I januari och februari 2017 reste Sanna Saksela-Bergholm, forskardoktor i sociologi vid Svenska social- och kommunalhögskolan, omkring i Filippinerna och träffade åtta familjer med en familjemedlem som jobbar i Finland. Saksela-Bergholm ville ta reda på vilken betydelse de informella sociala nätverken och kontakterna mellan de filippinska arbetskraftsinvandrarna i Finland och de kvarstannande familjemedlemmarna har för att skapa en tryggad framtid för filippinarna. Vidare ville hon veta vilka konsekvenser kontakterna har för invandrarnas och familjemedlemmarnas liv.
– Alla familjer hade en egen historia att berätta, säger Saksela-Bergholm som reste omkring i landet med en lokal forskningsassistent. Utan henne och modern teknologi som Uber och Google Maps skulle det ha varit betydligt svårare att klara sig och resa mellan familjerna som bodde i olika delar av Filippinerna.
Informellt utkomststöd
Filippinerna är känt för en väldigt stor arbetskraftsemigration och landet är beroende av pengarna som emigrerade filippinare skickar till sina familjemedlemmar. Årligen skickar arbetskraftsemigranter cirka 27 miljoner euro till Filippinerna. De främsta orsakerna till emigrationen är arbetslöshet och undersysselsättning. Filippinerna är en före detta amerikansk koloni och som ett arv från den tiden har landet en neoliberal marknadsekonomi där de flesta tjänster är privata. Därför har många familjer inte råd med sjukvård och utbildning. Finland har aktivt rekryterat filippinare för jobb i serviceyrken som hälsovård, städbranschen samt hotell- och restaurangbranschen sedan 2007.
För att få en bättre överblick av migrationsprocessen intervjuade Saksela-Bergholm också representanter för fyra människorättsorganisationer som hjälper arbetsmigranter och deras familjer, fyra återvändare som tidigare jobbat i Finland samt fyra familjer som inte har en familjemedlem utomlands.
De preliminära resultaten från intervjuerna antyder att familjerna är mycket beroende av pengarna som de får från sina familjemedlemmar utomlands.
– Försändelserna fungerar som ett slags informellt utkomststöd. Pengarna används främst för att köpa mediciner, täcka sjukvårdskostnader och för att betala barnens skola, berättar Saksela-Bergholm.
Många familjer använder pengarna för att renovera och utvidga sina hus.
– Det är bara att gå ut på gatan och se sig omkring för att se vilka familjer som har familjemedlemmar utomlands. Det syns genast på husens skick.
Klasskillnaderna ökar
Penningförsändelserna underlättar de flesta familjers liv. Det finns ändå fall där till exempel mannen supit upp pengarna som frun skickat. Filippinerna har också svårigheter med att integrera återvändare. Återvändarna har ofta värdefull kunskap som de erhållit utomlands och de är således en stor outnyttjad resurs för Filippinerna.
– Trots att det är bra att familjerna får ekonomisk hjälp av emigrerade familjemedlemmar leder detta också till ökade klasskillnader mellan dem som har släktingar utomlands och dem som inte har det, framhäver Saksela-Bergholm.
Arbetsinvandringen från Filippinerna till Finland ökar hela tiden. Invandringen är en resurs för Finland som får skattebetalare och arbetskraft till branscher där det råder brist på arbetskraft. Men det bidrar inte till att lösa grundproblemen i Filippinerna där det inte finns tillräckligt med jobb för att familjer ska kunna leva tillsammans.
Emotionellt stöd från landsmännen
I en tidigare forskning intervjuade Saksela-Bergholm 30 filippinska arbetskraftsinvandrare i Finland. Resultaten från forskningen visar att de informella nätverken med familjemedlemmar i hemlandet och med andra filippinare och föreningar i Finland är mycket viktiga. Alla invandrare är inte medvetna om lagar och regler samt rättigheter och skyldigheter som gäller i Finland. Då är det viktigt med kontakter till landsmän och föreningar i Finland.
De informella nätverken och täta kontakter med landsmännen visade sig vara mycket viktiga för integreringen. Genom dem känner filippinarna solidaritet och får emotionellt stöd som de behöver för att klara av och orka vardagen i ett främmande land.
– Ofta tänker man på väldigt praktiska saker när man tänker på integrering, så som personnummer och kontakter med FPA, men samtidigt är kontakten med familjen hemma mycket betydelsefull för hur man trivs, berättar Saksela-Bergholm.
I dag är det möjligt för de flesta att hålla så gott som daglig kontakt med familjemedlemmarna, tack vare tillgång till internet och tjänster som Skype och Facebook.
*
Sanna Saksela-Bergholm kommenterar den filippinska arbetskraftsinvandringen till Finland i TV-Nytt 22.5.2017 (inslaget börjar 12:36 in i klippet).