer att jobba med. Så absolut, men kanske där också den där balansen att kom ihåg att ert primära uppdrag är att studera och bli färdiga och plussa på med lite studier. Jag har förstått att det finns en tendens att vissa jobbar väldigt mycket under studietiden och så blir det svårt att bli färdig.
Vendla: Jo, det är just det då jag har jobbat tidigare också och det var ju såklart roligt att se att pengarna växte på kontot men jag har nog ändå märkt den här tydliga skillnaden ändå, tankeverksamheten har inte riktigt räckt till till studierna sen. Vad det lätt för er att hitta jobb?
Ronja: Jag är alltid jätteivrig när jag söker jobb. Jag är ganska sån att ifall jag hittar något som kanske intresserar mig så bombar jag dem helt hulluna att hej, jag är intresserad. Och det är kanske det som gör att jag har fått de jobb som jag har jobbat med. Just nu så jobbar jag I HSL:s kundservice och bara man visar jättemycket intresse och är jätteaktiv på att söka så känns det för mig lättare att hitta jobb. Men vi talade tidigare om den här balansen, så för mig är det just det där som du sa Marina att man får laittaa aivot narikkaan när man går på jobb och jag tycker det är det som är det bästa. Att om man har suttit och studerat en dag så sedan nästa dag har man till exempel ett femtimmars skift så då får man glömma det som man har studerat och bara tänka på något helt annat. Så jag tycker att det har gjort en bra rutin till mig, egentligen så har jag inte behövt göra så mycket omställningar eftersom att jag har jobbat nästan hela den tid som jag också har studerat.
Carolina: En sak om vi kan återkomma lite till det här att äta middag med sina kompisar och laga mat själv, så har du några specifika tips på hur man håller matkostnaderna nere när man lagar mat hemma?
Marina: Jag tänker att man kan också använda olika proteiner I maten och kanske bland ut med lite mer förmånliga och växtbaserade proteiner. Ni nämnde makaronilådan, makaronilådan behöver inte vara gjord på 400g köttfärs utan man kan blanda ut med linser, morötter, tofu. Så det behöver inte alltid vara det där dyra köttet. Och där finns ju också, många vill av många olika orsaker dra ner på sitt köttätande och dessutom kan vi konstatera att finländarna äter mera kött än vad näringsrekommendationerna säger. Så jag skulle kanske säga att titta lite på andra proteiner också och få in lite mer vegetabilier I maten. Och över lag linser! Linser räddade mig under studietiden, där har jag nog klara min studiebudget. Det var liksom linser som var räddaren för att jag skulle få mat I mig.
Carolina: Vad är den godaste maten man kan laga med linser?
Marina: Jag tänker såna här mustiga grytor med rotsaker och linser och sen lite sån här Garam Masala och koriander och sådant, det blir jättegott.
Carolina: Mm.
Vendla: Jag vill också ge lite tips till oss, eller jag och andra med mig som inte är så här jätteduktiga på att laga mat men ändå har några förmågor, lite tips för att laga andra maträtter. Köttsoppa, eller kanske inte köttsoppa men snålsoppa är jättegott. Den där makaronilådan och...
Ronja: Vad är snålsoppa?
Vendla: Snålsoppa är grönsakssoppa men man kan slänga I lite grädde också, det brukar vara gott.
Carolina: Är det sådan här mixad soppa eller med bitar?
Vendla: Det är med bitar, men också släta soppor. Släta grönsakssoppor, toppen.
Marina: Får jag komma med ett sista tips?
Vendla: Ja.
Marina: Tycker ni om alger? Ni vet såna här blågröna alger, när det kommer såna här varningar att ni inte kan simma, tycker ni det är kiva med såna?
Carolina: Nej? *Skratt*
Marina: Nej. Visste ni att om man äter inhemsk fisk så räddar man också Östersjön samtidigt?
Alla: Ååh.
Marina: När man äter till exempel strömming så tar man samtidigt bort fosfor ur vattnet och gör vattenkvaliteten bättre. Så att när man använder sina pengar fiffigt och konsumerar vettigt så blir det ofta också så att man sparar resurser och också ur klimatsynvinkel så kan man faktiskt också spara på klimatet genom att konsumera lite vettigt också.
