”Alla behöver förstå vad digitalisering innebär”

Helsingfors universitet har kommit långt i sitt digitala språng och både forskning och undervisning utnyttjar digitaliseringen och digitala verktyg på ett mångsidigt sätt. Nästa steg är att diskutera vad ett digitaliserat samhälle egentligen innebär för oss.

Kina håller på att implementera ett socialt kredit-system för sina invånare, som rangordnar människor utgående från deras beteende. Om du kör dåligt, betalar räkningar för sent eller köper för många datorspel sjunker dina sociala kredit-poäng. Detta kan påverka vilka jobb du får, vilka hotell du får bo på eller dina möjligheter att ansöka om en studieplats.

– Hur ska vi kunna förstå något om hur Kina agerar och om deras strategier i världshandeln, om vi inte förstår hur deras samhälle fungerar, frågar Carl Heath, utbildningsdirektör på RISE Interactive i Sverige. Heath talade under seminariet Digitalisation, Future Universities and Society vid Helsingfors universitet i september. 

Exemplet är till för att illustrera vad digitaliseringen av samhället kan betyda. Syftet med seminariet var att fungera som en diskussionsöppning om universitetens roll i att utbilda studenter till en digitaliserad värld. Vilka färdigheter krävs för att våra studenter ska kunna verka och delta i att utveckla och fatta beslut i ett samhälle som i allt högre grad karakteriseras av interaktion mellan människor och maskiner och av artificiell intelligens?

Det gäller oss alla

Carl Heath poängterar att det är speciellt viktigt att personer som jobbar med utbildning förstår vad digitaliseringen av samhället innebär för att kunna förmedla denna kunskap till studenter.

– Vi borde inom Helsingfors universitet satsa på ett målmedvetet och långsiktigt utvecklingsarbete som omfattar en så stor del av personalen som möjligt. Det handlar framför allt om hur vi pratar om kombinationen av förändring och ny teknik och förstår hur detta berör oss, säger universitetsforskare Carl-Gustav Lindén vid Svenska social- och kommunalhögskolan som var arrangör för seminariet.

Som ett exempel tar Lindén RISE Interactive i Sverige som börjat med att utbilda alla vid universiteten i att förstå grundläggande begrepp som artificiell intelligens och Big Data.

– Dessutom behövs uppsökande verksamhet för att nå dem som inte vill veta av digitalisering. Digitalisering berör alla och om vi inte förstår den så förstår vi inte samhället, säger Lindén.

Helsingfors universitets digitaliseringsdirektör Jaakko Kurhila säger att även i dessa frågor är det viktigt med universitetens samarbete med det omgivande samhället.

– All visdom bor inte i universiteten och universiteten har inte monopol på utbildning. Universiteten – också Helsingfors universitet – måste i allt högre grad interagera med resten av samhället. Universitetets utbildning måste vara meningsfull och relevant och öppen mot flera olika håll: alumner, fortbildningsinstanser, sökande och samarbetspartners. Utbildningsformerna måste vara flexibla på ändamålsenliga sätt, säger Kurhila.

Etik och moral måste granskas

Ett annat exempel på hur universitetsvärlden kan möta det digitaliserade samhället presenterades av professor Mike Friedrichsen, som ifjol grundat ett helt nytt universitet, Berlin University of Digital Sciences (BUDS). Tanken med BUDS är att bygga upp och främja digitala kärnkompetenser som krävs i det allt mer digitaliserade samhället och att ständigt anpassa sitt utbildningsutbud efter sociala och ekonomiska krav på ett flexibelt och dynamiskt sätt.

– BUDS är intressant för att det är ett ovanligt och modigt försök att ge upp allt gammalt och börja om från ett tomt bord, säger Kurhila.

– Tanken är lockande, eftersom många traditionella forskningsuniversitet har många strukturer som motsätter sig förändring. Med ett nytt universitet kan man göra en digital ”disruption” (upplösning av etablerade verksamhetsmodeller, red. anm.) på en gång. Konkurrensen mellan nya utbildningsinstanser är dock hård och den internationella utbildningsbusinessen rå. Traditionella universitet har ändå ett uråldrigt uppdrag i att främja vetenskapsområden och utbilda personer som fortsätter det vetenskapliga arbetet.

Digitaliseringen som fenomen måste på olika sätt beaktas i undervisningen, speciellt inom samhällsvetenskaper. Det säger Anna Henning-Lindblom, prorektor för undervisningsfrågor vid Svenska social- och kommunalhögskolan.

Samhället digitaliseras allt mera och det har både för- och nackdelar. Som ett exempel på en fördel lyfter Henning-Lindblom fram digitala system som utvecklas inom barnskyddet. När systemet märker flera olika kundbesök som gäller ett visst barn larmar det en socialarbetare. Systemet kan reagera eftersom det skapar en helhetsbild snabbare än vad en enskild människa kan.

– Inom en samhällsvetenskaplig utbildning är det ändå viktigt att också fundera på den etiska aspekten av digitaliseringen och kunna förhålla sig kritiskt till den, säger Henning-Lindblom.

– Det skulle därför vara intressant att utforma en specifik kurs som behandlar bland annat etiska och moraliska frågor bakom dessa digitala lösningar. En högklassig samhällsvetenskaplig utbildning måste hänga med i samhällets digitala utveckling.

Läs mer om: Undervisning & studier vid universitetet