Melanom är den farligaste formen av hudcancer. En behandlingsmodell för spritt melanom har varit att använda antikroppar som effektiverar T-cellerna i immunsförsvaret och angriper cancern. Problemet med behandlingar som aktiverar försvarssystemet är dock skillnaderna mellan patientgrupperna: även om en del patienter tillfrisknar helt från sin sjukdom, har cirka hälften av patienterna ingen nytta av behandlingen.
"I vår tidigare forskning tittade vi på T-celler med modellen för artificiell intelligens som vi utvecklat. Den visade att patienter som inte har nytta av behandling som aktiverar immunförsvaret inte har rätt slags T-celler som angriper melanom. Patienterna borde också utnyttja andra delar av immunförsvaret än T-celler", berättar läkare och doktorand Jani Huuhtanen vid Helsingfors universitet och Aalto-universitetet.
Ny behandlingsform tas snabbt i bruk genom forskning i ett tidigt skede
Man söker ständigt efter nya läkemedel som effektiverar immunförsvaret. Studien med läkemedelsbehandling i tidigt skede, i vilken även patienter från HUS Cancercentrum deltog, ledde år 2022 till att det nya cancerläkemedlet relatlimab godkändes i USA tillsammans med nivolumab för behandling av melanom.
I studien deltog patienter med spritt melanom, hos vilka sjukdomen nyligen hade konstaterats och patienter som inte hade haft nytta av den tidigare behandlingen som effektiverade försvarssystemet. Ungefär hälften av patienterna svarade bra på behandlingen.
”Dylik forskning i tidigt skede är en viktig möjlighet att snabbare ge patienterna tillgång till nya behandlingsformer", säger överläkare Katriina Peltola vid Enheten för klinisk forskning, HUS Cancercentrum.
Skillnaden hittades i naturliga mördarceller
Studiens fynd var överraskande. Den största skillnaden mellan patientgrupperna hittades inte i T-cellerna, utan i de så kallade naturliga mördarcellerna, dvs. NK-cellerna (natural killer cell).
"NK-cellernas uppgift är att hjälpa i synnerhet när främmande sjukdomsalstrare eller i detta fall cancerceller försöker gömma sig från T-celler till exempel genom att dölja ytantigener som T-cellerna identifierar. NK-cellernas roll i behandlingen av cancer kommer att framhävas under de kommande åren, berättar Satu Mustjoki, avdelningsöverläkare och direktör för det translationella immunologiska forskningsprogrammet vid HUS och Helsingfors universitet.
Mångsidiga forskningsmetoder i bakgrunden
När man inte känner till effekterna av ett nytt läkemedel ska forskningen göras utan inledande antaganden. "Därför profilerar vi materialet med hjälp av de senaste teknikerna för sekvensering av generna i en cell (yksisolugeenisekvsensointitekniikka) samt mer traditionella mätmetoder, vars resultat vi förenade med patienternas kliniska tillstånd", berättar Harri Lähdesmäki, professor i kalkylmässig biologi och maskininlärning vid Aalto-universitetet.
"Vi samlade in material som är unikt internationellt sett, där vi systematiskt kunde följa varje patients immunförsvar under behandlingen", berättar doktorand Henna Kasanen vid Helsingfors universitet.
Den finländska studien, som utredde hur det nya cancerläkemedlet relatlimab påverkar immunförsvaret, har publicerats i den ansedda publikationsserien The Journal of Clinical Investigation.
Studien finansierades av Europeiska forskningsrådet (ERC), Finlands Akademi, Cancerstiftelsen samt Sigrid Juselius och Gyllenbergs stiftelser. Forskningen är en del av flaggskeppsprojektet iCAN Digital Precision Cancer Medicine som finansieras av Finlands Akademi.
För mera information
MD Jani Huuhtanen, doktorand, Helsingfors universitet och Aalto-universitetet
Tfn +358 50 4350 191
jani.huuhtanen@helsinki.fi
Prof. Satu Mustjoki, professor, Helsingfors universitet; avdelningsöverläkare, HUS Helsingfors universitetssjukhus; direktör, forskningsprogrammet för translationell immunologi
satu.mustjoki@helsinki.fi