Universitetets prorektor, högskolans lärare, studenter och personal; ärade inbjudna gäster, mina damer och herrar! Ladies and gentlemen!
Om en dryg månad, eller rättare sagt den 4 oktober, har det gått exakt 75 år från att den första inskriptionen vid denna högskola hölls. Lärosätet hette då Svenska Medborgarhögskolan, ett namn som år 1964 ändrades till Svenska social- och kommunalhögskolan. År 1984 blev det officiella namnet Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, i och med att Soc&kom fick status av en fristående enhet vid landets främsta universitet, Helsingfors universitet. Innevarande kalenderår firar Soc&kom alltså sitt 75-årsjubileum. När vi idag påbörjar ett nytt akademiskt läsår har jag som ny rektor äran att önska er alla hjärtligt välkomna till Soc&koms 76:e inskription.
Det heter att varje generation tror sig leva i ett brytningsskede. När vi idag betraktar skeendena ute i vår turbulenta värld, är det inte svårt att skapa sig bilden att vi nu står inför en ny era inte bara i Europa och västvärlden, utan också mer globalt. Till och med hela mänskligheten kan anses stå inför tider som kommer att föra med sig andra hotbilder än dem som vi varit vana vid. Här tänker jag främst på de globala miljöhoten, som vi under de senaste åren blivit allt tydligare påminda om.
Den politiska arenan i både Europa och USA har genomgått en genomgripande förändring under de två senaste åren med hotet om Brexit i Storbritannien och med Donald Trump som makthavare i USA. Vårt östra grannland agerar i världen på ett sätt som vi för tjugo år sedan hoppades på att skulle höra till det förflutna. Särskilt Europa får fortfarande ta emot flyktingströmmar från fattigare länder och debatten om de europeiska ländernas asylpolitik skapar rubriker i massmedia om polariseringen i samhället. Den gångna heta sommaren är ett illavarslande tecken på att klimatförändringen nu ger sig till känna på allvar. Massmedia rapporterar allt oftare om dramatiska naturfenomen på olika håll på jorden. Risken för ytterligare folkströmmar i världen ökar i takt med att klimatförändringens verkningar tilltar i styrka.
I vårt eget land är kanske turbulensen mindre, men det oaktat kommer mångas liv att påverkas av den pågående social- och hälsovårdsreformen, vars slutliga utformning och praktiska tillämpning ännu är höljda i dunkel.
Det här är endast några exempel på fenomen i vår tid som får oss att föreställa oss att vi lever i ett brytningsskede.
Jag vågar samtidigt påstå att det aldrig förr har varit så angeläget som nu att bedriva samhällsvetenskaplig forskning. Om grundarna av Svenska medborgarhögskolan i början av 1940‑talet ansåg att det fanns ett behov av att stärka utbildningen av personer kunniga i samhälleliga fenomen i Svenskfinland, så är behovet av experter på samhällsvetenskapernas område idag flerfalt större. Inom alla de sex vetenskapsområden som Soc&kom företräder, dvs. journalistik och kommunikation, socialt arbete och socialpolitik, socialpsykologi, statskunskap med förvaltning, sociologi och rättsvetenskap, finns det en beställning på högklassig forskning kring de samhälleliga skeenden som vi nu upplever utgöra ett brytningsskede i vår tid.
Den samhällsvetenskapliga forskning som Soc&kom med sin nordiska och internationella profil representerar har stor relevans idag. För att citera Soc&koms målprogram eftersträvar högskolan att förena forskning i nordisk välfärd med forskning i etniska relationer och kommunikation. Detta låter sympatiskt, eftersom det enligt min mening finns all anledning att i såväl själva forskningsverksamheten som forskningsrapporteringen värna om allt det goda som förknippas med den nordiska välfärdsmodellen. Som samhällsvetare kommer vi i vår forskning inte helt att kunna frigöra oss från våra egna värderingar. Vår förförståelse av de fenomen som vår forskning gäller påverkar vårt val av forskningstema, våra frågeställningar eller över lag vårt kunskapsintresse. I en turbulent värld finns det all anledning att hålla fast vid den värdegrund innefattande värden såsom rättvisa och jämlikhet som våra nordiska samhällen bygger på.
Att Soc&koms forskningsverksamhet mår bra utvisar enhetens goda förmåga att attrahera extern forskningsfinansiering. Dels har Soc&koms forskare lyckats välja spännande forskningsteman, dels har högskolan förmånen att ha flitiga och skickliga forskare som forskningsfinansiärerna har förtroende för. Innevarande år har Soc&koms forskare redan samlat ihop extern forskningsfinansiering till ett belopp av cirka 1,5 miljoner euro. Detta belopp kan vi jämföra med målet i budgeten för detta år, det vill säga att en miljon euro samlas in i extern forskningsfinansiering. Det är viktigt att det goda resultatet att attrahera extern forskningsfinansiering inte blir en engångsföreteelse, utan forskarna ska ytterligare uppmuntras och stödas i sina strävanden att skaffa extern finansiering. I Soc&koms målprogram för perioden 2017-2020 finns ju inskrivet att målet är att få en ERC-finansiering under denna fyraårsperiod till Soc&kom. Att sätta ihop en lyckad ERC-ansökan kräver dessvärre en hel del arbete för forskaren, varför det är viktigt att forskningsförvaltningen kan erbjuda stöd i ansökningsskedet. Jag är därför synnerligen glad över att vår nye förvaltningschef Mathias Björklund har viktig erfarenhet av och kunskap om hur man söker extern forskningsfinansiering.
