Det svenskspråkiga magisterprogrammet i samhällsvetenskaper av beviljats 39 000 euro i digisprångpengar av Helsingfors universitet. Tanken är att vidareutveckla ett koncept för digitalt och globalt klassrum som utformats vid Svenska social- och kommunalhögskolan (Soc&kom). Projektet är ett exempel på hur universitetets strategi förverkligas i praktiken.
Universitetslektor i statskunskap Kim Zilliacus och expert i nätpedagogik Christian Lindblom har sedan 2007 utvecklat modellen för ett globalt och digitalt klassrum vid Soc&kom i undervisningssamarbete med olika internationella partneruniversitet. Modellen prövades 2013 i samarbete med University of Technology Sydney och Monash University samt etablerades 2016 i samarbete med University of Canterbury och Auckland University of Technology kring kursen Politics Online. Denna s.k. laboratoriekurs utgör nu grunden för vidareutvecklingen av digitala flaggskeppskurser vid det svenskspråkiga magisterprogrammet i samhällsvetenskaper vid Helsingfors universitet.
– Projektet är förankrat i flera år av experimentering vid Soc&kom med syftet att bygga upp en fungerande modell som etablerar en kombination av ett nätpedagogiskt och face-to-face baserat undervisningsformat, berättar universitetslektor Zilliacus.
Utöver ett fungerande digitalt kurspaket erbjuder modellen parallell undervisning vid partneruniversitet som ett långsiktigt undervisningssamarbete i kontrast till de temporära och lokalt begränsade undervisningsformer som oftast gäller vid internationellt lärarutbyte.
– Utvecklingen av en smidigt fungerande pedagogisk modell för internationellt samarbete gagnar både kvaliteten och internationaliseringen av undervisningen samtidigt som den gör det internationella utbytet mer meningsfullt genom att tillgängliggöra ett långsiktigt utbyte av undervisningsresurser, förklarar Zilliacus.
Aktiverande och inkluderande undervisning
För tillfället pågår kursen Governing Online Communication i magisterprogrammet som är en fortsättning på labbkursen och genomförs i samarbete med University of Canterbury i Christchurch, Nya Zeeland.
I praktiken samlas kursdeltagarna på varsitt håll på jordklotet – studenterna vid magisterprogrammet i en föreläsningssal i Helsingfors och studenterna i exempelvis Christchurch i en föreläsningssal vid sitt universitet. Föreläsningarna sänds direkt från klassrummet där föreläsningen äger rum till partneruniversiteteten där studenterna deltar online med möjlighet till direkta kommentarer. Om föreläsningen hålls från t.ex. Nya Zeeland deltar de koordinerande lärarna där medan en undervisningsassistent är på plats i Helsingfors där studenterna deltar i klassrummet eller online.
Studenterna aktiveras före, under och efter föreläsningarna till diskussion kring innehållet via Facebook och Presemo (ett nätpedagogiskt verktyg). För varje föreläsning skapas ett evenemang (”Event”) på Facebook där studenterna på förhand skriver kommentarer och frågor som tas upp under föreläsningarna. Under föreläsningen deltar studenterna i undervisningen genom Presemo. En mer reflekterande diskussion följer i föreläsningens evenemang på Facebook för att stärka studenternas deltagande roll i föreläsningsinnehållet.
– Alla interagerar med varandra oberoende av i vilket klassrum de befinner sig, säger Zilliacus. Den koordinerande läraren följer med diskussionen på Presemo och förmedlar frågorna vidare till föreläsaren för direkta kommentarer. Studenternas fokuserade diskussion på Presemo följer hela tiden aktivt föreläsningens gång och stärker klart deltagandets kvalitet samtidigt som föreläsaren kan ta del och respondera till studenternas intressen och feedback kring föreläsningsinnehållet på ett mer enhetligt och interaktivt sätt, berättar Zilliacus
Zilliacus med fler har publicerat en vetenskaplig artikel* om utvecklingsarbetet kring det ”globala klassrummet” och användningen av sociala medier och nätpedagogiska verktyg i undervisningen. Det har visat sig att t.ex. användningen av Presemo är ett ypperligt sätt att kanalisera studenternas fokus på kursinnehållet istället för på annat som pågår i telefonen eller datorn. Modellen möjliggör en meningsfull dialog mellan studenter och lärare genom hela inlärningsprocessen på ett internationellt plan.
– Det har varit jätteproduktivt. Systemet fungerar lika bra live som i det digitala klassrummet, säger Zilliacus. En central orsak till att det fungerar är att studenterna kan utnyttja sociala plattformar som de är vana att använda och umgås på.
Styrka i den internationella konkurrensen
Det är också möjligt att sitta hemma och följa med föreläsningen. Kursen innehåller element av MOOC (Massive Open Online Course) men är mycket mer interaktiv och inkluderande vad gäller studenternas roll i undervisningen.
– De stora jättarna som Harvard eller Stanford kan erbjuda massföreläsningar av internationella stjärnföreläsare via MOOC. Vi små måste fundera på vad vi kan erbjuda i stället. Vi vill utveckla broar till likasinnade institutioner med motsvarande intressen och resurser och fokusera på vad vi är bra på för att kunna utveckla alternativa modeller för en givande, internationell undervisning.
Zilliacus mål är att systematisera och stärka undervisningssamarbetet med partneruniversitet som kan erbjuda kompletterande och berikande internationella miljöer. Samarbetet kan ske på tre olika nivåer. Dels handlar det om utbyte av föreläsare, dels av kurser och dels av studiehelheter. För studenterna innebär samarbetet ökad flexibilitet och internationella valmöjligheter.
– Om man vill vara med i internationella projekt och utveckla internationellt utbildningssamarbete måste vi kunna erbjuda digitalt paketerade kurser som verkligen fungerar. Nu har vi tagit fram ett mobilt paket som går lätt att förverkliga både tekniskt och samarbetsmässigt med olika partneruniversitet. I den hårda globala tävlingen måste vi kunna erbjuda alternativa modeller och fundera vad vi är bra på.
De beviljade digisprångpengarna ska användas för att systematiskt utveckla digitala flaggskeppskurser och en digital nätverksplattform för internationellt undervisningssamarbete. Förutom kursen Governing Online Communication med Nya Zeeland utvecklas kurssamarbete även på nordisk och nationell samarbetsnivå. Eftersom Helsingfors universitet har det nationella ansvaret för att utbilda socialarbetare på svenska kan modellen även bidra till att erbjuda behörighetsgivande utbildning för studenter som redan är i arbetslivet t.ex. i Vasa.
– Modellen skapar mervärde genom att koppla ihop Helsingfors universitets tre strategiska tyngdpunktsområden: digitalisering, internationalisering och pedagogisk utveckling. Därtill tillkommer ännu forskning – modellen ska utvärderas bl.a. i form av en artikel i en nätpedagogiskt inriktad journal och kan också tas i bruk av övriga utbildningsprogram vid universitetet. Jag tror att förverkligandet av detta mervärde är ganska unikt, säger Zilliacus.
*Moring, T. A.; Zilliacus, K. O. K., Rupar, V., Treadwell, G., Joergensen, A. S., Larsen, I., Munk, I. & Matheson, D. Oct 2017, “Global Interaction as a Learning Path towards Inclusive Journalism” In: Journal of Applied Journalism & Media Studies. 6, 3 p. 485-506.