Maikki Friberg-priset utdelas varje år för förtjänstfullt arbete för främjandet av jämställdhet och likabehandling vid Helsingfors universitet. Alla vid universitetet kan föreslå vem som ska få priset.
År 2020 beviljas priset till studentföreningen Students of Colour samt Liisa Nieminen.
För Nieminen kom priset som en smärre chock.
– När jag fick e-post om saken, måste jag kontrollera flera gånger att meddelandet faktiskt var adresserat till mig, och att det inte i misstag skickats till fel person. Priset kom som en trevlig överraskning, eftersom det så vitt jag vet inte tidigare har delats ut till Juridiska fakulteten, säger Liisa Nieminen.
I prismotiveringen konstateras att Nieminen i egenskapen av kunnig jurist tillägnat sig åt att arbeta för jämställdhet och allas lika värde inom universitetet. Som forskare har hon ständigt producerat ny information om jämställdhet och likabehandling. Nieminen har också förverkligat jämställdhet och likabehandling i praktiken genom att omvandla sin vetenskapliga sakkunskap till rättsliga riktlinjer.
Kvinnans euro är fortfarande ett problem
Liisa Nieminen anser att de största jämställdhetsproblemen i vårt samhälle finns i arbetslivet.
– Det största problemet är fortfarande kvinnans euro. Det beror ju på att arbetsmarknaden är så tydligt uppdelad i mäns och kvinnors arbete. Kvinnors arbete är sämre betalt och det är ett grundläggande problem som är svårt att tackla genom lagstiftning, även om det fastställs i lag att man ska främja lönejämställdhet.
Som forskare har Nieminen också forskat i frågan om ålder som en jämställdhetsfråga. Frågan om äldre i arbetslivet har varit på tapeten igen den senaste tiden, bland annat i samband med regeringens budgetmangling.
– Nu talas det ju hela tiden om att över 50-åringar har extremt svårt att hitta ett nytt jobb om de blir arbetslösa. Både unga och gamla diskrimineras i arbetslivet, och ibland kan man verkligen fråga sig i vilken ålder man är lämplig för arbetslivet.
Lag och åsikter blandas ihop
Något som förvånar Nieminen stort är den allmänna inställningen till jämställdhetslagstiftningen. Till och med jurister och forskare blandar in personliga åsikter och värderingar när det till exempel kommer till tolkningen av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män.
– I Finland har vi en jämställdhetslag som i mitt tycke är mycket mer progressiv än människornas attityder i dessa frågor. När man talar om jämställdhetslagen verkar många tappa sin juristroll och klamra sig fast vid traditionella roller. Av någon orsak verkar folk inte förstå att jämställdhetslagen är som vilken lag som helst och ingen åsiktsfråga, säger Nieminen.
Nieminen betonar att den finska lagstiftningen förutsätter faktisk jämställdhet. Det i sin tur kräver faktiska åtgärder, inte bara beslut eller skrivningar som klingar väl.
– Det räcker inte att vi gör upp stora planer på hur vi ska främja jämställdhet och likabehandling. Lagen förutsätter att vi aktivt genomför åtgärder som främjar jämställdheten, eftersom den inte främjas av sig själv.
Nieminen har som forskare också satt sig in i frågan om positiv särbehandling. Det är om möjligt en ännu känsligare fråga för många och till exempel i rekryteringar verkar de flesta organisationer undvika att använda sig av den här möjligheten.
– Oftast gör man tolkningen att en viss sökande är uppenbart mer kompetent än någon annan, eftersom man inte vill använda sig av denna möjlighet. Av någon orsak har positiv särbehandling en väldigt negativ stämpel, men jag ser det som ren juridik.
Forskare kan påverka
Liisa Nieminen har gjort en lång och mångsidig karriär vid Helsingfors universitet. Hon började sin forskarbana på 1980-talet och har jobbat i många olika roller på universitetet, bland annat som professor i statsrätt. Nieminen har också jobbat som jurist vid Riksdagens justitieombudsmans kansli i tre års tid.
Till Nieminens specialområden som forskare hör bland annat statsförfattningsrätt, europarätt samt grundläggande och mänskliga rättigheter.
Just som forskare tycker Nieminen att hon väldigt konkret kan bidra till jämställdheten och andra viktiga frågor genom att i egenskap av expert delta i lagberedningen. Nieminen har också ingått som medlem i diskriminerings- och jämställdhetsnämnden som förordnats av statsrådet.
– Forskare i juridik, inklusive jag själv, deltar ofta i lagberedningen och hörs i riksdagen i samband med detta. Jag har till exempel flera gånger blivit hörd i frågor som gäller barnens rättigheter, och har på så sätt haft möjlighet att påverka många reformer.