Bästa studenter, lärare och annan personal vid Svenska social- och kommunalhögskolan, både här i salen och på distans! Dear exchange students! Mina damer och herrar!
Glädjen är stor över att vi nu äntligen kan samlas i högskolans fina festsal för att med denna traditionsenliga inskription inleda ett nytt läsår. Det är faktiskt för tre år sedan vi föregående gång samlades här till inskription! Traditionen med en egen inskription på högskolan inleddes när högskolan grundades 1943 och minner alltså om den tid då högskolan var helt självständig. Jag tror att vi alla kan uppskatta att traditionen med en egen inskription lever vidare trots att högskolan redan 1984 blev en del av Helsingfors universitet. Eftersom den första inskriptionen hölls 1943 och vi nu skriver år 2022, så är det faktiskt högskolans åttionde inskription som nu inleds.
Jag hoppas att såväl studenter, lärare som övrig personal ser fram emot höstens verksamhet under så att säga normala former.
Även om pandemitiden upplevdes som synnerligen tung och jobbig av många av oss, är det ändå anmärkningsvärt att både högskolan och hela universitetet, oberoende av de strikta restriktionerna, kunde fortsätta sin verksamhet på ett sätt som gjorde att de värsta farhågorna inte besannades. En stor majoritet av studenterna hittade trots allt studiemotivation och lyckades samla studiepoäng i en takt som till och med överskred tiden före pandemin. Våra forskare lyckades attrahera extern finansiering och färdigställa sina publikationer så att publikationsverksamheten under coronaåren motsvarar publikationstakten under tidigare år, eller egentligen ligger nivån snäppet högre än förr.
Också ekonomiskt sett innebar pandemin inte alls någon ekonomisk katastrof utan snarare föll vissa kostnader bort, vilket ledde till ett bättre ekonomiskt läge än väntat. Likaså tvingade pandemin oss att snabbare än planerat lära oss att använda digitala lösningar i undervisningen, vid vetenskapliga seminarier och annan akademisk verksamhet, såsom en del av våra interna möten.
Trots att pandemin inte blev någon katastrof för universiteten, så får vi inte underskatta dess negativa konsekvenser på individplanet. Vi lärare är väl medvetna om att det finns ett inte helt obetydligt antal studenter som mått dåligt av distansundervisningen och särskilt av att de normala studentikosa aktiviteterna har uteblivit. Det är särskilt de studenter som inledde sina studier under en tid av coronarestriktioner och som alltså nu inleder sitt andra och tredje studieår, som har upplevt det sämsta välmåendet i studierna och vardagen.
Det finns alltså anledning att hålla i minne att en klar majoritet att våra studenter alltså är nybörjare i fråga om studier på campus. Jag kan tänka mig att en del av studenterna inför terminsstarten känner sig nervösa över att samlas med en massa andra människor på campus, i klassrum, i studentrestauranger och i samband med andra studentikosa aktiviteter. Nu gäller det därför att vi alla visar att vi är inkluderande och toleranta mot varann och vinnlägger oss om att ingen lämnas ensam och utanför. Vi på högskolan hoppas också innerligt att våra utrymmen så fort som möjligt igen ska bli en trevlig samlingsplats för studenter, lärare och annan personal.
Särskilt med tanke på vår Unicafe-restaurang här på högskolan, en restaurang som ännu håller stängt, är det viktigt att såväl personal som studenter återvänder till campus och använder sig av de tjänster som Unicafe-restaurangerna erbjuder så att det finns ett tillräckligt kundunderlag även för vår restaurang. Jag känner mig ändå hoppfull i och med att statsvetenskapliga fakultetens anställda under hösten återvänder efter renoveringen till byggnaderna här intill högskolan. Också ni studenter behövs alltså här på campus!
Den viktigaste orsaken till varför en student ska vara på campus är ändå inte affärsekonomisk utan pedagogisk. För att ni ska bli morgondagens experter på samhällsvetenskap, förutsätts det att ni förutom gedigna kunskaper även har skaffat er färdigheter för det kommande arbetslivet. Universitetet är inget brevinstitut, utan en högklassig utbildning i samhällsvetenskaper kräver av er en stor portion interaktion med både andra studenter och inte minst oss lärare. Den sociala interaktionen i ett och samma utrymme har en stor betydelse för hur ni utvecklas till morgondagens experter. För att vi ska lyckas i vårt uppdrag att utbilda skickliga experter krävs det att ni får ta del av mångsidiga så kallade läraktiviteter och examinationsformer. Självfallet ingår det även digitala moment i era studier, men en stor del av undervisningen kommer nu att hållas på campus, alltså i klassrum eller i andra lämpliga utrymmen såsom vår övningsredaktion och audiovisuella studio.