Carolina: En win-win alltså.
Marina: Hmm.
Vendla: Någonting som jag undrar också är, jag upplever I alla fall att det är ganska dyrt att leva I Helsingfors, inte bara att bo utan också att leva. Ofta blir det nästan så att det far pengar varje dag om jag far någonstans. Har du förslag på billiga aktiviteter?
Marina: Hmm, jo. Utöver det där jag redan sa att kanske släppa det där med att när man umgås med kompisar så måste det alltid vara att man går på restaurang, att mera sätta den där ribban lägre och kanske hitta på saker och ting hemma. Men om man ska komma med något sånt här konkret tips så vinterträdgården tycker jag att är ljuvlig. Speciellt nu när vi går mot mörkare tider, så att gå till vinterträdgården där vid Tölöviken. Det är helt underbart att sitta där och andas in de här...det finns så mycket syre där och det är ljust och härligt. Så ta med, ordna en picnic på vinterträdgården! Det skulle vara mitt tips.
Vendla: Har ni andra tips på billiga aktiviteter eller något som ni brukar göra som är helt gratis?
Ronja: Jag har en. Alltså jag älskar att bada bastu och det finns I Verkkosaari Sompasauna och dit kan man fara. Hela sommaren var jag där varje vecka typ och det är helt gratis. Du får fara dit och du contributar dit med att kanske ta lite vatten att slänga på bastuugnen eller tar med ved dit. Alla som går dit får medverka I att hålla I gång hela bastustället. Och på vintern kan du gå dit och vinterbada och det är helt gratis. Dit kan man fara med sina kompisar, älskar det.
Vendla: Var sa du att det var?
Ronja: Sompasauna där I Verkkosaari, nära Redi, Kalasatama.
Vendla: Okej.
Ronja: Så dit ska man alltid ta alla sina utbytesstuderande för att få uppleva sån här finsk sauna och vinterbad till exempel. Och det är, ifall man till exempel inte har bastu hemma eller det är dyrt nu att ha på bastun så Sompasauna skulle jag rekommendera!
Carolina: Jag tycker jättemycket om att gå ut I skogen. Och det är ju alldeles gratis. Och då kan man också laga sin egen mat och ta med sig sådana saker, och för att börja så behöver man nästan ingenting. Man kan bara gå ut I skogen, och sen om man är mera intresserad så kan man kanske investera lite mer I utrustning och sådant. Men att det tycker jag är jätteskönt. Och det är väl också vetenskapligt bevisat att man mår bra av att vara ute I skogen och så här, så det kan hjälpa på fler än ett sätt.
Marina: Så är det. Och I bästa fall kan du hitta lite gratis mat där ute I skogen. Bär och svamp. Får jag ge er ett litet tips? När ni lever på en studerandebudget och jag utgår från att ni försöker leva ganska ekonomiskt, ni är så illa tvungna under studietiden. Så då blir man, man är ganska bra på att hålla sina utgifter I schack. Sen när ni någon gång blir färdiga och börjar jobba så kommer ni att få en inkomst. Helt plötsligt kommer det in mera pengar på ert konto. Håll kvar de där era bra ekonomiska rutiner, försök leva lite sparsamt, åtminstone de här första åren. Det är klart att man ska unna sig att nu är ens ekonomi lite annorlunda. Jag minns att jag själv började köpa barillapasta, det kändes som det mest lyxiga ever att man kunde köpa barillapasta istället för den där billiga pastan. Nu för tiden är jag så gammal att jag köper Rummopasta som är ännu dyrare. Men det var en sådan här grej för mig att nu behöver jag inte köpa den här billigaste pastan som finns I butiken. Men det här med att sen när ni blir färdiga och börjar jobba så kanske ni har lite andra planer. Ni börjar fundera på att köpa bostad, ni kanske börjar bilda familj I något skede, vad än ni vill I livet. Det kommer en massa saker som ni kommer att behöva pengar till. Och när ni har varit vana med att leva på studiebudget så har ni möjlighet att hålla fast I de vanorna och faktiskt få ihop de där sparpengarna som behövs för att förverkliga era drömmar. Så håll fast I en del av de här vanorna att leva på en studiebudget och koncentrera er på att vad är min nästa målsättning? För det är också viktigt I ens ekonomi att man har målsättningar och att man hela tiden jobbar mot sina målsättningar, och att ni också prioriterar in ett sparande. För det vill jag också lyfta fram, att när ni budgeterar så budgetera också in ett sparande. Tänk lite efter att vad vill du att ska hända I ditt liv om fem år, om tio år, om femton år? Börja spara till det.
