Forskningsinfrastrukturer stöder forskningen och består vanligen av forskningsapparatur, forsknings- och mätstationer, forskningsfartyg, speciallaboratorier, samlingar och databaser med forskningsmaterial, arkiv och bibliotek.
Vårt universitets infrastrukturer ger omfattande förutsättningar att genomföra både disciplinspecifika forskningsprojekt och projekt som sammanför olika discipliner och forskningsmetoder. Infrastrukturerna kan användas av både våra egna forskare och externa aktörer – med vissa förbehåll. Vid Helsingfors universitet sker utvecklingen av och resursfördelningen till forskningsinfrastrukturerna via fakulteterna och de fristående institutionerna. Dessa kallas i detta sammanhang för forskningsinfrastrukturernas värdenheter.
Helsingfors universitet medverkar i skapandet av principerna för öppen vetenskap och implementerar dem också när det gäller universitetets forskningsinfrastrukturer. Öppenhet och tillgänglighet är en viktig del av verksamheten för universitetets forskningsinfrastrukturer. När infrastrukturer definieras är tillgången till dem ett viktigt kriterium. Utöver de nationella riktlinjerna och universitetets allmänna riktlinjer har infrastrukturerna egna individuella användningsvillkor. Infrastrukturen och dess värdenhet ger närmare information om användningsmöjligheterna och användningsvillkoren.
Forskningsinfrastrukturerna finns i Helsingfors universitets forskningsportal.
Länken öppnar först forskningsportalens hierarkivy, där du ser universitetets forskningsinfrastrukturer grupperade enligt värdenhet och de forskningsinfrastrukturer som är tillgängliga via universitetet. Forskningsportalen har också en förteckning över den apparatur som värdenheterna har valt ut för samanvändning.
Om du söker en viss forskningsinfrastruktur eller apparat hittar du den med hjälp av sökfunktionen. När du vet vilken sorts apparat eller forskningsinfrastruktur du behöver är det bra att byta till ”rutvyn”, där du kan avgränsa sökningen bland annat enligt typ av apparat. Genom att klicka upp apparatens uppgifter ser du till exempel kontaktpersonen, fastigheten där apparaten är placerad och forskningsinfrastrukturen som apparaten ingår i.
En del värdenheter har egna webbsidor för sina forskningsinfrastrukturer och de har sammanställts i menyn nedan.
Helsingfors universitets forskningsinfrastrukturer är en avgörande viktig del av Finlands forskningskapacitet. I den sameuropeiska organisationen ESFRIs (European Strategy Forum for Research Infrastructures) färdplan deltar Helsingfors universitet i 19 forskningsinfrastrukturers verksamhet. Nationellt uppgår antalet till 24 forskningsinfrastrukturer. Många av de forskningsinfrastrukturer som listas av ESFRI har en direkt anknytning till infrastrukturerna i Finlands Akademis färdplan.
Finlands Akademis nationella färdplan för forskningsinfrastrukturer omfattar 21 infrastrukturer, av vilka Helsingfors universitet deltar i 12 och är den nationella koordinatorn för åtta av dem. I färdplanens kategori för avancerade infrastrukturer med fyrstatus finns sex infrastrukturer, av vilka Helsingfors universitet deltar i fyra och koordinerar tre. Detta är tydligt den största andelen bland de finländska forskningsorganisationerna.
Därutöver deltar universitetet i flera stora internationella forskningsinfrastrukturers verksamhet.
Helsingfors universitet anvisar årligen en betydande mängd finansiering, personal och lokaler för forskningsinfrastrukturerna. I fråga om stora nationella och internationella infrastrukturprojekt ingår universitetet åtaganden efter övervägande och i enlighet med strategin och målen i Helsingfors universitets program för forskningsinfrastruktur. Programmet för forskningsinfrastruktur beskriver principerna för förvaltningen och utvecklingen av infrastrukturerna. Utöver universitetets eget program finns det också andra viktiga dokument, till exempel den nationella färdplanen för forskningsinfrastrukturer (på finska) och motsvarande europeiska färdplaner utformade av ESFRI (European Strategy Forum for Research Infrastructures (på engelska).
Fakulteterna och de fristående institutionerna ansvarar i egenskap av värdenhet för att utveckla och stödja sina egna forskningsinfrastrukturer.
Universitets- och campusspecifika prioriteringar görs av universitetets gemensamma nämnd för forskningsinfrastruktur och campusens arbetsgrupper för forskningsinfrastruktur. Dessa organ bereder också olika mer allmänna riktlinjer och beslut som gäller infrastrukturer samt deltar i utvecklingsåtgärder. Universitetets campus och forskningens stora tematiska områden (humanistisk-samhällsvetenskapliga, naturvetenskap, livsvetenskap) är företrädda i universitetets nämnd för forskningsinfrastruktur. Prorektorn med ansvar för forskningsinfrastrukturer är nämndens ordförande.
Beslut om ingående av åtaganden på universitetsnivå i fråga om forskningsinfrastrukturer fattas av rektorn.
Information om universitetsövergripande bedömningsprocesser för nationella utlysningar om finansiering ges i god tid innan utlysningarna öppnas. Avgörande för finansieringen av forskningsinfrastrukturer är att värdenheten eller värdenheterna (fakulteter eller fristående institutioner) förbinder sig till drift och underhåll.