Genom att ta reda på vilka stödformer som är mest nyttiga för förstagångsföräldrar kan kommuner stöda familjer bättre.

Under de senaste fem åren har Mirjam Kalland, docent i socialt arbete och familjeforskning, och hennes forskningsgrupp samlat in material från över 1000 förstagångsföräldrar genom rådgivningar i cirka 80 kommuner i Finland. Forskningsgruppen är intresserad av hur man utvecklas till förälder och vilken sorts stöd som förstagångsföräldrar använder sig av och uppskattar. Nu är det dags att bearbeta materialet och komma fram till slutsatser.

– Vi är intresserade av föräldrastödets betydelse för föräldrarnas och barnets hälsa och utveckling. Det här inbegriper allt tänkbart stöd som stöd från rådgivningarna, gruppstöd, stöd av familj, släkt och vänner, internet, böcker med mer. Vi frågar vad föräldrarna fått för stöd och vilken form av stöd de uppskattat samt ser på effekterna av stödet, berättar Kalland som också är rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan, ped.dr. och barnpsykoterapeut.

Nya insikter i modernt föräldraskap

Den mångvetenskapliga forskningsgruppen ser på föräldraskap ur flera olika perspektiv och målet är att ta fram information som kan användas i hälsovårdens organisering av stöd till föräldrar. I ett delprojekt jämförs också föräldrar i Japan med föräldrar från Finland. Forskningen kommer att ge nya och värdefulla insikter i det moderna föräldraskapet.

– Om vi har den kunskapen kan vi använda den i politiskt beslutsfattande för att jobba förebyggande och stöda hälsa, samt för att hjälpa utsatta föräldrar, säger Kalland.

Kalland själv är intresserad modeller som överförs från upplevelserna i barndomen till det egna föräldraskapet, och av hur man kan bryta generationsöverskridande utsatthet. Det här kan handla till exempel om mental ohälsa eller stress.

– Vi ser också på demografiska aspekter, så som hur parförhållandet eller ensam vårdnad påverkar föräldrarnas och barnets välmående. Vad kan då kommunerna göra för att se till att föräldrar i olika livssituationer får tillräckligt med stöd?

Första preliminära resultat från projektet presenterades på Psykologmässan i november. De visar att speciellt gruppstöd är viktigt för föräldrarna.

– Vi vågar i det här skedet säga att den första tiden med baby är att ta på allvar. Initiala resultat tyder på att gruppstöd kan underlätta föräldrastress och stöda parförhållandet. Om man inte får det stöd man behöver kan det vara att många par driver isär i onödan, säger Kalland.

"Vi vågar i det här skedet säga att den första tiden med baby är att ta på allvar."

Forskningsgruppen är mångvetenskaplig, med representanter från medicin, sociologi, socialt arbete, psykologi och pedagogik. I forskningsgruppen ingår docent Marjukka Pajulo, doktor i psykologi Saara Salo, universitetslektor László Vincze, doktorand Johanna Sourander, forskningsassistent Martina Salvén och forskningsassistent, doktorand Simo Raittila.

Data baserar sig på standardiserade frågeformulär som på ett mångsidigt sätt utforskar föräldrarnas välbefinnande, hälsa och livssituation samt barnets hälsa och utveckling från slutet av graviditeten tills barnet är två år. Den teoretiska referensramen inbegriper såväl inre perspektiv, så som reflektiv kapacitet och känsla av sammanhang, som yttre perspektiv så som utbildningsnivå, parförhållandets status och familjens ekonomiska situation. Forskningen inbegriper också öppna frågor som behandlas kvalitativt och som fördjupar förståelsen för föräldrarnas situation. Forskningsprojektet samarbetar med forskare vid Yale Child Study Center, Yale University.  

Forskningen har finansierats av Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse, den Medicinska understödsföreningen Liv och hälsa samt Louise och Göran Ehrnrooths stiftelse.