Bästa åhörare!
Ett mer normalt, nytt läsår står inför dörren. Högskolan tar igen emot ett stort antal nya studenter. I höst inleder 81 studenter sina studier i samhällsvetenskaper och 32 studenter i socialt arbete här i Helsingfors. Dessutom har vi tagit emot en person via den så kallade öppna universitetsleden till samhällsvetenskaper.
Men det riktigt nya är ändå våra 13 nya studenter i socialt arbete uppe i Vasa. För första gången någonsin erbjuder Soc&kom nu en hel kandidatutbildning i socialt arbete på svenska i Vasa. Vi kör försiktigt igång eftersom kandidatutbildningen nu är en engångssatsning med en efterföljande magisterutbildning i samarbete med statsvetenskapliga fakulteten. Det är ändå bra att hålla i minnet att Soc&kom tidigare har haft erfarenhet av kompletterande kandidatutbildning och komplett magisterutbildning i socialt arbete i två olika repriser allt sedan mitten av 00-talet och med dem har vi lyckats riktigt bra. När nu välfärdsområdet Österbotten blir det enda tvåspråkiga välfärdsområdet med svenska som majoritetsspråk upplever jag det som väldigt lyckosamt att högskolan just nu har stärkt sin närvaro i Vasa.
För första gången har högskolan även en fast punkt och adress i Vasa, dvs. Ekgården vid Storalånggatan 28-30, som ligger mitt i sta’n. Vi har nu även en fast anställd universitetslärare och en halv administrativ resurs för vår Vasautbildning, så jag hoppas att Marina och Erica kommer att ta väl hand om er studenter där i Vasa. När ni Vasastudenter idag har samlats i Ekgården, är det ett faktum att Soc&kom nu har sin egen Vasaenhet. Jag vill rikta ett stort tack inte minst till våra kolleger inom socialt arbete, utan till alla andra inom högskolan som arbetat för Vasautbildningen. Ett särskilt tack går även till våra studentföreningar StudOrg och Octavia som aktivt jobbat för att våra Vasastudenter ska inkluderas i högskolans studentverksamhet.
Jag vill nu varmt gratulera alla er nya studenter i både Helsingfors och Vasa för att ni lyckats få en studieplats på Soc&kom.
I also want to congratulate those of you who are exchange students here at the Swedish School of Social Science at the University of Helsinki. I hope that this autumn and the following spring depending on how long you will stay, will offer you interesting courses at the university. I also hope that you will enjoy your stay in Helsinki.
Som vi alla vet är Soc&kom en unik enhet inom universitets- och högskolefältet i Finland. Dels är högskolan en del av Finlands högst rankade universitet, Helsingfors universitet, dels har högskolan sin egen autonomi innanför universitet. Som en del av universitetet kan högskolan främst liknas vid en fakultet med forskning, undervisning och samhällelig växelverkan som sina huvudsakliga verksamhetsformer.
Under senare år har Soc&koms ekonomi varit stabil och vi har kunnat hålla oss med ett lärar- och forskarlag som nätt och jämt täcker våra behov. Den öronmärkta finansieringen, dvs. den finansiering som vi får av undervisnings- och kulturministeriet för våra riksomfattande uppgifter, ligger i år på en nivå på 2,8 miljoner euro och stiger till följd av en indexjustering nästa år till 2,9 miljoner euro. Förutom denna öronmärkta finansiering för våra riksomfattande uppgifter får vi ännu något år framåt en tilläggsfinansiering på 6.000 euro per studieplats per år för de extra nybörjarplatser som vi erbjudit sedan hösten 2020. Innevarande år och ännu nästa år uppgår denna tilläggsfinansiering till 192.000 euro. Ytterligare får vi från och med innevarande år av universitetets rektor en kompensation på 73.000 euro för våra insatser inom magisterutbildningen vid statsvetenskapliga fakulteten. Slutligen ska vi inte heller glömma det bidrag på 72.000 euro som högskolan erhåller från universitetets framtidsfond för avlöningen av vår biträdande professor i medier och kommunikation. I år är alltså dessa intäkter över 3,1 miljoner euro med vilken summa vi kan avlöna vår nuvarande personal och betala de interna hyrorna.
Om vi blickar framåt, finns det självfallet hotbilder i fråga om ekonomin. Den största risken ligger i att den öronmärkta finansieringen minskar, något som ministeriet nog gett signaler om i flera års tid, samtidigt som ministeriet förklarat att en kompensation för bortfallet ska komma från universitetet självt. Ministeriet har nämligen betonat att den öronmärka finansieringen redan nu har varit tänkt endast som en delfinansiering.
