I dagens samhälle står vi hela tiden inför nya hotbilder, såsom disinformation och radikalisering. Dessa slags hot är ofta svåra att hantera och kan kräva snabba åtgärder, samtidigt som det ofta är oklart vem eller vilka instanser som ska hantera problemen och vilka åtgärder som är ändamålsenliga för att lösa dem.
Det här är något som äldre universitetslektor Sebastian Godenhjelm tillsammans med sinforskningsgrupp nu ska undersöka.
Projektet Governance and resilience under antagonistic threats in the NB8 region in times of complex crisis – KOMKRIS forskar i hur de nordiska och baltiska länderna på ett bättre sätt kan förutse och ta sig an hot och kriser av olika slag, bland annat genom att den offentliga sektorns aktörer samarbetar med aktörer inom det civila samhället.
– Genom att analysera hur dessa länder definierar och tar sig an problem, vilket handlingsutrymme som myndigheter har, samt vilka aktörer som är involverade i olika lösningsmodeller kan vi bättre förstå och förbereda oss för kommande kriser, säger Godenhjelm.
KOMKRIS är ett samarbete mellan forskare från Finland, Sverige, Norge och Estland, något som enligt Godenhjem ger projektet goda förutsättningar att skapa ny information som inte bara är relevant för de involverade länderna, utan också för andra länder utanför norra Europa.
Ett startskott för nordiskt samarbete
Nordiskt samarbete är just nu högaktuellt och är något som Godenhjelm alltid varit intresserad av. Att få samarbeta med flera framstående forskare från universitet i tre nordiska länder samt två universitet från Estland känns spännande för honom.
– Jag hoppas och kommer att jobba för att projektet utgör startskottet för ett utökat nordiskt samarbete där Soc&kom kan vara en central aktör.
I projektet ingår fyra olika arbetspaket som bygger på varandra och fördjupar kunskapen om det undersökta ämnet. Eftersom Godenhjelm leder projektet är han mer eller mindre involverad i alla arbetspaket.
Godenhjelm själv kommer att fokusera på vilka reglerande mekanismer som styr krisberedskapen i de olika länderna och hur samverkan mellan olika aktörer förverkligas i praktiken.
Ribban är lagt högt
Godenhjelm hoppas att projektet kommer att leda till relevanta resultat som kan bidra till bättre samhällen. Det här genom att bland annat utveckla en tvärvetenskaplig expertis inom hybrid krishantering som är både konkret och tillämpbar i praktiken.
Projektets målsättning är också att öka förståelsen för och kunskapen om hur fientliga hot kan upptäckas i förväg och hanteras, det vill säga att stärka den samhälleliga motståndskraften.
– Vi vill ta fram nya och innovativa sätt att agera, så att vi bättre kan arbeta förebyggande när komplexa samhällsutmaningar uppstår utan att vi behöver ge vika på våra grundläggande demokratiska principer.
Ett av projektmålet är också att skapa undervisning inom området och att ge nordiska studenter möjligheten att ta del av forskningsresultaten, så att de själva bättre kan förstå och analysera antagonistiska hot ur ett samhälleligt perspektiv.
Godenhjelm poängterar att det är frågan om ytterst allvarliga saker och ribban är lagt mycket högt.
– Samtidigt är det också viktigt att njuta av arbetet och ta vara på den unika möjligheten som vår forskargrupp getts i och med NordForsk-finansieringen.