Här presenteras en del av forskningsprojekten och du får gärna vara i kontakt med forskarna för att höra mera eller föreslå samarbeten.
Ansvarig forskare: Jaana Hujanen
I forskningsprojektet ”Hyperlokal publicering – nya former av lokala medier” kartlägger forskare vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet vad för slag av hyperlokal publicering det finns i Finland. Utöver det granskar vi lokala nätbaserade gruppper, communities, som inte i sig är journalistiska men som ofta fungerar som källor till nyhetsinformation och diskussioner. Forskningsprojektet finansierades 2017–2018 av Stiftelsen för Helsingin Sanomat. Lokaljournalistik samt lokala medier är i Finland, såsom i resten av Europa och Nordamerika, i ett brytningsskede som en del av medielandskapets omfattande strukturella förändring. Lokaljournalistikens former och ställning är en central fråga med tanke på medborgarnas lokala engagemang och ur hela samhällets perspektiv: den lokala journalistiken är en livsviktig samhällelig och kollektiv resurs och en del av demokratins strukturer. De nya formerna av hyperlokal publicering är innehållsmässigt ofta mera lokala än till exempel lokaltidningarnas innehåll. Motiven för publicering kan vara olika, liksom de personer som står bakom eller deltar i produktionen av publikationen. Till skillnad från traditionella professionella medier kan producenterna här bestå av enbart amatörer eller ”hobbyister”. Det kan även handla om halvprofessionella publikationer, där yrkesverksamma reportrar och amatörer jobbar ihop. Hyperlokal publicering kan ske på olika plattformar (tryckta medier, nätet, mobilt, sociala medier, internet-tv) och den koncentreras till ett begränsat geografiskt område, som ett grannskap eller en kommun- eller stadsdel, och till en begränsad mängd lokala ämnen.
Forskare: Camilla Haavisto
Camilla Haavistos forskardoktorprojekt berör påverkanskommunikation särskilt i fråga om hur föreningar och andra mer spontana kollektiv kommunicerar kring rasism och utanförskap. Inom ramarna för sitt projekt har Haavisto följt med etablerade medborgarorganisationers kommunikationsarbete. Hon har också analyserat spontana och till synes oplanerade kommunikationskampanjer på Facebook och andra sociala medier. Hennes intresse har riktats mot Med rätt att leva-demonstrationen – en tältdemonstration som pågick under vintern och våren 2017 där asylsökande tillsammans med finländska aktivister protesterade mot Finlands migrationspolitik. Genom etnografiskt fältarbete, kvalitativ analys av mediematerial och analyser av stora datamängder bidrar projektet med ny kunskap kring hur debattinlägg om “oss” i relation till “dem” formas och cirkulerar i finländsk medieoffentlighet. I artiklar och bokkapitel diskuterar Haavisto på ett mer teoretiskt plan aktörsskap och organisering i relation till kommunikation och mångkultur. Projektet finansierades av Finlands Akademi 2013–2016 med förlängning till 2018.
Nationell koordinator: Jonita Siivonen
Global Media Monitoring Project (GMMP) är ett globalt forskningsprojekt som sedan 1995 vart femte år kartlagt kvinnors och mäns andel och positioner i nyhetsmedierna under en dag. Finland har varit en del av GMMP från första början då 71 länder deltog. År 2020 görs monitoreringen för sjätte gången – i över hundra länder. GMMP Finland är ett samarbete mellan Soc&kom och finansiären Social- och hälsovårdsministeriet. Inom GMMP samarbetar Finland tätt med de andra nordiska länderna. Jonita Siivonen är nationell koordinator för GMMP Finland och medlem av styrgruppen för globala GMMP.
Andelen kvinnor som nyhetssubjekt har långsamt stigit från 17 procent år 1995 till 24 procent vid de två senaste monitoreringarna. Andelen kvinnor i det finländska materialet var år 2015 något högre än den globala siffran – 27 procent – men samtidigt lägre än den finländska siffran fem år tidigare. På webbplatsen Who makes the news finns uppgifter om projektet och globala och nationella rapporter om monitoreringarna.
Forskare: Jenny Stenberg-Sirén
I sitt postdoktorala projekt vid Svenska litteratursällskapet i Finland undersöker FD Jenny Stenberg-Sirén appgenerationens språkliga normer och praktiker i sociala medier. Projektet består av en komparativ studie av 15–19-åriga ungas multimodala språkliga praktiker i utvalda sociala medier (Snapchat, Instagram och WhatsApp) ur ett normperspektiv samt av en kvalitativ studie av ungas språkliga medvetenhet, metaspråkliga resurser och språkliga attityder. Studien bygger på två typer av material: de ungas inlägg på sociala medier samt intervjuer. I projektet undersöks bland annat vilka språkliga normer som kommuniceras via de olika plattformarna, med hänsyn till förekomsten av talspråklighet, regionala varieteter och samverkan mellan svenska, finska och engelska språkdrag, samt hur medvetna de unga är om sina språkliga och kommunikativa mönster, hur aktiva val de gör i kommunikationen och hur de förklarar de sina val. Bland annat undersöks om det finns en koppling mellan de kommunikativa mönstren och graden av offentlighet på inläggen samt de olika sociala medieplattformarnas egenskaper.