Att finlandssvenskar i stor utsträckning röstar på SFP eller på svenskspråkiga kandidater i andra partier är ett välkänt faktum. Men varför de gör det, och under vilka omständigheter, är en fråga som forskningen hittills inte besvarat särskilt väl. Det vill Soc&koms universitetslektor Staffan Himmelroos nu ta reda på.
Hans projekt Etnolingvistisk identitet som politisk strategi bland kandidater och väljare - Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv vill bidra med ny och förbättrad förståelse av svenskspråkiga kandidaters och väljares politiska beteende i Finland.
– Man har inte tidigare kopplat det finlandssvenska väljarbeteendet till internationell forskning om etniskt väljarbeteende. Vi vill förstå det här politiska beteendet genom mer generella teoretiska principer som gäller etniska minoritetsgrupper, säger Himmelroos.
Forskningsprojektet finansieras av Svenska litteratursällskapet och pågår i fyra år. De andra forskarna som ingår i forskningsgruppen är Daniel Kawecki, Daniel Fittante, Venla Hannuksela och professor Peter Söderlund.
Ett strategiskt val – inte ett automatiskt
En central utgångspunkt i projektet är att politiskt beteende kopplat till etnisk eller språklig identitet inte sker automatiskt. Bara för att man talar svenska eller identifierar sig med det svenska i Finland betyder det inte att man per automatik röstar på ett visst parti eller en viss kandidat.
– Det är frågan om ett strategiskt val. Man röstar utifrån de förutsättningar som finns – hur stor den egna gruppen är på orten, vilka möjligheter det finns att faktiskt påverka politiken, och om hur kandidaterna bedömer att det lönar sig att lyfta fram sin språkliga identitet.
Det är just den här dynamiken som projektet vill förstå bättre, både hos väljare och hos politiker.
Finland erbjuder ovanligt goda förutsättningar för den här typen av forskning. Alla invånare är registrerade enligt språk, vilket ger tillgång till detaljerade data som sällan finns i andra länder.
Dessutom lever finlandssvenskar i vitt skilda språkkontexter – från kommuner där de utgör under fem procent av befolkningen till kommuner där de är i klar majoritet. Den variationen är värdefull.
– Preliminära resultat från enkäter riktade till kandidater visar redan nu tydliga skillnader: politiker beter sig olika beroende på i vilken typ av språkkontext de verkar. En kandidat i en kommun där bara några få procent är svenskspråkiga agerar annorlunda än en kandidat i en övervägande svenskspråkig kommun, säger Himmelroos
Hur påverkar valsystemet den etnolingvistiska mobiliseringen?
För att förstå om de mönster man ser i Finland är unika eller återfinns också på andra håll, jämför projektet landet med fyra andra regioner där etnolingvistisk identitet spelar roll: Katalonien, Bryssel-regionen, Luxemburg och Wales.
– Vi har valt regioner som dels liknar varandra, dels skiljer sig åt – bland annat när det gäller valsystem och hur dominerande minoritetsspråket är. Det här för att kunna undersöka i vilken mån de olika omständigheterna förklarar skillnader i hur människor organiserar och aktiverar sig för att delta i politiken och beslutsfattandet, alltså den politiska mobiliseringen.
Enligt Himmelroos ger det finländska valsystemet med fokus på individer utrymme för intressanta mönster, som kanske inte uppstår på samma sätt i andra valsystem. Till exempel ger systemet kandidater möjligheten att profilera sig som svenskspråkiga, även om man inte kandiderar för SFP.
– Men i valsystem med stängda listor så är det partierna som kontrollerar vem som blir invald. Då har man inte samma profileringsmöjligheter, så samma dynamik som finns i det finländska valsystemet uppstår därför inte.
Forskning med relevans utanför Finland
Projektet kommer att kombinera olika forskningsmetoder. En central del är kvalitativa intervjuer med politiker och kandidater i de olika språkregionerna, där de får berätta om sina strategier för politisk mobilisering.
Projektet använder sig också av enkätmaterial riktat till kandidater, vilket redan gett de första resultaten om hur politiker resonerar kring sin språkliga identitet i olika kontexter. Därutöver kommer forskargruppen att analysera administrativa registerdata från Statistikcentralen – uppgifter om vem som röstar och vem som inte röstar, fördelat på språkregistrering.
En viktig målsättning med projektet är att visa att forskning om finlandssvenskar inte bara är intressant för finlandssvenskarna själva – utan att det finländska fallet faktiskt kan bidra med kunskap till ett bredare internationellt forskningsfält.
– Ambitionsnivån i Finland har främst varit att förstå den egna minoritetsgruppen. Men jag tror att det här finns massvis med sådant som kan vara intressant också utanför Finland, för politisk mobilisering enligt etnisk tillhörighet är ett allmänt förekommande fenomen i många länder.