Carolina: Var ska man spara sina pengar? Det finns ju en djungel med olika fonder och konton och grejer var man kan lägga sina pengar för att spara. Vad har du för tips där?
Marina: Det är en ganska bred fråga, men det som jag kanske skulle vilja ta fasta vid är att man behöver inte bara spara till en sak hela tiden utan man kan spara till flera saker. Man kan ha olika målsättningar, man kan till exempel spara på ett BSP-konto för att köpa sin första bostad. Man kan sätta in lite pengar I en fond eller aktier för att man vill ha en trygg ålderdom. Tänk redan på pensionen, det är pengar som ni sparar på långsikt och därför vill ni kanske investera dem. Sen kanske ni också sparar för att ni vill åka på en resa nästa år och de här är liksom olika sparmål. Och de pengarna bör behandlas på olika sätt. Så normalt gäller den här regeln kanske att sånt som ska ske på långsikt så där kan man investera medan när man ska spara på kortsikt så är kanske det här lite tråkiga men fungerande alternativet sparkonto, där förstås man inte får avkastning men det är inte kanske heller tänkt till den målsättningen.
Vendla: Jag tänker hur fort man vänjer sig också med det du sa att man har kanske...man tänker lite mera...bättre, man har lite bättre koll på sin ekonomi då man är studerande eller är lite bättre på att spara. För det är ju så stor skillnad på det där om man inte jobbar på sidan om eller någonting, man vet vilka pengar man har att röra sig med för man vet inte när det kommer mera pengar. Det är inte det där att det kommer den där lönen en gång I månaden. Det var då.. Jag har studerat tidigare och blev utexaminerad från en skola då och började jobba och så märkte jag att varför har jag så mycket mindre pengar att röra mig med än då jag studerade? Det är ju jättekonstigt, så ska det ju inte vara. Men jag hade inte alls samma ekonomitänk eller vad man ska säga. Jag var lite klokare som studerande helt enkelt.
Marina: Hmm, så är det. Jag känner igen det där med mig själv. Jag blev väldigt slösaktig när jag började få mina första löner och sen I något skede kom jag fram till att jag måste ju köpa en bostad åt mig I något skede. Och så började jag spara till den här bostaden, och det var egentligen då när jag började bostadsspara aktivt så där att nu vill jag inom två år köpa en bostad, så det var då jag fick ögonen upp för hur mycket man kan göra I sitt liv för att spara pengar. Och helt plötsligt märkte jag att det går ju att spara pengar men jag hade bara inte varit intresserad av göra det tidigare. Men när man har den här rätta motivationen så går det på ett helt annat sätt. Och det var egentligen då, som jag redan nämnde så har jag studerat statskunskap och jag hade inte alls tänkt att jag skulle jobba med såna här frågor, inte har man ju studerat privatekonomi som statsvetare. Men det var egentligen när jag bostadssparade som jag märkte att ja men det här är ju ganska kul! För så är det ju oftast när man märker att man klarar av någonting så då tycker man att det är roligt. Så det blev ju också till sist till mitt yrke. Så det här med att faktiskt jobba för en ekonomisk målsättning och märka att nämen det här går ju, det kan I värsta fall leda till att man får ett jobb! *skratt*.[1]
Vendla: Vi tackar för den här gången, tusen tack till Marina. Tack till dig som har lyssnat på Vi I StudOrg podcasten, och tack till Carolina och Ronja.
[outrojingel]