Vid behandling av gomspalter räcker det ofta inte med endast en operation där spalten sluts, utan när barnet växer upp är det vanligt att det krävs ytterligare korrigerande operationer. Behovet av senare korrigerande, så kallande ”sekundära” operationer är störst ifall spalten varit bred och svår. Det här framgår det även av en färsk avhandling som granskas vid Helsingfors universitet i december.
– Eventuella misstag som görs under den första operationen uppdagas först när barnet växer, säger doktorand och läkare Charlotta Gustafsson-Silén som specialiserar sig inom plastikkirurgi.
– Målen med den operativa behandlingen är en god talförmåga, -hörsel, -bett och ett normaliserat utseende. Otillfredsställande resultat av behandlingen kan bland annat utgöra ett socialt hinder för barnet.
Enligt Gustafsson-Silén förekommer det fortfarande ingen konsensus angående vilken operationsmetod eller operationstidpunkt som ger det bästa långtidsresultaten beträffande barnets talutveckling och tillväxt av käken.
– Med god primärkirurgi kan vi minimera risken för komplikationer samt minska behovet av korrigerande operationer. Att minimera vårdbelastningen är även ett av de viktigaste målen inom modern spaltvård. Det här är också det mest ekonomiska för samhället.
De långsiktiga skillnaderna mellan olika operationsmetoder är små
I sin doktorsavhandling undersökte Gustafsson-Silén det senare behovet av korrigerande kirurgi hos patienter med olika former av spaltmissbildning. Undersökningen utfördes med fokus på talförbättrande operationer och på behovet av att korrigera oronasala fistlar, det vill säga oönskade håligheter som uppkommit efter att spalten slutits.
Korrigeringsbehoven kan ses som en indikator på hur väl primärkirurgin lyckats. Hon jämförde även långtidsresultaten av olika kirurgiska metoder som varit i användning i Finland under de senaste årtiondena.
Det undersökta materialet omfattar patientuppgifter för 872 patienter som samlats ur arkivet vid HUS Läpp- och gomspaltcenter. Patienternas bakgrundsuppgifter hämtades från sjukjournaler och elektroniska patientdatabaser.
Enligt undersökningsresultaten var de långvariga skillnaderna mellan de olika kirurgiska metoder med vilka gomspalterna stängts med sist och slutligen små.
– Eftersom inlärningskurvan inom spaltkirurgi är lång, är det därför motiverat att fråga sig om en kirurg borde fokusera på en bekant operationsmetod i stället för att byta mellan olika tekniker som var och en tar tid att lära sig. Byte av metod kanske inte nödvändigtvis ger någon stor fördel, säger Gustafsson-Silén.
Läpp- och gomspalter är de vanligaste medfödda strukturella avvikelserna i ansiktet.
Varje år förekommer omkring 120 nya fall och de flesta av dem är gomspalter. I Finland har behandlingen av spaltmissbildningar centraliserats till två gomspaltcenter som finns vid universitetssjukhusen i Helsingfors och Uleåborg.
Disputationsakt
ML Charlotta Gustafsson-Silén disputerar den 16 december 2022 vid Helsingfors universitets Medicinska fakultet i ämnet "Surgical treatment and long-term outcomes of cleft lip and palate". Disputationen hålls på Campus Mejlans (Niilo Hallman-salen, Parksjukhuset, Stenbäcksgatan 11). Opponent är professor György Kálmán Sándor och kustos är professor Virve Koljonen.
Avhandlingen finns i elektronisk form i Helda.
Ytterligare information:
Charlotta Gustafsson-Silén
Specialiserande läkare
charlotta.gustafsson-silen@hus.fi