Medellivslängd eller förväntad livslängd är antalet år människor som föds idag i genomsnitt skulle leva om dödligheten hölls på samma nivå som nu. I Finland var medellivslängden låg i århundraden, ända fram till början av 1900-talet. Trots nedgångarna under världskrigen har den dock fördubblats sedan dess, från cirka 40 år till 84,1 år för kvinnor och 78,4 år för män.
Hur har en så stor förändring kunnat ske i västvärlden på drygt hundra år? En av orsakerna är att vi med hjälp av vetenskap funnit metoder för att mer effektivt producera och konservera mat. Tack vare vetenskapen förstod vi hur bakterier och virus bidrar till infektionssjukdomar samt lärde oss bli mer hygieniska och förebygga infektioner med vacciner. Nya mirakelmediciner såsom sulfa, penicillin och därefter flera andra antibiotika togs i allmänt bruk från och med 1940-talet, och många infektionssjukdomar som tidigare var dödliga kunde botas.
En finländsk innovation var mödra- och barnrådgivningen, där man fick upplysning samt förebyggande råd om matning och hygien och vid behov skickades vidare för sjukhusvård.
Utan moderna antibiotika och intensivvård skulle till exempel cancerbehandlingarnas och organtransplantationernas framgångssagor inte vara möjliga. Tack vare vetenskaplig forskning är vi nu i en situation där merparten av alla finländare som insjuknar i cancer kan botas och där Helsingfors universitetssjukhus (HUS) årligen ansvarar för närmare 500 organtransplantationer, den enda effektiva behandlingen för många svåra sjukdomar.
Så, är vetenskapen ”färdig”? När utvecklingen varit så här fantastisk, räcker det nu eller borde vi sikta ännu högre?
Vi varken kan eller ska sluta forska – det behövs ständigt ny kunskap och ny expertis. Ett bra exempel på varför är hotet om att antibiotika kan bli ineffektiva när bakterier utvecklar motståndskraft mot dem: WHO har listat detta som ett av de största hoten mot vår hälsa i modern tid. I värsta fall kan alla antibiotika förlora sin effekt, och då blir flera infektioner som nu är enkla att behandla igen livsfarliga. Endast forskning kan hjälpa oss se till att behandlingen av infektioner inte går flera årtionden bakåt.
Utöver vetenskaplig forskning behöver vi också medicinsk industri att samarbeta med för att kunna erbjuda nya och effektiva läkemedel till patienter som inte ännu har tillgång till sådana. Alldeles nyligen rapporterade nyheterna att läkemedlet darolutamid i sin tredje läkemedelsprövningsfas hade uppvisat utmärkta resultat för behandling av prostatacancer. Det nya läkemedlet har utvecklats av den finländska läkemedelsindustrin i samarbete med inhemska och utländska akademiska forskare. Varje patient med en svår sjukdom utan utmärkta läkemedel hoppas på ett sådant genombrott.
Med andra ord behöver vi verkligen fortfarande vetenskapen om vi vill att allt fler människor ska kunna leva allt friskare. Därför behöver vi en stor internationell forskarkår och tillräckliga resurser för forskningen.
I strategin för medicinsk forskning och undervisning är siktet alltid på patientens bästa. Finska läkaresällskapet Duodecim sammanfattar det bra: ”Dagens forskning är morgondagens goda behandling”.
#Därförvetenskap
Risto Renkonen
Dekanus för Medicinska fakulteten
Helsingfors universitet
I serien Vetenskapens försvarare beskriver skribenterna vetenskapens betydelse för dem själva och deras bransch. Du kan läsa de övriga texterna här på sidan Därför vetenskap (skrolla ned).