En ökad extern forskningsfinansiering torde leda till en ökad publikationsverksamhet, vilket i sig är något önskvärt. Det är ändå viktigt att minnas att det mest grundläggande målet i forskningsverksamheten ska vara forskningens och forskningspublikationernas höga kvalitet. Forskningens kvalitet och den inverkan på samhället som forskningen har, står i särskilt fokus just nu när forskningsverksamheten utvärderas på Helsingfors universitet.
Ärade åhörare!
Det nya läsåret tar vid och Soc&kom har tagit emot över hundra nya och ivriga studenter. Som samhällelig institution har ju universitetet den förmånen att varje höst till universitetssamfundet få välkomna nya medlemmar i formen av de nya studenterna. Genom ett urvalsförfarande tar universitetet in de bästa individerna till studier där målet är att de studerande fostras till att tjäna fosterlandet och mänskligheten. Kan man tänka sig någon mer ädel uppgift än den som vi här på universitetet har: ”att fostra de studerande till att tjäna fosterlandet och mänskligheten”.
Universitetens utbildningsansvar kräver självfallet en tillräcklig offentlig finansiering. Jag tror att vi alla går och hoppas på att Finland om ett år har en regering som har en större förståelse för utbildning och spetsforskning än vad den nuvarande regeringen har haft. Inför nästa års riksdagsval och regeringsbildning har Helsingfors universitet ju nyligen gått ut i offentligheten med följande upprop: Jag citerar: ”Genom att satsa på högskoleutbildning och vetenskap lägger man en stadig grund för Finlands framgång i framtiden!” Jag tror inte att någon är oense med kravet om att universiteten måste tryggas en tillräcklig finansiering.
Jag vill gratulera våra nya studenter som har fått en studieplats vid Soc&kom. Att studera samhällsvetenskap på svenska vid Finlands främsta universitet är ett lyckat val! I want also congratulate those of you who are exchange students starting your studies this autumn at the Swedish School of Social Science at the University of Helsinki. I hope your autumn will be full of interesting courses and social activities as a part of your stay here in Helsinki.
Soc&koms goda betyg när det gäller trivsel och arbetshälsa tyder på att både studenterna och personalen har det bra på Soc&kom. Vi kan vara nöjda över att våra nya studenter tas om hand av både student- och lärartutorer på Soc&kom. Universitetspedagogisk forskning visar nämligen att studenternas förstaårsupplevelser (på engelska First Year Experience) är av största betydelse för hur studenterna klarar sig och trivs i sina studier.
Att Soc&kom hittills har fått goda betyg vad gäller trivsel får ändå inte leda till att vi sätter oss till ro i tron att något aktivt arbetet för att öka trivseln inte behövs. Universitetssamfundet såsom en organisation som varje höst får nya medlemmar och ständigt mister medlemmar när studenterna utexamineras måste kontinuerligt och aktivt jobba för den goda trivseln. När jag i måndags hälsade de nya studenterna välkomna till Soc&kom betonade jag för studenterna att vi anställda på Soc&kom finns till för dem. Tröskeln ska vara låg för att ta kontakt med oss anställda, om det är något som man går och grubblar på eller som annars upplevs som problematiskt. Som studiemiljö ska Soc&kom ska vara trygg och inkluderande. Min förhoppning är att studenterna och lärarna känner varann bättre här än inom universitetets stora enheter.
Vid Soc&kom är det en rikedom att vi alla inte är likadana, något som ska kunna upplevas som en styrka hos enheten snarare än som en svaghet. I vardagen är det viktigt att vi alla bemöter varann med vänlighet och respekt i all den verksamhet som pågår inom Soc&koms väggar. Visst hör det till den akademiska diskursen att man får vara av olika åsikt om det som diskuteras, men min devis har varit att även om man är av olika åsikt i någon sakfråga, ska man kunna bemöta varann med vänlighet och respekt.
Bästa vänner!
Vid många av världens toppuniversitet har man utarbetat en så kallad hederskodex för studenternas och lärarnas verksamhet. I en hederskodex beskriver man ett sådant beteende hos studenterna och lärarna som uppfyller höga etiska krav. Tanken att låta alla i universitetssamfundet förklara att man vill följa de höga etiska principerna i den akademiska verksamheten, är värd att understödas. Målet med sådana hederskodexar är att motverka ohederlighet och undermåliga prestationer. Till exempel vid Harvard lyder The Harvard College Honor Code enligt följande. Jag citerar början av hederskodexen:
“Members of the Harvard College community commit themselves to producing academic work of integrity – that is, work that adheres to the scholarly and intellectual standards of accurate attribution of sources, appropriate collection and use of data, and transparent acknowledgement of the contribution of others to their ideas, discoveries, interpretations, and conclusions.”
Under flera skeden av sina studier bekräftar studenterna vid Harvard att de är medvetna om hederskodexen. Man bygger alltså upp en gemensam anda av att man eftersträvar en hög etisk standard i sin verksamhet.
Visst har vi vid Helsingfors universitet för några år sedan utarbetat etiska principer för undervisningen och studierna, men jag är rädd för att detta dokument inte har fått den spridning som det borde ha. Inför detta auditorium kastar jag därför fram tanken att det kanske vore ändamålsenligt att utarbeta en hederskodex uttryckligen för Soc&kom i stil med de hederskodexar som finns vid världens toppuniversitet. En egen hederskodex för Soc&kom skulle enligt min mening passa bra in i vår profil där det ultimata målet ska vara akademisk excellens i all vår verksamhet.
Med dessa tankar om en hederskodex för Soc&kom vill jag avsluta mitt inskriptionstal: jag önskar er alla ett inspirerande och framgångsrikt nytt akademiskt läsår! I wish you all an inspiring and successful new academic year!