Det nordiska dekanmötet tog plats i Helsingfors den 24 till 26 september. Mötet lockade cirka 40 dekaner, prodekaner, prefekter och andra ledare av juridiska fakulteter och institutioner från alla nordiska länder att besöka oss.
Temat för årets nordiska dekanmöte var ”Juristetik i utbildning och forskning”. Temats upphovsman var Janne Salminen, nuvarande justitiekansler, tidigare dekan vid Turun yliopisto. När Janne först presenterade temat före Trumps återval, var jag inte alls säker att temat skulle vara aktuellt, tillräckligt mångsidigt och intressant. Jag kunde inte ha haft mer fel. Anförandena och diskussionerna under dekanmötet övertygade alla om att varje aspekt av vårt arbete präglas av etiska ställningstaganden.
Dagarna inleddes med en avskedsföreläsning av Jan Klabbers, professor i internationell rätt. Jan Klabbers, som ursprungligen är från Nederländerna, har jobbat och bott i Finland i 29 år. Han har tillsammans med professor Martti Koskenniemi bildat en framgångsrik forskningsmiljö, handlett flera doktorer och lett stora forskningsprojekt, inklusive det pågående ERC-projektet PRIVIGO som granskar förhållandet mellan internationella organisationer och den privata sektorn. Klabbers lämnar oss för att tillträda den prestigefyllda Whewell-professuren i internationell rätt vid universitetet i Cambridge.
Jan Klabbers har skrivit flera böcker om internationell rätt och hans lärobok har blivit väldigt populär. Han har även publicerat en bok om dygdetik i internationella organisationer och ledarskap. Hans tal vid dekanmötet behandlade etiska frågor och överväganden i juristutbildningen och doktorandhandledningen.
Vi lärde oss att som jurister är vår hållning till regler och etiska principer deontologisk: Vi vill att en regel eller etisk princip antingen gäller eller ej. Men reglerna kan inte täcka allting, det behövs en annan typ av etiskt hållningssätt, som han hittat i dygdetik: Personens karaktär och attityd gentemot etiska aspekter i livet är också viktig. Professor Petra Sund-Norrgård framhävde i sin kommentar att dygdetiska uttryck även kan hittas i lagstiftningen. Ett exempel hittas i handelsrätten där traditionella dygder, som måttlighet, kan vara lagstadgade rekvisit.
Efter plenumföredrag jobbade dekanmötet i grupper där vi kunde jämföra erfarenheter, likheter och olikheter i våra respektive länder. Till exempel visade det sig att bedömningen av magisteruppsatser är organiserad helt olikt i olika länder. I Danmark bedöms uppsatserna anonymt av granskare i ett annat lärosäte. I Finland däremot kan handledaren vara en av granskarna. Några universitet, bland dem Turun yliopisto och Åbo Akademi, har utvecklat särskilda kurser om juristetik. Andra litar på mainstreaming.
Det viktigaste är dock att vi alla tar etiska frågor på allvar och har färdigheter att diskutera dem och utveckla praktiker.