Mår på dagisgården förbättrade barnens immunförsvar på en månad

I en försöksstudie som leddes av Naturresursinstitutet kunde man för första gången i världen bevisa att immunregleringen hos dagisbarn i åldern 3–5 år förbättrades genom introducering av mår (råhumus från skogen), prefabricerad gräsmatta och planteringslådor på dagisgården.

Hög hygienstandard, en urban livsstil och otillräckliga naturkontakter är faktorer som utarmar mikrobfloran i kroppen. En ensidig mikrobflora medför en ökad risk för immunstörningar, som atopi, diabetes, celiaki och allergier.

Tiotals jämförande studier har visat att barn som lever på landsbygden i närmare kontakt med naturen löper lägre sannolikhet att drabbas av sjukdomar som orsakas av immunstörningar. Den färska studien visar att naturkontakt fem gånger i veckan förbättrade mikrobfloran som skyddar mot immunförmedlade sjukdomar hos dagisbarn.

– Den nu publicerade studien på daghem är den första där vi kunde se dessa sjukdomsmotverkande förändringar då naturlig, biologisk mångfald hämtades in i en stadsmiljö, säger forskare Aki Sinkkonen från Naturresursinstitutet. Han ledde studien som publicerats i tidskriften Science Advances.

I studien medverkade forskningsteamen av Heikki Hyöty, professor i virologi, och Juho Rajaniemi, professor i samhällsplanering, från Tammerfors universitet.

– Resultaten av studien är uppmuntrande för arbetet med att hitta nya sätt att förebygga immunsjukdomar. Fortsatta studier på detta område pågår redan, säger Heikki Hyöty.    

Biologisk mångfald ger större mikrobiell mångfald

I studien placerades mår, prefabricerad gräsmatta och odlingslådor på dagisgårdar, som normalt var täckta med asfalt, betongplattor och grus, och barnen fick så och odla växter.

Tutkimuksessa asvaltoiduille, laatoitetuille ja sorapäällysteisille päiväkotipihoille tuotiin metsäpohjaa eli kunttaa, siirtonurmea ja istutuslaatikoita, joihin lapset kylvivät kasveja ja hoitivat niitä.

I studien placerades mår, prefabricerad gräsmatta och odlingslådor på dagisgårdar, som normalt var täckta med asfalt, betongplattor och grus, och barnen fick så och odla växter.

Dylika ”gröna kontakter” fem gånger i veckan under en månads tid berikade mikrobfloran på barnens hud. Förändringarna avspeglades också på blodvärdena. En ökning av immunstärkande gammaproteobakterier på huden dels höjde halterna av det multifunktionella cytokinet TGF-beta1 i blodet, dels sänkte halterna av interleukin-17A som förknippas med uppkomsten av allergier och immunförmedlade sjukdomar. 

– Det backar upp antagandet att kontakt med naturen förebygger störningar i immunsystemet, som autoimmuna sjukdomar och allergier, säger Sinkkonen.

– Vi fann också att tarmmikrobioten hos barn som fick grönska liknade tarmmikrobioten hos barn som besöker skogen varje dag, säger avhandlingsforskare Marja Roslund från Helsingfors universitet.

Utifrån den aktuella studien och tidigare jämförande studier vill Sinkkonen framföra följande önskan:

– Låt oss bygga om alla dagisgårdar till gröna gårdar, för det räcker med en månad för att förbättra barnens immunreglering. Dessutom får barnen bättre motoriska färdigheter och koncentrationsförmåga och ett gott förhållande till naturen.

Enligt Juho Rajaniemi bevisar studien att det med små kostnader går att skapa trivsamma miljöer som är bra för hälsa och välbefinnande.

– Städerna borde absolut planera för så mycket funktionella gröna miljöer som möjligt, uppmuntrar han.

Mikrober från naturen ger ett mångsidigt skydd – så här kan du tillämpa modellen i din vardag

När människan kommer i kontakt med naturen exponeras hon för ett brett spektrum av mikrober som aktiverar många olika delar av immunförsvaret.

För att säkerställa den naturliga utvecklingen av immunsystemet kan man med fördel tillämpa modellen med grön dagisgård i den övriga vardagen. Till exempel på höghusgården kan man plantera buskar och lägga ut mår och skapa en inbjudande grön gårdsplats för vuxna och barn. En hög av multnande löv kanske kan få ligga kvar ett tag, och eventuellt finns det plats för en ”förmultningsträdgård”.

– Anpassa gärna vardagen så att kontakterna med naturen maximeras. Det bästa vore att barnen kan leka i pölar och gräva i organisk jord på den egna gården. Eller bege er ut i naturen med barnen fem gånger i veckan, så avspeglas det på mikrobfloran, uppmuntrar Sinkkonen och påminner samtidigt om att stelkrampsvaccinationen ska vara giltig.

I studien följde forskarna under en månad med 75 dagisbarn i åldern 3–5 år på tio daghem i Lahtis och Tammerfors. Förändringarna i mikrobfloran hos barnen på dagis med gröna gårdar jämfördes med barn som gick på normala dagis (ingen grön gård) eller naturdagis (ingen grön gård, men organiserade naturutflykter). I studien medverkade forskningsteamen av Heikki Hyöty, professor i virologi, och Juho Rajaniemi, professor i samhällsplanering, från Tammerfors universitet samt akademiforskare Tuure Kinnunens forskningsteam från Östra Finlands universitet. Studien ingår i doktorsavhandlingen av Marja Roslund, filosofie magister i ekologi (Helsingfors universitet). En artikel om Naturresursinstitutets, Helsingfors universitets, Tammerfors universitets, Östra Finlands universitets och Karlsuniversitetet i Prags gemensamma projekt har publicerats i tidskriften Science Advances.  

Mer information

Roslund M, Puhakka R, Grönroos M, Nurminen N, Oikarinen S, Gazali AM, Cinek O, Kramná L, Siter N, Vari HJ, Soininen L, Parajuli A, Rajaniemi J, Kinnunen T, Laitinen OH, Hyöty H, Sinkkonen A. 2020. Biodiversity intervention enhances immune regulation and health-associated commensal microbiota among daycare children. Science Advances 6: eaba2578.