Vad är studiepoäng? Universitetsstudier i ett nötskal.

Att börja på universitetet kan vara spännande. Under orienteringsveckan och med hjälp av tutorerna lär man sig många nya begrepp. Veera Rahkolas blogg belyser vad universitetsstudierna handlar om.

Att ta emot en studieplats och börja studera var en spännande tid i mitt liv. Ovetande om vad som skulle komma var jag utanför min bekvämlighetszon och törstade efter kunskap om hur min vardag skulle se ut under mina kommande studier.

Jag kan nu med några års universitetserfarenhet helt och fullt försäkra mig om att man verkligen inte behöver veta allt om studierna eller den studerandes liv på förhand, utan universitetet har stödnät både för planeringen av studierna, för att lära sig hur alla olika elektroniska system funkar och för att upptäcka de bästa restaurangerna på campus.

Men jag kommer ihåg att när jag var stressad (som gulis, dvs. första årets studerande) kändes det lättande att skaffa så mycket grundläggande information som möjligt om studierna redan i förväg. Här är en mer eller mindre uttömmande beskrivning av grunder av universitetsstudierna (den officiella versionen av nötskalet hittar du här: Hur är universitetsstudierna?).
 

Universitetets och studiernas struktur

Låt oss börja med en bred bild. Helsingfors universitet består ur studenters synvinkel av fakulteter inom olika områden (t.ex. pedagogiska, medicinska, jord- och skogsbruksvetenskapliga fakulteten). Fakulteterna ligger fysiskt på fyra campus: Vik, Gumtäkt, Mejlans och centrum.

Inom fakulteterna finns olika utbildningsprogram. Till exempel är min fakultet, statsvetenskapliga fakulteten, uppdelad i utbildningsprogram inom bland annat socialvetenskap, ekonomi, politik och kommunikation samt samhällsförändring. I den gemensamma ansökan söker man vanligtvis till något av dessa utbildningsprogram och under studierna specialiserar man sig inom detta program i någon studieinriktning.

En studerande som valts till ett utbildningsprogram i gemensamma ansökan får i allmänhet automatiskt rätt att avlägga både kandidat- och magisterstudier inom utbildningsprogrammet i fråga. Kandidatexamen, dvs. lägre högskoleexamen, genomförs på cirka 3 år, och magisterexamen, dvs. högre högskoleexamen, genomförs på cirka på 2 år. Officiellt mäts omfattningen av examina i studiepoäng, dvs. sp: kandidatexamen omfattar 180 sp och magisterexamen omfattar 120 sp.

" En studiepoäng motsvarar ungefär 27 timmars arbete för studenten. En typisk kurs på fem sp innebär ungefär 135 arbetstimmar. För att få examen inom den målsatta tiden måste man utföra cirka 60 sp, dvs. cirka 1620 arbetstimmar, per år.”. 


Läsår och undervisningsperioder

1620 arbetstimmar kan till en början låta som mycket. I praktiken delas de dock under året i mindre perioder, till exempel 15 studiepoäng (405 timmar), samt långa semesteravsnitt. Vid universitetet delas läsåren, liksom vid många läroanstalter på andra stadiet, i undervisningsperioder. Det finns fyra sju veckor långa perioder per år, och efter varje vecka finns det en tentamensvecka, under vilken det inte pågår någon normal undervisning, såsom föreläsningar. Under året ordnas dessutom intensivperioder och sommarundervisning, med hjälp av vilka man kan dela upp studierna på ännu längre tid.

Den traditionella studieperioden består av tre kurser som omfattar fem studiepoäng. I exempelschemat finns två föreläsningskurser och i dessutom en fristående webbkurs. De praktiska tidtabellerna för vardagen beror i stor utsträckning på de kurser som pågår.

Läsår och undervisningsperioder

1620 työtuntia saattaa kuulostaa aluksi hurjalta. Käytännössä se kuitenkin jakautuu vuoden aikana pienempiin, esimerkiksi 15 nopan (405 tuntia) jaksoihin, sekä pitkiin lomapätkiin. Yliopistolla lukuvuodet jaetaan, kuten monissa toisen asteen oppilaitoksissakin, opetusperiodeihin. Vuodessa on neljä seitsemän viikon mittaista periodia, ja jokaisen jälkeen on tenttiviikko, jonka aikana ei ole normaalia opetusta kuten luentoja. Lisäksi vuoden aikana järjestetään intensiiviperiodeja sekä kesäopetusta, joiden avulla opintoja voi halutessaan jakaa vielä pidemmälle aikajänteelle.

Perinteinen opintoperiodi koostuu kolmesta viiden nopan laajuisesta kurssista. Esimerkkilukujärjestyksessä on kaksi luentokurssia ja taustalla yksi itsenäinen verkkokurssi. Arjen käytännön aikataulut ovat pitkälti riippuvaisia kulloinkin käynnissä olevien kurssien luonteista.

Sätt att avlägga studier

Det kanske vanligaste sättet att genomföra studierna är fortfarande föreläsningskurser, där det under sju veckor ordnas veckovisa föreläsningar. Dessutom bekantar sig de studerande självständigt med den litteratur som läraren bestämmer. Till slut skrivs en tentamen. I tentamen skriver man essäsvar på frågor som baserar sig på föreläsningar och litteratur. 

Numera kan man genomföra kurserna på många olika sätt, och på kurserna utnyttjas ofta även till exempel föreläsnings- eller inlärningsdagböcker, kursuppsatser, mellantest, grupparbeten och mindre uppgifter. Hur man genomför varje kurs beror till stor del på lärarens preferenser och arten av det ämne som undervisas.

För studerande vid Helsingfors universitet är möjligheterna till studieval mycket omfattande, och beroende på utbildningsprogrammet kan det finnas mycket utrymme för valfria studier utanför det egna ämnet. Om man vill, kan man redan i förväg titta på studieutbudet i den Studerandes anvisningar, men du får mycket information om kursval under orienteringsveckan. Stressa alltså inte över valfriheten, utan våga bli intresserad av lite allt. Tiden för kursval kommer senare.

Hur förbereder jag mig bäst för mina kommande studier?

Som jag redan nämnde i början behöver en blivande gulis verkligen inte vara expert på universitetsfrågor före hen inleder sina studier. Under orienteringen går man igenom de här frågorna med både lärare och handledare, och man kan också be om personlig rådgivning om saker som man funderar på. Det är till exempel inte ens möjligt att i förväg utarbeta en detaljerad studieplan, eftersom kurstidtabellerna ofta inte har fastställts ännu under sommaren.

Mitt viktigaste råd till dig, kära nervösa nybörjare, är att inte förbereda dig för mycket. Om du har en tydlig fråga du tänker på, kan du söka svar i Studerandenas anvisningar, som i allmänhet svarar på nästan allt, eller så kan du kontakta Studierådgivningen.
 

”En allmän känsla av att inte kunna något innan studierna inleds är normal och ok. Man behöver inte oroa sig. Allt klarnar, och under studierna hinner du uppdatera dina planer vid behov, till och med flera gånger.”

I stället för att planera de kommande studierna noggrant och räkna studiepoäng kan du i det här skedet koncentrera dig på att njuta av den här perioden i ditt liv, fixa boende, ta hand om ditt välbefinnande och bekanta dig med till exempel studentorganisationernas verksamhet på Helsingfors universitets studentkårs webbplats. En bra vardag gör det lätt att inleda den kommande universitetsresan.

Följande kan intressera dig