År 2023 fick sju unga forskare Medicinska fakultetens forskningsfinansiering Early Career Researcher (ECR). Motsvarande finansiering beviljades tio forskare år 2018, och eftersom erfarenheterna av detta var mycket positiva ordnade fakulteten en ny finansieringsomgång. Medel som donerats till universitetet användes i denna stödform. Varje forskare fick två och ett halvt års finansiering på 160 000 euro för att främja en självständig forskarkarriär.
Trots att det bara har gått drygt ett år sedan forskningsfinansieringen beviljades har mycket redan åstadkommits. Två forskare som beviljats ECR-finansiering berättar vad de forskar i och vilken betydelse finansieringen har haft.
Bättre vård för leverpatienter
Docent Panu Luukkonen leder en forskningsgrupp som undersöker metabolisk fettleversjukdom. Sjukdomen är vanlig och ungefär var tredje finländare lider av den. Men endast hos en liten del utvecklas sjukdomen till levercirros som kräver sjukhusvård. Orsaken till detta är okänd. Luukkonen och hans grupp undersöker hur de patienter som löper större risk att insjukna kan identifieras och behandlas i tid.
– Vi är ganska bra på spåren av vad det handlar om. I dessa fall fungerar mitokondrierna i levercellerna inte som de ska. Vi försöker ta reda på varför och hur denna funktionsstörning kan åtgärdas, säger Panu Luukkonen.
Panu Luukkonen utför också kliniskt arbete vid HUS. En av forskningsformerna är kliniska undersökningar som utförs i patientarbetet. Forskningsgruppen använder sig också av biobanksmaterial. De forskar också på molekylnivå om hur mitokondrier fungerar och varför de i vissa fall inte fungerar.
– Vår forskning har en direkt koppling till patienter, bättre identifiering av riskpatienter och bättre vård av dem. Vi forskar också om läkemedel som har en gynnsam effekt på leverns funktion.
Klimatförändringens inverkan på sjukdomsalstrare
Universitetsforskaren och virologen Essi Korhonen undervisar och forskar både i Finland och i Kenya. Hon undersöker sjukdomsalstrare, virus som sprids av myggor och fästingar, hur klimatförändringen påverkar spridningen av dessa virus, förändringar i spridningen av virusen och klimatförändringens inverkan på förekomsten av sjukdomar.
– Syftet är att identifiera var sjukdomsalstrare förekommer nu och vilka som är framtidens riskområden för sjukdomar. Vi utvecklar diagnostiken för att identifiera sjukdomsalstrare och förhindra att de sprids, säger Essi Korhonen.
Essi Korhonen och hennes forskningsgrupp bedriver forskning vid Helsingfors universitets forskningsstation i Taitabergen i Kenya. De samarbetar även med University of Nairobi. Afrika är betydelsefullt för virusforskningen eftersom många virus har sitt ursprung där. I dagens värld rör sig dock virusen långa vägar mycket snabbt – på så lite som 36 timmar kan de ta sig runt världen.
– I Taita syns klimatförändringen väldigt konkret på många olika sätt. Skogarna splittras när befolkningen behöver mer mat, det vill säga mer åkermark. Människor och vilda djur kommer i kontakt på ett nytt sätt. Också myggor får nya möjligheter. Vad innebär detta för sjukdomarna? säger Essi Korhonen i samband med att hon beskriver sina forskningsobjekt.
ECR-finansieringen medför en positiv snöbollseffekt
Båda forskarna beskriver den ECR-finansiering som de fått som mycket betydelsefull. Finansieringen har gett fart åt forskningen, engagerat forskarna i hemuniversitetet och stärkt forskarnas självkänsla.
– I och med ECR-finansieringen har vi fått i en turboväxel. Vi har kunnat använda metoder som vi inte skulle ha haft möjlighet att använda utan finansieringen. Finansieringen syns redan nu i form av forskningsresultat och publikationer. Detta ger upphov till en positiv snöbollseffekt, eftersom resultaten ökar möjligheterna till framgång i kommande finansieringsansökningar. Jag är mycket tacksam för finansieringen, säger Panu Luukkonen.
Essi Korhonen betonar motsvarande positiva effekter. På ett år har hennes forskningsgrupp vuxit från en doktorand till fem. Gruppen har också publicerat rekordmånga publikationer under året. Utöver dessa effekter betonar Korhonen den mentala betydelsen av finansieringsformen i fråga.
– Finansieringsinstrument som beviljas av det egna universitetet har en mycket stor betydelse för engagemanget av unga forskare. Det är en stor sak att universitetet tror på din forskning. Finansieringen ger trygghet, och jag har kunnat fokusera på att forska och utveckla min forskningsgrupp. ECR-finansieringen har varit ett avgörande steg för min forskning, säger hon.
Johanna Arola, dekanus vid Medicinska fakulteten, är nöjd med finansieringsformens genomslag.
– Jag är mycket glad över att vi kunnat stödja dessa sju unga, och det är fantastiskt att se vilken betydelse stödet redan har haft. Även universitetets styrelse har beslutat att under de kommande åren stödja forskningen med 10 miljoner euro per år. Denna boost-finansiering kommer att behövas, säger Arola.