Högskolans utgångspunkt ska ändå vara att den öronmärkta finansieringen förblir intakt åtminstone en finansieringsperiod framåt. Det innebär i praktiken att kontakter med politikerna i vårt land måste tas så småningom. Föregående gång då den öronmärkta finansieringen stod på spel hösten 2019, fick vi ett värdefullt stöd av nyckelpersoner inom riksdagen och regeringen, och jag är övertygad att vi får motsvarande stöd även denna gång. Det är alltså viktigt att proaktivt arbeta för lösningen att högskolan fortsättningsvis får sin öronmärkta finansiering.
Den andra hotbilden kommer inifrån universitetet i formen av höjda interna hyror. Jag har redan i ett par repriser hört påståendet att de höjda energikostnaderna förutsätter att de interna hyrorna höjs. Detta är en sanning med modifikation, eftersom cirka 70 procent av de interna hyrorna utgörs av så kallat kapitalvederlag, som inte påverkas av de höjda energikostnaderna. Med kapitalvederlaget finansieras lånebetalningar och grundläggande reparationer av universitetets fastigheter. Jag har redan tidigare hävdat att andelen kapitalvederlag väl kan sänkas eftersom en del av de grundläggande reparationerna kan flyttas fram i tiden och lånetiden för fastighetsbolagets lån kan förlängas. Tvärtom påstår jag att det fortfarande finns utrymme att sänka de interna hyrorna i syfte att garantera att universitetet har tillräckligt med medel att avlöna sin nuvarande personal, vars löner pga. den ökande inflationen kommer att stiga mer än tidigare år. Nu är det särskilt viktigt att vi satsar på människorna i stället för på väggarna.
Kära åhörare!
Det säger sig självt att en stabil finansiering är en absolut förutsättning för högskolans framgångsrika verksamhet. Alla finansieringskällor är således viktiga. Jag uttrycker därför både glädje och tacksamhet över att högskolan äntligen har börjat få ekonomisk kompensation för sina insatser inom magisterprogrammet i samhällsvetenskaper på statsvetenskapliga fakulteten. Ända sedan våren 2019 fördes förhandlingar med universitetets ledning och fakulteten om hur högskolan skulle få ekonomisk ersättning för högskolans betydande insatser inom magisterprogrammet. Sedan innevarande år får högskolan alltså strategisk finansiering våra insatser på magisternivå, utan vilka magisterprogrammet samhällsvetenskaper inte skulle vara så mångsidigt som det nu är.
Efter att vi nu börjat få ersättning för våra insatser på magisternivå, är det allt mer besvärande och rent ut sagt orättvist att högskolan inte får någon ekonomisk kompensation för sina insatser inom doktorandutbildningen. Högskolans alla professorer och flera av högskolans universitetslektorer lägger ned en betydande del av sin arbetstid på undervisning och särskilt handledning av doktorander. När doktoranderna disputerar och avlägger sin doktorsexamen tillfaller det ekonomiska resultatet universitetet, som alltså inte kanaliserar något vidare till oss. Detta är alltså en klar uppmaning till universitetets rektor att skapa en motsvarande finansiering även för doktorandutbildningen som för magisterutbildningen. Högskolan har ett stort behov av att stärka lärarkåren inom de vetenskapsområden där personalens arbetsbörda ökat mest på grund av det ökade studentantalet.
Bästa vänner, dear friends!
Nu när pandemin har övergått i en epidemi och när vi kan återgå till en mer normal vardag, hoppas jag att vi alla får ett stimulerande, inspirerande och framgångsrikt nytt läsår. Vi får ändå inte glömma att vi fortsättningsvis ska vara ansvarfulla i fråga om hälsan. Har vi de minsta symptomen på en luftvägsinfektion eller känner vi oss annars sjuka, stannar vi hemma och kommer inte till högskolan. En god handhygien är fortfarande en dygd och gärna håller vi avstånd. På detta sätt skapar vi en så trygg miljö som möjligt för oss alla på högskolan.
Now when the restrictions of the pandemic have been lifted, I hope we all have a successful academic year. This presupposes that we all still take the safety regulations seriously. If we have the slightest symptoms of a respiratory infection or if we otherwise feel ill, we stay at home and do not come to the university. Good hand hygiene is still important to remember and we must not forget to keep a distance. In this way, we create an environment as safe as possible for all of us at the university.
Jag önskar er alla ett inspirerande, framgångsrikt och framför allt tryggt nytt akademiskt läsår! I wish you all an inspiring, successful and above all safe new academic year!
Thank you! Tack